Öka tryggheten i Sverige

Vi som Svenskar känner oss allt mer otrygga. Var tredje kvinna känner sig så otrygga att flera av dem undviker att gå ut. Sverige ska vara ett tryggt land att leva och bo i.2015 utsattes 13,3 procent av befolkningen i åldern 16-79 år för någon eller några brott mot enskild person; misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägerier eller trakasserier. Detta enligt BRÅ:s senaste trygghetundersökning. Det är helt orlimligt att man undviker att gå ut för att man känner sig otrygg. I det samhälle där brottsligheten fått sätta klorna i oss kommer inte bara tryggheten utan också tilliten mellan människor skadas. Det är en farlig utveckling som nu genast måste brytas. Alla måste kunna känna sig säkra när de rör sig utomhus.

Sverige ska vara ett tryggt land att leva i, oavsett om man bor på landsbygden, i en stad eller i en förort. En av statens viktigaste uppgifter är att genom ett väl fungerande rättsväsende upprätthålla tryggheten. Polisens roll i det brottsförebyggande arbetet är avgörande och att stärka polisen i dess arbete ökar de förebyggande arbetet.

Det är dags att sätta den som blir utsatt för brott i fokus. Det gör vi bäst genom att fokusera på att öka tryggheten och få ner brottsligheten, så att antalet brottsoffer blir färre. Därför föreslår vi kristdemokrater 2 600 nya polisanställda. Av dem är 2000 poliser, 100 av dem är särskilda poliser i insatsstyrkan som därmed fördubblas och 500 är civilanställda. Civilanställda går att anställa relativt snabbt och de kan hjälpa till att avlasta polisen så att polisens arbetsuppgifter renodlas. Vi har också satsat resurser på bättre arbetsvillkor och löner för poliser i yttre tjänst för att fler ska stanna i yrket. Dessvärre har vi under senare år sett en flykt från polisyrket.

 

Förstör inte kvaliteten inom välfärden

Företagsamheten i Halland har ökat till rekordnoteringar och uppgår nu till 14 procent av befolkningen. En av de sektorer som ökar mest i Halland är välfärdssektorn som ökat med 25 procent de senaste 5 åren. Denna del har nu regeringen siktat in sig på att förstöra genom att begränsa vinster i välfärden.

Skulle förslagen i Ilmar Reepalus utredning om vinster i välfärden bli verklighet är risken stor att små uppskattade välfärdsföretag kan tvingas att lägga ner. Samtidigt garanteras inte kvaliteten hos de verksamheter som lyckas fortsätta bedriva sin verksamhet. Vi kristdemokrater är medvetna om att de nya jobben i huvudsak skapas i småföretagen. Då är vi beroende av att människor vågar satsa tid, kraft, engagemang och pengar för att skapa, driva och utveckla företag. En ökning av välfärdsföretag innebär fler arbetstillfällen, mer skatt till staten och färre människor på bidrag – är inte det något som regeringen borde ta hänsyn till ?

Vi kristdemokrater är djupt kritiska till hur utredningen medvetet bortsett från hur välfärdsföretagens vardag och verksamhetsförutsättningar ser ut. Resultatet blir att eleven, den äldre eller patienten inte garanteras den kvalitativa välfärd som de har rätt till. Konkurrens skapar bättre kvalitet och välfärdsföretagen är en viktig del i detta. Vi som medborgare måste ställa kvalitetskrav både på de privata utförarna och de kommunala utförarna. Medborgarna ska ha makt att välja den utförare som de anser passar deras krav bäst.

Ett tecken på att Reepalu inte har förstått välfärdsföretagens verksamhet är att den sektor som välfärdsföretagen jämförs med är tjänstesektorn som helhet. Men det kan inte anses vara en rimlig jämförelse. Sektorn innehåller branscher som exempelvis sjö- och lufttransport, vilka rimligtvis kräver större kapitalinsatser än välfärdsföretag som oftast hyr sina lokaler. Resultatet blir att dessa branscher av naturliga skäl inte uppvisar samma övervinster som välfärdsbolagen i Reepalus beräkningar. Att basera ny lagstiftning på den typen av jämförelser håller inte.

För Kristdemokraterna är det tydligt att Reepalus förslag är verklighetsfrånvänt, konsekvenserna blir förödande. Kvalitet i välfärden – oavsett verksamhetsform – måste vara det avgörande.

Larry Söder , Skattepolitisk talesperson, Kristdemokraterna

Fem myter om kvotering i föräldraförsäkringen

( en debattartikel nedan som är införd hos GP den 9 januari 2017 http://www.gp.se/nyheter/debatt/fem-myter-om-kvotering-i-f%C3%B6r%C3%A4ldraf%C3%B6rs%C3%A4kringen-1.4099074 )

Just nu sprids en lång rad myter om vad som händer utan tvångskvotering i föräldraförsäkringen. Det är tydligt att kvoteringsivrarna starkt ogillar att familjer prioriterar olika. Vi är för ett ökat jämlikt uttag, men det ska ske genom en ökad flexibilitet i stället för tvång. Det gynnar både föräldrarna och barnen, skriver Aron Modig (KD).

Försäkringskassans filmer avslöjar hur kvoteringsivrarna tänker. De verkar tro att föräldraförsäkringen finns till för föräldrarna. Men det stämmer inte! Föräldraförsäkringen finns till för barnen. Det är för deras skull vi har en generös föräldrapenning. Det är barn med en förälder som inte har möjlighet att ta ut hela sin del, och dagarna bränner inne, som kommer att drabbas vid en tvångskvotering.

Vrider debatten

Att beskriva föräldraförsäkringen som att den är till för föräldrarna och inte barnet är ett sätt kvoteringsivrare använder för att vrida debatten. Här är ytterligare fem myter de sprider.

l Kvoteringen har lett till att fler pappor tar ut föräldradagar. Fel! Pappors uttag av föräldrapenningdagar ökade successivt redan före den första kvoterade månaden infördes, och pappors obetalda föräldraledighet har ökat på samma sätt.

l Kvotering leder till ökad hälsa. Fel! I en studie från 2013 kom Försäkringskassan fram till att kvinnor är sjukskrivna oftare än män, särskilt de som är småbarnsföräldrar. Men i den fördjupade uppföljningen från 2015 framkom att de föräldrar som delade mest lika på allt faktiskt hade högre risk för sjukfrånvaro.

l Den som är hemma med barn förlorar tusenlappar i pension varje månad. Fel! Ja, det påverkar pensionen när man går ner i arbetstid för att ta hand om barn men betydligt mindre än de flesta tror. En förälder som jobbar deltid i tio år får cirka 350 kronor mindre per månad i allmän pension. Att kvinnor generellt har lägre pensioner än män beror i huvudsak på att kvinnor i genomsnitt arbetar i sektorer med generellt lägre löner. Därför kommer inte tvångskvotering lösa problemet med kvinnors låga pensioner.

l Man får ingen löneökning om man inte delar föräldrapenningen helt lika. Fel! Man är med i lönebildningen även som föräldraledig och det finns i dag ett förbud mot att missgynna föräldralediga vid lönesättning.

lFöräldraförsäkringen borde knytas till varje förälder, precis som i andra socialförsäkringar. Fel! Föräldraförsäkringen är redan knuten till respektive förälder, den är redan ”individualiserad”. Varje förälder har rätt till hälften av föräldrapenningdagarna och ingen kan tvingas att överlåta sina dagar till den andra parten. Föräldraförsäkringen kan heller inte jämföras med andra socialförsäkringar. Sjukförsäkringen är exempelvis knuten till den person som är sjuk. Men föräldraförsäkringen finns till för barnens bästa.

Ska passa fler familjer

Föräldraförsäkringen är ett stort jämställdhetspolitisk framsteg som vi bör värna. Utan den skulle många kvinnor känt sig tvingade att ta säga upp sig från jobbet för att kunna ta hand om barnet den första tiden. En generös och flexibel föräldraförsäkring gör det möjligt att kunna kombinera arbete och familj.

Därför säger vi kristdemokrater inte bara nej till tvångskvotering, vi vill också göra föräldraförsäkringen mer flexibel så den passar fler familjer. Vi vill att alla dagar ska kunna fördelas fritt mellan föräldrarna och även överlåtas till annan närstående person – så som en mor- eller farförälder alternativt en annan vuxen familjemedlem. En reform som skulle uppskattas av många ombildade, samkönade och ensamstående familjer eftersom dagar kan överlåtas till en närstående som inte nödvändigtvis är registrerad förälder till barnen.

Vi vill också minska ner den effekt föräldraledigheten har på pensionen genom att utöka pensionsinbetalningarna till föräldralediga och automatisk dela premiepensionen mellan föräldrar.

På så sätt tar vi steg mot ökad jämställdhet utan att försvåra för familjer att hitta de lösningar som passar dem.

Aron Modig (KD)

riksdagsledamot från Göteborg och talesperson i socialförsäkringsfrågor