85. Fler fristående vårdgivare inom psykiatrin i Stockholm

Stockholm sett från luften. Foto: Benoit Derrier/Wikimedia Commons

Kristdemokraterna i Stockholm lovade inför valet 2010 att ytterligare psykiatri skulle drivas av fristående vårdgivare. Sedan dess har detta uppfyllts. Alliansen i Stockholms läns landsting har gett möjlighet för fler aktörer inom psykiatrin och beroendevården.

Under 2011 gav hälso- och sjukvårdsnämnden uppdraget att upphandla psykiatrin och beroendevården i Upplands-Bro, Järfälla, Hägersten, Liljeholmen, Älvsjö och Skärholmen. Totalt fick ungefär 200 000 invånare därmed nya vårdgivare.

Upphandlingar är till för att öka konkurrensen, vilket leder till högre kvalitet till lägre kostnad. I det här fallet var det uttalade syftet att stärka integrationen mellan psykiatrin och beroendevården. Mellan 40 och 60 procent av patienterna beräknades ha både psykiatriska problem och missbruksproblem.

Tillgängligheten till psykiatrin i Stockholm har sedan dess ökat. Som vi tidigare har berättat har vi infört vårdval inom psykiatrin. Genom att låta andra än bara landstinget ge vård ger vi plats för fler idéer och höjer kvaliteten.

82. Sverige får en tydlig, sammanhållen patientlag

Jämlikhet och lag. Foto: Pixabay/Public Domain

Ett av Kristdemokraternas vallöften 2010 var en ny lag som skulle ta upp patienternas rättigheter och ge alla tillgång till en jämlik sjukvård. Den 6 mars lade socialminister Göran Hägglund (KD) fram regeringens förslag och vid nyår 2015 träder den i kraft.

Göran Hägglund (KD)– Det här är en lag som sätter den enskilde individens behov över sjukvårdens strukturer, säger Göran Hägglund till Dagens Medicin om lagen.

Den stora förändringen med den nya lagen är att det blir möjligt att välja primärvård och öppen specialistvård i hela landet, oavsett var man bor. Landstingen blir skyldiga att erbjuda öppen vård för patienter som andra landsting har ansvar för.

– På det sättet gör vi det enklare för patienten att söka vård i andra landsting än där man är bosatt, säger Göran Hägglund.

Dessutom ska patienten få mer och tydligare information. Möljigheten att få en ny medicinsk bedömning, en så kallad second opinion, ökar också.

– Många gånger skulle konflikter mellan patienter och sjukvården kunna undvikas om patienten fick möjlighet att få en andra medicinsk bedömning, säger Göran Hägglund.

 

78. Alla i Sverige får själva välja vårdcentral

Vårdcentral. Foto: Jacob Christensen (CC BY-SA)

Vi har varit inne på valfrihet tidigare i den här bloggen. En avgörande reform för att ge människor större möjligheter att påverka sin egen vård trädde i kraft 1 januari 2010. Tack vare valfriheten i primärvården har 180 nya vårdcentraler startat sedan dess.

Göran Hägglund (KD)– Det borde vara en självklarhet för varje patient att själv får välja vilken vårdcentral man vill gå till – eller att välja bort vård som inte fungerar. Nu ser vi till att det blir verklighet. Införandet av vårdvalsmodellen stärker patientens ställning, ökar mångfalden i vården och gör primärvården till en mer attraktiv arbetsplats, sa socialminister Göran Hägglund (KD) inför regeringens beslut.

Landstingen är i dag skyldiga att införa ett vårdvalssystem som ger patienterna rätt att välja privata eller offentliga vårdcentraler. Alla vårdföretag som lever upp till landstingens krav kan starta en vårdcentral.

Redan tidigare fanns vårdval i flera landsting. Vid årsskiftet 2010 infördes det alltså i hela landet. Enligt Göran Hägglund fanns en bred majoritet i flera landsting för att införa vårdval. Systemet följs upp hela tiden, bland annat av Konkurrensverket och Socialstyrelsen.

68. Landstingen får bidrag för att införa valfrihet

Sedan 2012 har regeringen med socialminister Göran Hägglund (KD) i spetsen sett till att patienternas möjligheter att välja specialiserad vård blir bättre. Det finns nu ett stimulansbidrag som ska sporra landstingen att införa Lagen om valfrihetssystem, LOV.

"LOV E YOU". Foto: "Hiutwig"/Flickr (CC BY-SA)Landstingen är skyldiga att införa valfrihet enligt LOV på vårdcentralerna och den övriga primärvården. När det gäller den specialiserade vården är det inte obligatoriskt. Men Kristdemokraterna anser att det är bra när människor kan välja själva och få mer inflytande över sin vård. När statens budget presenterades för 2012 berättade regeringen därför att 160 miljoner kronor för 2012 skulle satsas på stimulansbidraget till landstingen. För 2013 och 2014 skulle bidraget vara 100 miljoner kronor.

Förutom att öka valfriheten är syftet med bidraget att förbättra tillgängligheten. Genom att göra det möjligt för fler vårdgivare att etablera sig kan köerna förkortas och mångfalden öka.

66. Sverige får privata apotek

Rådgivning i ett av de privata apotekskedjor som har öppnat. Foto: Apoteket Hjärtat (CC BY-SA)

Det har blivit dags att gå tillbaka i tiden, till en period då Sverige som ett av de sista länderna i världen hade ett statligt monopol i stället för en privat apoteksmarknad. Året var 2008. En socialminister med förkärlek för valfrihet hade emellertid andra planer.

Så här skrev socialministern, med namnet Göran Hägglund och partibeteckningen kristdemokrat, på Dagens Nyheters debattsida den 5 januari 2008:

Patienter i Sverige ska på ett enkelt och tryggt sätt kunna köpa sina läkemedel. Regeringen har som målsättning att öka tillgängligheten och förbättra servicen för patienter och kunder på landets apotek. Det ska bli enklare att köpa sin medicin. Genom att ge fler möjlighet att driva apotek frigörs företagsamhet och initiativkraft som i dag är inlåst. Det handlar både om att ge farmaceuter möjlighet att bli egna och förverkliga egna idéer och om butikskedjor som kan erbjuda nya tjänster och nya koncept.

 

Så blev det. Den 1 juli 2009 trädde den nya lagen igenom som innebar att apoteksmarknaden omreglerades. Den som har tillstånd av Läkemedelsverket får sedan dess driva detaljhandel med läkemedel. Apoteket AB, som tidigare hade monopol, fick sälja en del av sina apotek.

Göran Hägglund (KD)– Apoteket AB ska naturligtvis bibehålla en del och inte utsättas för dramatiskt stora förändringar som försvårar deras möjligheter att fungera. Å andra sidan måste de andra aktörerna få in en fot. Är det för få som säljs, kommer man inte att få en förändring på marknaden, sa Göran Hägglund till Dagens Nyheter i januari 2008.

Monopolet infördes på 1970-talet och trädde i full kraft på 1990-talet. En sådan omfattande omreglering föregicks av noggrant utredande och analyserande, och bestod av flera övergångsregler. Resultatet ser vi nu några år efteråt. Trots dystra farhågor från vissa håll har apoteken blivit 356 fler. De har längre öppettider och fler har söndagsöppet. Ett trettiotal apotek har etablerats på platser som inte tidigare hade apotek. Även apoteken i glesbygd har blivit kvar.

Finns då ingen smolk i glädjemedicinkoppen? Jo, faktiskt konstaterade Statskontoret förra året i sin utvärdering av reformen att förutsättningarna för personalens kompetensutveckling hade försämrats, vilket kunde leda till sämre patientsäkerhet. Göran Hägglund har dock påpekat att Läkemedelsverkets föreskrifter säger att all personal ska få tillgång till den fortbildning som arbetet kräver. Regeringen har också gett Läkemedelsverket i uppdrag att ta fram indikatorer på patientsäkerhet på apotek.

– Man ska komma ihåg att vi har gått från en situation med en aktör till ett tiotal, och dessutom har Apoteksgruppen ett 170-tal apotek som drivs av enskilda personer. Vi har en betydlig större mångfald nu, och det har lett till lägre priser på en del storsäljande läkemedel, kommenterade Göran Hägglund uppgifterna till TT.

Tack vare Kristdemokraterna finns i dag aktörer som är stora och små, statliga och privata, på en marknad där kundnyttan och serviceutbudet har ökat kraftigt. Kristdemokraterna fortsätter att arbeta för valfrihet med patienten i fokus och en god tillgång till läkemedel.

60. Personer med funktionsnedsättning får välja hjälpmedel

Hörapparat. Foto: "Nordelch"/Wikimedia Commons

Den som har en funktionsnedsättning är ofta i behov av speciella produkter, till exempel rullstolar eller hörapparater. Kristdemokraterna, som värnar valfriheten inom vården, har tillsammans med övriga regeringen beslutat att den enskilde individen själv ska få större frihet att välja vilket hjälpmedel han eller hon vill ha.

Från och med den 1 juli träder en ny lag i kraft som förtydligar att den som har en funktionsnedsättning har rätt att välja hjälpmedel, om det framstår som befogat utifrån behov och kostnader. Skälet är bland annat att brukaren själv oftast är den som bäst vet om sina behov, och därför ökar möjligheten att rätt person får rätt hjälpmedel.

Maria Larsson (KD)– Vi vill flytta makten från politiker och profession till de enskilda människorna. De vet bäst vilka hjälpmedel de behöver för att vardagen ska underlättas, sa barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) till Dagens Nyheter när hon 2011 tillsatte utredningen som ledde fram till lagförslaget.

Möjligheten att välja hjälpmedel prövades först i tre år i landstingen i Kronoberg, Södermanland och Stockholm.

 

36. Ordning och reda på pengarna när man får vård i annat EU-land

Lagen reglerar pengar vid vård i annat EU-land. Foto: "Avij"/Wikimedia Commons

Arbetet i regeringen handlar inte bara om stora reformer som får stort genomslag i medier eller blir en snackis vid landets fikabord. Den som vill framstå som extra insatt i reglerna kring sjukvården vid nästa kafferast kan dock med fördel flika in något i samtalet i stil med ”ja, sedan har vi ju patientrörlighetsdirektivet som infördes under 2013”. 

Det här med patientrörlighetsdirektivet är alltså en ny lag i Sverige som Göran Hägglund införde under 2013. Den gör klart vad som gäller om man får vård i ett annat EU-land. Genom lagen vet vi hur pengarna som man ska få i ersättning ska beräknas, hur rätten att ansöka om förhandsbesked fungerar, vilka möjligheter man har att överklaga besluten till en förvaltningsdomstol och hur kostnaden ska fördelas mellan staten, kommuner och landsting.

Göran Hägglund (KD)– Detta är en utveckling i rätt riktning. Det innebär att patientmakten och patientens valmöjligheter förstärks ytterligare, sa socialminister Göran Hägglund när regeringen beslutade om saken.

Kristdemokraterna var på europeisk nivå en drivande kraft till att EU bildades. Vi är positiva till EU och dess fria rörligheter av varor, tjänster, kapital och människor. Vi anser därför också att sjukvården omfattas av den fria rörligheten inom EU. Därför var Göran Hägglund starkt pådrivande för patientrörlighetsdirektivet när Sverige senast var ordförandeland i unionen.

–  Vi i Sverige har jobbat jättehårt för EU:s patientrörlighetsdirektiv och vi kan ta åt oss mycket av äran. Men ännu har vi inte alla saker på plats, säger Göran Hägglund i en intervju med tidningen Föräldrakraft.

 

Här kan du läsa mer om vad lagen innebär i Sverige >>

10. Vårdvalet utvecklas genom en nationell samordnare

Nationelle vårdvalssamordnaren Roger Molin. Foto: Mats Bäckelin/Regeringskansliet

Kristdemokraterna värnar valfriheten. Inom vården betyder det att vi är vänner av vårdval. (Något som vi för övrigt delar med många patienter.) Vi vill att patienter i så stor utsträckning som möjligt ska kunna välja mellan olika vårdgivare.

Under 2013 satsade regeringen 130 miljoner kronor på att utveckla vårdvalet inom hälso- och sjukvården. En samordnare för hela landet ska vara med och stimulera utvecklingen. Han heter i dag Roger Molin och arbetar bland annat med att se över hur vårdvalet kan utvecklas i den öppna specialistvården. Han undersöker också om det går att utveckla mer sammanhållna vårdvalskedjor.

Med vårdval ökar kraven på landstingen och andra aktörer att fokusera på både kvalitet och kortare köer. På många håll i landet är vårdvalssystemen i praktiken mycket begränsade. Med den nationella samordnaren ökar möjligheten för även mindre landsting att erbjuda valfrihet.

2. Sjukvården får en gemensam etisk plattform

Patient och läkare

Hösten 2012 bjöd socialminister Göran Hägglund in privata och offentliga vårdgivare till en dialog. Ambitionen var att göra etikens plats i sjukvården tydligare. Ett år senare skrev 17 parter inom vård och omsorg på en överenskommelse om en ny etisk plattform.

– Den etiska plattformen bidrar till hög kvalitet inom vård och omsorg. Jag är därför glad för den ansvarskänsla och engagemang som parterna har visat, sade Göran Hägglund när den etiska plattformen kom på plats.

Kristdemokraterna anser att långsiktiga spelregler och en gemensam värdegrund är bättre än monopol och vinstförbud när det gäller att höja kvaliteten i vården. Den etiska plattformen handlar om såväl kvalitet och ekonomi som anställningsvillkor hos alla typer av vårdgivare. Initiativet kommer också från barn- och äldreminister Maria Larsson.

– För de äldre innebär detta bättre insyn vilket i sig kommer att leda till högre kvalitet och förbättrad vård, oavsett driftsform. Detta är ett betydelsefullt steg mot ännu bättre och värdigare äldrevård, säger Maria Larsson.

Med den här etiska plattformen ökar möjligheten för Sveriges invånare att få insyn i hur god kvaliteten i vården är. Alla vård- och omsorgsgivare som får del av skattepengar omfattas av arbetet.

I dag arbetar ett råd med att ta fram den politiska plattformen. I det rådet är parterna med. Det leds av Claes Ånstrand, tidigare landstingsråd i Stockholm för Socialdemokraterna. Arbetet i rådet ska utgå från tre grundläggande principer, som känns igen från Kristemokraternas ideologi:
Människovärdet. Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället.
* Behov och solidaritet. Resurserna bör i första hand fördelas till de områden där behoven är störst.
* Kostnadseffektivitet. Man bör eftersträva en rimlig relation mellan kostnader och effekt då man väljer mellan verksamhetsområden eller åtgärder mätt i hälsa och livskvalitet.

Här kan du läsa mer om hur långt arbetet med den etiska plattformen har kommit >>