Nordea skandalen riskerar vår välfärd

Vi Svenskar är ett av de folk som är mest positivt inställda till att bidra med resurser för att bygga samhället.

Vi är som land beroende av skatteintäkter för att kunna upprätthålla den kvalitet på välfärd och samhällsservice som vi önskar. Skattesystemet bygger på ömsesidigt förtroende och att alla bidrar utifrån den egna förmågan. För att skapa ett jämlikt samhälle behövs ett skattesystem där dem som har små inkomster eller vinster bidrar mindre än dem som har stora inkomster och stora vinster.

Den offentliga ekonomin bygger på att skattemoralen är hög, det vill säga att vi som medborgare försöker göra rätt och betalar den skatt som vi enligt reglerna ska göra. Om skattebasen urholkas genom att skattemoralen minskar kommer vi få oerhört stora konsekvenser för skola, vård och äldreomsorg.

 

Därför är skandalen kring panamakontona och Nordea så allvarlig. För stora banker och förmögna personer har ett ansvar att sköta sina affärer på ett sådant sätt att skatt betalas på ett korrekt sätt. När de inte gör det får andra skattebetalare betala priset genom högre skatter och risken är att skattemoralen sjunker ytterligare. Det är en mycket farlig utveckling om alltfler börjar undanhålla intäkter eller transaktioner från beskattning. Ingen vill betala mer i skatt än den andre och framför allt inte om den andre helt klarar sig undan skatt. Detta sätter fokus på att våra skatter måste vara tydliga och lättförståeliga för människor. Om skatterna blir orimligt höga spelar in i moralen för människor att uppta en inkomst för beskattning.

 

Den senaste tidens skandaler visar uppenbart att våra kontrollmekanismer inte har klarat av att upptäcka dessa medel utomlands. Att enbart lita på människors skattemoral kommer ge oss informationen räcker tyvärr inte. Även om vi försöker skapa avtal med informationsutbyte mellan länder så räcker det inte. Ett automatiskt informationsutbyte där vi årligen får information kring vilka svenska fysiska och juridiska personer som har tillgångar utomlands bör vara högsta prioritet att införa. Det är viktiga åtgärder för att alla ska vara med och bidra till välfärden.

 

Men för oss Kristdemokrater står det också helt klart att ett land inte klarar sig utan starka värderingar och en etisk kompass hos sina medborgare. Ett värdeorienterat samhälle har större möjlighet att tillsammans klara framtida utmaningar. Hur starka kontrollmekanismer vi än har så krävs det ändå att goda värderingar lever vidare i samhället. Det är värderingarna som håller samman samhället, inte kontrollmekanismer. Genom starka värderingar och ökad tillit kan transaktionskostnader minska och även samhällsekonomin fungerar bättre. Alternativet är skrämmande och ett samhälle där staten allt mer kontrollerar och styr.

 

Värderingar är viktiga även när vi talar om skattefrågor. Det visar inte minst det faktum att de beloppen som finns utomlands och inte tagits upp till beskattning är betydande och skulle kunna innebära både stora satsningar på välfärden och sänkta skatter. Utmaningar fattas inte inför framtiden och skattebasens storlek är avgörande för vad vi klarar av att göra.

 

Sverige måste därför stärka sitt ekonomiska samarbete och bekämpa internationell skatteflykt och skatteundandragande. Dessutom måste vi steg för steg arbeta för att skatterna är rimliga i omfattning och enkla att förklara för människor.

Jakob Forssmed: Regeringens budget innebär förlorade år

– Regeringens budget är ett svek mot utsatta grupper på arbetsmarknaden. I stället för långsiktiga reformer som leder till riktiga jobb lägger regeringen allt krut på att åtgärder som vi vet inte leder till jobb.

Det säger Jakob Forssmed, Kristdemokraternas ekonomisk politiske talesperson, om regeringens vårproposition.

 

https://www.kristdemokraterna.se/Media/Nyhetsarkiv/Jakob-Forssmed-Klyftan-fordjupas-mellan-de-som-har-ett-arbete-och-de-som-inte-har/

Alkoholskatten

Skriftlig fråga

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

De tre viktigaste alkoholpolitiska instrumenten är reglering av den fysiska tillgängligheten, pris på alkohol och marknadsföring. I Sverige har Systembolagets detaljhandelsmonopol ett starkt stöd i opinionen och såväl svensk som internationell monopolforskning finner otvetydigt att statliga icke-vinstdrivande monopol minskar såväl konsumtion som alkoholskador.

Regeringen har under hösten aviserat att åtgärder för en skärpt lagstiftning kring e-handel av alkohol kommer att införas för att skydda detaljhandelsmonopolet och folkhälsan. Genom den så kallade Alkotaxidomen visar sig detta också vara fullt möjligt att genomföra. Det är på alla sätt välkommet och bör prioriteras högt.

När det gäller prispolitiken kan vi konstatera att regeringen under förra året valde att inte föreslå en höjning av punktskatten av alkohol. Alliansen valde i två omgångar år 2014 och 2015 att höja alkoholskatten både för att stärka folkhälsan och för att finansiera viktiga satsningar. Noteras bör även att effekten av skattehöjningen minskade då flera producenter valde att sänka priset på sina produkter, något som visar att det finns goda marginaler.

Att regeringen i november 2015 gav Tullverket, Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket i uppdrag att utveckla arbetet med att förhindra illegal hantering av punktskattepliktiga varor ger möjlighet till fortsatt utveckling av prispolitiken. Med stärkta kontrollåtgärder bör en fortsatt aktiv prispolitik kunna föras, exempelvis genom ett införande av en inflationstrappa och en plan för hur alkoholskatten ska stiga de kommande åren. Något som efterfrågas av flera internationella organisationer såsom OECD och WHO.

Kristdemokraterna föreslog i budgetförslaget för 2016 en ökning av alkoholskatten i syfte att stärka folkhälsan. Genom en höjning av alkoholskatten exklusive sprit med 4,5 procent och alkoholskatten på sprit med 0,5 procent ökar statens skatteintäkter med 900 miljoner. En minskad totalkonsumtion av alkohol har betydande positiva effekter för människors hälsa och välmående.

Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Hur avser finansministern att aktivt arbeta med alkoholskatten de kommande åren?

Larry söder (kd)

Riksdagsledamot