Finansministerns svar på min fråga om biodrivmedel

Fråga från Lars-Axel Nordell

Enligt EU-kommissionens tolkning av EU-fördraget får biodrivmedel inte ges en skattenedsättning i förhållande till fossila drivmedel som är större än attproduktionskostnaden för biodrivmedlet hamnar i paritet med motsvarande fossila drivmedel. Detta är redan i sig olyckligt ur klimatsynpunkt eftersom biodrivmedel i ett långsiktigt perspektiv bör ses som klimatneutralt.

Tyvärr har det i nuläget blivit så att etanol och biodiesel blivit dyrare att producera än dess fossila motsvarigheter. En rapport från Energimyndigheten konstaterade nyligen att beskattningen av etanol och biodiesel är högre än vad som krävs för att inte ”överkompensera” biodrivmedlen. Detta är en följd av att beskattningen av biodrivmedlen baseras på ett tidigare, högre, oljepris än vad som nu råder. Detta innebär att det nu är dyrare att tanka klimatvänligt för den som har fordon som kan köra på både fossilt och fossilfritt bränsle. Ur klimatsynpunkt är denna situation naturligtvis djupt otillfredsställande.

Energimyndigheten uppmuntrar i sin rapport till att ett alternativt system i form av exempelvis en kvotplikt baserad på klimatprestanda utreds och implementeras snarast.

Vad avser klimat- och miljöminister Åsa Romson att göra för att priset på etanol och biodiesel inte ska vara högre än för bensin respektive fossildiesel?

Dnr Fi2016/00985/SE
Finansdepartementet
Finansministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:952 av Lars-Axel Nordell (KD) Överbeskattning av biodrivmedel

Lars-Axel Nordell har frågat klimat- och miljöministern samt vice statsministern vad hon avser att göra för att priset på etanol och biodiesel inte ska vara högre än för bensin respektive fossildiesel.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Sveriges befrielse från hela koldioxidskatten och hela eller delar av energiskattningen för biodrivmedel utgör statligt stöd enligt EU-rätten. Kommissionen har godkänt Sveriges skattebefrielse av biodrivmedel t.o.m. den 31 december 2018 för flytande biodrivmedel och t.o.m. den 31 december 2020 för biogas som drivmedel.

Statsstödsgodkännandena är förenade med vissa villkor som måste uppfyllas för att skattenedsättning ska få ges. Ett av villkoren är att biodrivmedlet inte får överkompenseras i förhållande till det fossila drivmedel det ersätter. Det är därmed inte förenligt med villkoren för skattebefrielsen att biodrivmedel får högre skattebefrielse än vad merkostnaden vid produktionen kräver i jämförelse med dess fossila motsvarighet. Beträffande priset som svenska konsumenter möter bedömer jag att staten varken kan eller ska reglera priset återförsäljarna väljer att ta ut.

Energimyndigheten har i uppdrag att regelbundet rapportera till regeringen om de skattebefriade biodrivmedlen överkompenserats. Den 26 februari 2016 kom myndighetens rapport för biodrivmedel för 2015. Med anledning av resultatet har Finansdepartementet nu remitterat en promemoria med förslag om sänkt skatt på vissa biodrivmedel.

Stockholm den 16 mars 2016

Magdalena Andersson

Varför gjorde ni inget?

Den 4 februari var en viktig dag för Europa och de många offren i Irak och Syrien. När Europaparlamentet slog fast att det är ett folkmord som äger rum var detta ett historiskt beslut. Det är första gången som Europaparlamentet erkänner ett pågående folkmord och det ökar trycket på både EU och dess medlemsländer, men i förlängningen även FN, att agera.

Från ett svenskt perspektiv ökar nu förhoppningen om att vi får se en ökad tydlighet och ett ökat engagemang inte minst från vår egen regering. Den ondska och alla de vidrigheter som den Islamiska staten (IS) representerar och utför har nu, än mer, blivit omvärldens ansvar att sätta stopp för. Då kan vi undvika en framtid där våra barnbarn ställer frågan: Varför gjorde ni inget?

Själva begreppet ”folkmord” är i dessa sammanhang mycket viktig. I FN:s folkmordsresolution definieras det som ”gärningar utförda i akt och mening att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp”. Häri ligger en upprättelse för assyrier/syrianer, armenier, kaldéer, jezider och andra minoritetsgrupper som drabbats och drabbas av IS terror.

Enligt folkmordskonventionen har varje undertecknande stat rätt att begära att FN vidtar sådana åtgärder enligt FN:s stadga som är ägnade att förebygga och undertrycka folkmord och förberedelse av folkmord.

Enligt den internationella praxis som vuxit fram efter folkmorden i Rwanda och Bosnien under 90-talet, har världens länder nu också en ”responsibility to protect”, det vill säga en skyldighet att ingripa vid allvarliga övergrepp. Denna praxis kodifierades vid Världstoppmötet 2005. Det fastslogs då att en FN-medlemsstat har ansvar för att skydda sin befolkning från folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och etnisk rensning. Det internationella samfundet har ett ansvar för att hjälpa staterna med detta. Om en stat misslyckas med att skydda sin befolkning från något av dessa fyra brott, och fredliga åtgärder har misslyckats, har det internationella samfundet ansvar för att intervenera med tvingande åtgärder exempelvis ekonomiska sanktioner, och som en sista utväg med militära insatser.

I Örebro kommun finns nu ett minnesmärke över folkmordet i dåvarande Osmanska riket 1915. Varje år högtidlighålls i riksdagen minnet av nazisternas förintelse under 2:a världskriget. Vi får inte vara maktlösa åskådare till ännu ett folkmord.

Kan ord i en resolution sätta stopp för den Islamiska statens terror? Inte om ord förblir ord, men om orden leder till ett agerande så var och är resolutionen i Europaparlamentet ett oerhört viktigt sådant.

Det är folkvalda i en politisk union med 500 miljoner invånare som markerat att de vidrigheter som sker i vårt närområde måste få ett slut

Det är mot bakgrund av den mycket tvehågsna debatten i Sverige, här utmålas kritiker som ”islamofober” och ”rasister”, extra glädjande att det var en svensk, kristdemokraten Lars Adaktusson, som tog initiativ och drev fram den historiska resolutionen. Kanske hjälper det oss att, i de fortsatta samtalen, förstå att religionsfrihet och kritik av övergrepp inte är varandras motpoler, utan tvärtom är en garant för att vi ska kunna fortsätta vara ett öppet och tolerant samhälle.

Hans Eklind, Församlingsherde, Längbro församling, Örebro

Sonja Kurt, vice ordförande, Kristdemokraterna i Örebro

Lars-Axel Nordell, riksdagsledamot, Kristdemokraterna

 

Mitt anförande i miljödebatt i kammaren 2 mars 2016

Herr/Fru Talman

Riksrevisionen har granskat hur tillsynen av miljöfarliga transporter ser ut och funnit brister. Vi är överens med regeringen i betänkandet där bl a miljötillsynsförordningen ändras så att tillsynsansvaret koncentreras till länsstyrelserna i Gävleborg, Norrbotten, Skåne, Stockholm och Västra Götaland, där de flesta gränsöverskridande avfallstransporterna sker.

När det gäller frågan om Efterbehandling av förorenade områden konstaterar vi i utskottet att det alltjämt finns många förorenade områden i Sverige som måste åtgärdas eller saneras så att de inte utgör något hot. Takten på saneringsarbetet måste dock öka och genom Naturvårdsverkets förslag till hur finansieringen skall öka bör detta också bli möjligt.

I fråga om insamlingsansvaret för förpackningar yrkar jag bifall till utskottets förslag på punkt 5. Därmed ställer sig riksdagen bakom det som utskottet anför om att ansvaret för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar ska fortsätta att ligga på producenterna och att vi tillkännager detta för regeringen.

Var och en av oss ger i vår vardag upphov till stora mängder förpackningar och annat avfall som kan vara både en resurs och ett miljöproblem. Genom god avfallshantering kan allt fler produkter både återanvändas och återvinnas.

Den enskildes insats i sopsorteringen spelar en avgörande roll för hur väl vi lyckas nå målen för återvinning. Detta förutsätter att det finns en fungerande infrastruktur så att det blir smidigt och lättillgängligt för såväl producenter som konsumenter. Det måste vara lätt att göra rätt.

Herr/Fru Talman

Sedan 90-talet har ansvaret för att förpackningar återvinns i Sverige vilat på producenterna, enligt principen om att ”förorenaren betalar”.

Alliansregeringen beslutade i augusti 2014 om en ny avfallsförordning. Denna innebär att ansvaret för insamling av förpackningsavfall och returpapper ska ligga på producenterna samtidigt som kraftigt skärpta krav ställdes på producenterna.

Samtidigt höjde Alliansen målen för insamling och återvinning av förpackningar, returpapper och elektronik och skärpte kraven för att hushållen ska ha tillgång till enkla och tydliga insamlingssystem. Det var viktiga steg i att förebygga avfall och på bästa sätt återvinna material.

Syftet med ändringarna var att skärpa systemet och samtidigt utnyttja redan gjorda investeringar för att på ett kostnadseffektivt sätt nå de uppsatta målen och kraven. Utskottet menar att det inte finns skäl att ändra detta väl inarbetade och kostnadseffektiva system.

Herr/Fru Talman

Direkt efter valet 2014 aviserade emellertid den nya regeringen sin avsikt att flytta ansvaret för förpackningsåtervinning från producenterna till kommunerna.  Regeringens linje innebär att förpackningsproducenterna får mindre incitament att utveckla nya och resurseffektivare förpackningslösningar.

Flera kommunala företrädare har under senare tid hävdat i debatten att nya återvinningsmål kräver att kommunerna borde ta över ansvaret för förpacknings- och tidningsinsamlingen.

Samtidigt är industrin villig att ta på sig ett större ansvar. De föreslår dessutom att en kontrollstation borde införas 2018 för att följa upp, utvärdera och nå och helst överträffa regeringens mål.

Därmed anser jag att riksdagen ska tillkännage för regeringen som sin mening att ansvaret för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar ska fortsätta att ligga på producenterna.

På så sätt agerar vi också på ett subsidiärt, understödjande sätt gentemot näringslivet som idag har ansvaret. Det offentliga ska inte ta över ansvaret från det privata utan understödja och samarbeta för att nå de mål som satts upp.

Herr /Fru Talman

Vi behöver blir bättre på att ta till vara avfall och öka möjligheterna till återvinning och det behöver vara enkelt för hushåll och företag att bidra till detta.

Den höga andelen materialåtervinning av avfall i Sverige är naturligtvis positiv, och vi kristdemokrater vill verka för att den ska öka ytterligare.

Under senare år har dock importen av sopor för förbränning i Sverige ökat markant. Det har förvisso positiva effekter i form av stärkt energiförsörjning här och minskade deponimängder i länder med sämre möjligheter till effektiv förbränning i kraftvärmeverk. Men i avfallshierarkin är energiåtervinning, det vill säga förbränning av sopor, den näst sämsta lösningen ur klimatsynpunkt.

Det måste bli ännu enklare för hushållen att lämna in material till återvinning, återanvändning och insamling, inte minst vad gäller textilier, kläder och elektronik.

Jag yrkar bifall till motion 2015/16:1362, yrkande 18, reservation 3.

Herr/Fru Talman,

Jag vill avslutningsvis säga några ord om strandstädning. Medborgare från en stor mängd kommuner rör sig på havet och vid kusterna och bidrar till att skräpa ner. Skräpet samlas sedan på stränderna som då blir strandkommunens ansvar. Jag anser att det är mer rättvist att staten, genom Havs- och vattenmyndigheten tar ett ekonomiskt ansvar för strandstädningen.

Jag vill därför yrka bifall till alliansens gemensamma reservation punkt 9 om strandstädning.

En fungerande Asylpolitik

Kristdemokraterna har länge kämpat för en human migrationspolitisk och det är viktigt att Sverige fortsätter att ge skydd till de som flyr undan förföljelse, krig och förtryck.

Men hur vi gör det måste vi våga diskutera utan att klistra etiketter på varandra. Att hålla fast vid status quo kan ha ett högre pris än någon av oss anar.

Konsekvensen av en undermålig migrations- och integrationspolitik är att nyanlända fastnar i långvarigt socialt och ekonomiskt utanförskap.

Det är förödande både för den enskilda människan och för vårt samhälle. En integrationspolitik som inte fungerar undergräver migrationspolitikens legitimitet och i stället för skydd riskerar morgondagens asylsökande att möta en stängd dörr. Vi vill se en tredje linje i integrationspolitiken. Förbättra flyktingpolitiken utan att tumma på asylrätten.

Sverige har gjort många integrationsinsatser men när det fortfarande tar för lång tid att etablera sig på arbetsmarknaden och komma in i samhället krävs det mer.

Kristdemokraterna har tre förslag på hur vi värnar asylrätten, minskar kostnaderna för invandringen och skapar förutsättningar för en utvecklad välfärd genom att fler bidrar.

Lägre bidrag och ett nytt etableringsavdrag. Etableringsavdraget innebär att en nyanländ under sina första fem år i Sverige kan tjäna motsvarande 100000 kronor per år utan att betala inkomstskatt. Detta finansieras genom ett något mindre etableringsbidrag. På detta sätt ökar incitamenten för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Tillfälliga uppehållstillstånd de tre första åren. Den som beviljas asyl i Sverige bör som huvudregel få uppehållstillstånd i tre år. Om skyddsbehovet sedan kvarstår efter tre år ska uppehållstillståndet permanentas. Den som etablerat sig på arbetsmarknaden får ett permanent uppehållstillstånd även om skyddsbehovet inte är kvar. Förslaget stärker incitamenten till etablering eftersom eget arbete säkrar rätten att stanna i Sverige.

Säkra länder. Migrationsverket måste snabbare behandla ansökningar från länder som kan betecknas som säkra. I dagsläget avslås nästan alla ansökningar från dessa länder men bidrar till de långa väntetiderna. Varje asylansökan ska granskas individuellt med bevarad rättssäkerhet. Förslaget bör leda till färre uppenbart ogrundade ansökningar, kortare köer och sänkta kostnader för mottagandet.

Jag tänker varken hålla fast vid en politik som inte fungerar eller acceptera beslut som inskränker asylrätten. Det är så vi tryggar ett fortsatt humant flyktingmottagande.

Regeringen Löfvéns idétorka

Medan Alliansregeringen hade kommit överens om ett regeringsprogram inför sitt tillträde har regeringen Löfvén varit närmast handlingsförlamad när det gäller att presentera regeringsförslag i form av propositioner.  De försökte driva igenom ett avskaffande av fritt vårdval inom hälso- och sjukvården men det gick på pumpen först i lagrådet och sedan i utskottet.

Vi lyckades avvärja ett nyval genom den s.k. decemberöverenskommelsen som kom till sedan SD hotat med att fälla varje regeringsbudget som inte rättade sig efter deras politik. Både Kristdemokraterna och övriga allianspartier har fått utstå mycket kritik för denna överenskommelse.

Det var ett svårt beslut men det var enda möjligheten för att undvika den uppenbara risken att försätta vårt land i en långvarig regeringskris.

Kritiker har hävdat att vi lagt oss platt på marken för Löfvén vilket är en felaktig beskrivning. Överenskommelsen gäller möjligheten för en regering att överhuvud taget få igenom en statsbudget. Jag är övertygad om att regeringen kommer att förlora många omröstningar i riksdagen fram till nästa val.

Byte på partiledarposten

Efter elva år väljer Göran Hägglund att lämna uppdraget som partiledare för Kristdemokraterna. Degerforssonen Hägglund är partiets tredje partiledare efter Birger Ekstedt och Alf Svensson. Alf satt vid styråran under hela 31 år och fick vara med om att föra partiet från opinionssiffror som låg inom felmarginalen till rekordsiffror på 12 procent 1998.

Hägglund har gjort ett suveränt jobb både som partiledare och som socialminister med bl a halverade vårdköer, fritt vårdval och sänkta pensionärsskatter som resultat, för att nu nämna några av de framgångar han åstadkommit.

Efter det att alliansregeringen i september förlorade regeringsmakten kom Hägglund fram tilll att han skulle lämna den politiska hetluften som paritledare och som riksdagsledamot. Vid ett extra riksting i Stockholm den 25 april väljs en ny partiledare, och samtidigt ska övriga partistyrelse utses.

Några av de namn som media lyft fram är Ebba Busch Thor, Acko Ankarberg och Lars Adaktusson.

Falska polisbilar

Fråga 2014/15:120 Privatpersoner med falska polisbilar

av Lars-Axel Nordell (KD)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Den senaste tiden har medierna rapporterat om att vissa privatpersoner kör omkring med bilar som är målade på samma sätt som polisbilar och har texten ”Polis” påskriven. Exempel från senare tid finns bland annat i Örebro och Stockholm. I det senast uppmärksammade fallet var personen grovt kriminellt belastad. Enligt en vägledande dom från Svea hovrätt 2012 utgör dessa falska polisfordon inget brott mot lagen.

Om allmänheten inte kan lita på att det som ser ut som polisfordon verkligen är polisfordon finns det en stor risk att tilltron till rättsväsendet skadas.

Vilka åtgärder avser justitie- och migrationsministern att vidta för att förhindra att privatpersoner framför fordon som falskeligen utges för att vara polisfordon?

 

Svar på fråga 2014/15:120 av Lars-Axel Nordell (KD) Privatpersoner med falska polisbilar

Lars-Axel Nordell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att privatpersoner framför fordon som falskeligen utges för att vara polisfordon.

Att uppträda som polis och obehörigen utge sig för att utöva myndighet kan straffas som föregivande av allmän ställning. I rättspraxis har det dock inte ansetts utgöra föregivande av allmän ställning att enbart framföra ett fordon som liknar en polisbil.  Det finns inte heller något förbud mot att måla och utrusta en bil så att den liknar en polisbil.

Jag håller med Lars-Axel Nordell om att allmänhetens förtroende för rättsväsendet riskerar att skadas om enskilda tillåts köra omkring i fordon som ser ut som polisbilar. Det är helt enkelt inte acceptabelt. Som jag redan tidigare nämnt avser jag därför att låta analysera hur lagstiftningen skulle kunna ändras.

 

Stockholm den 8 december 2014

Morgan Johansson

 

Förbättra flyktingpolitiken utan att tumma på asylrätten

Kristdemokraterna har länge kämpat för en human migrationspolitik och det är viktigt att Sverige fortsätter att ge skydd till de som flyr undan förföljelse, krig och förtryck. Men hur vi gör det måste vi våga diskutera utan att klistra etiketter på varandra. Att hålla fast vid status quo kan ha ett högre pris än någon av oss anar.

Konsekvensen av en undermålig migrations- och integrationspolitik är att nyanlända fastnar i långvarigt socialt och ekonomiskt utanförskap. Det är förödande både för den enskilda människan och för hela vårt samhälle. En integrationspolitik som inte fungerar undergräver migrationspolitikens legitimitet och i stället för skydd riskerar morgondagens asylsökande att möta en stängd dörr. Vi vill se en tredje linje i integrationspolitiken. Förbättra flyktingpolitiken utan att tumma på asylrätten.

Sverige har gjort många integrationsinsatser men när det fortfarande tar för lång tid att etablera sig på arbetsmarknaden och komma in i samhället krävs det mer. Kristdemokraterna har tre förslag på hur vi värnar asylrätten, minskar kostnaderna för invandringen och skapar förutsättningar för en utvecklad välfärd genom att fler bidrar.

Lägre bidrag och ett nytt etableringsavdrag. Etableringsavdraget innebär att en nyanländ under sina första fem år i Sverige kan tjäna motsvarande 100 000 kronor per år utan att betala inkomstskatt. Detta finansieras genom ett något mindre etableringsbidrag. På detta sätt ökar incitamenten för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Tillfälliga uppehållstillstånd de tre första åren. Den som beviljas asyl i Sverige bör som huvudregel få uppehållstillstånd i tre år. Om skyddsbehovet sedan kvarstår efter tre år ska uppehållstillståndet permanentas. Den som etablerat sig på arbetsmarknaden får ett permanent uppehållstillstånd även om skyddsbehovet inte är kvar. Förslaget stärker incitamenten till etablering eftersom eget arbete säkrar rätten att stanna i Sverige.

Säkra länder. Migrationsverket måste snabbare behandla ansökningar från länder som kan betecknas som säkra. I dagsläget avslås nästan alla ansökningar från dessa länder men bidrar till de långa väntetiderna. Varje asylansökan ska granskas individuellt med bevarad rättssäkerhet. Förslaget bör leda till färre uppenbart ogrundade ansökningar, kortare köer och sänkta kostnader för mottagandet.

Vi kan varken hålla fast vid en politik som inte fungerar eller acceptera beslut som inskränker asylrätten. Det är så vi tryggar ett fortsatt humant flyktingmottagande.

Lars-Axel Nordell, Örebro
Riksdagsledamot, (KD)

 

 

Felprioriterat av Alice Bah Kuhnke

PRESSMEDDELANDE
2014 10 17

– Tillgänglig kultur uppnås inte genom subventionerade entréavgifter. Vill man verkligen att alla ska få del av kultur behövs satsningar på bland annat tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar och digitalisering.

Det säger Lars-Axel Nordell, kulturpolitisk talesperson för Kristdemokraterna, med anledning av att nya kulturministern Alice Bah Kuhnke i dag presenterade del av höstbudgeten.

– Regeringens reform gynnar nästan uteslutande storstäderna. Det finns anledning att tro att detta sker på bekostnad av lokala angelägenheter i museernas verksamhet.

– Ansvaret för kulturens villkor ligger inte enbart på det offentliga utan de privata och ideella insatserna har enormt stor betydelse. Det ska finnas stora möjligheter för privata insatser och ideella initiativ, och därför vill Kristdemokraterna bland annat göra det skattemässigt förmånligt för företag och enskilda att finansiellt bidra till kultursektorn.

För mer information:

Lars-Axel Nordell
Riksdagsledamot och ledamot i kulturutskottet.
Mobil: 070-770 83 10
Jonathan Gunnarsson
Handläggare
Mobil: 072-237 58 43

Lars-Axel Nordell ledamot i riksdagens kulturutskott

Pressmeddelande
Stockholm den 6 Oktober 2014

Riksdagsledamoten Lars-Axel Nordell från Örebro har utsetts av Kristdemokraternas riksdagsgrupp till ledamot i riksdagens kulturutskott för den kommande mandatperioden.

 – Jag är glad och stolt över att få förtroendet att fortsätta arbetet med de viktiga Kulturpolitiska frågorna, säger Lars- Axel Nordell, som varit partiets kulturpolitiske talesperson de senaste åren.

– Kulturen är viktig, den ger oss rötter till vår historia, mening i nuet samtidigt som den ger oss förmågan att känna igen oss själva och se oss själva genom andras ögon.

– Jag är särskilt stolt över succén skapande skola, där elever får möta professionella kulturskapare i skolan. Det är utmärkt att Stefan Löfvén i regeringsförklaringen understryker folkbildningens och folkrörelsernas betydelser och att kulturen och skapandet ska stärkas i skolan.

– En viktig utmaning är att göra kulturen tillgänglig för alla också för personer med funktionsnedsättningar. Redan idag får statliga museer anslag för att kunna ha fri entré, inte bara för barn och ungdomar. Flera museer har dock valt att lägga pengarna på andra angelägna behov. Regeringens löfte om fri entré på statliga museer får inte ske på bekostnad av andra lokala angelägenheter i museernas verksamhet, säger Lars-Axel Nordell.