Fördelning av statsbidraget till dövtolkverksamhet

Sammanfattning
Med anledning av att Sveriges riksgymnasium för döva (RGD) samt riksgymnasiet för hörselskadade (RGH), är lokaliserade till Örebro, har Örebro blivit ett centrum för döva och hörselskadade personer.

Tolkcentralen i Örebro svarar för vardagstolkning (t.ex. sjukvårdsbesök, myndighetskontakter och arbetsplatsträffar) som finansieras via landstingets budget, samt via ett särskilt statsbidrag. Den stora andelen skolungdomar i regionen innebär att behovet av vardagstolkning är stort i Örebro.

Av landets totalt ca 90 000 vardagstolkuppdrag per år utförs 14 000 i Örebro län. Men Örebro län får bara 435 kr per utfört tolkuppdrag, vilket är i särklass lägst i landet. Högst ligger Gävleborg med 1 447 kronor per uppdrag.

Den orättvisa fördelningen beror på att statbidraget delvis bygger på invånarantal – istället för att utgå från antalet faktiska brukare. Därför behöver en översyn av statsbidraget till dövtolkverksamhet göras i syfte att få bort skillnader i ersättning per uppdrag.

Motion 2009/10:kd782

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av statsbidraget till dövtolkverksamhet med syfte att få bort de stora skillnaderna i ersättning för tolkuppdrag.

Motivering
Med anledning av att Sveriges riksgymnasium för döva (RGD) samt riksgymnasiet för hörselskadade (RGH), sedan många år tillbaka är lokaliserade till Örebro, har Örebro blivit ett centrum för döva och hörselskadade personer. Idag finns både förskola, grundskola och gymnasieskola samt universitetsutbildning för döva i Örebro. Örebro universitet är idag det universitet i landet som har flest hörselskadade och döva.

Många familjer med döva/hörselskadade barn som, med anledning av barnens skolgång, väljer att bosätta sig i Örebro, etablerar sig ofta på orten och väljer att bo kvar.

Tolkcentralen i Örebro svarar för tolkuppdrag i samband med undervisning samt för kommunikation via bildtelefoni där man är en nationell resurs och utför ca 130 000 uppdrag detta år. För båda dessa uppdrag utgår särskild ersättning. Till det kommer vardagstolkning (t.ex. vid sjukvårdsbesök, myndighetskontakter och arbetsplatsträffar) som finansieras via landstingets budget, samt via ett särskilt statsbidrag. Den stora andelen skolungdomar i regionen innebär att behovet av vardagstolkning är stort i Örebro.

Av landets totalt ca 90 000 vardagstolkuppdrag per år utförs 14 000 i Örebro län, vilket 15 % . Det skall jämföras med de 8 % av statsbidraget på 74 miljoner kronor som går till Örebro län. Räknat i kronor får Örebro län 435 kr per utfört tolkuppdrag detta år, vilket är i särklass lägst i landet. Högst ligger Gävleborg med 1 447 kronor per uppdrag.

Det orättvisa statsbidragssystemet för vardagstolkning har under lång tid uppmärksammats i såväl riksdagen som vid Landstingsförbundets kongress. Som ett resultat av utredningen Teckenspråk och teckenspråkiga Översyn av teckenspråkets ställning (SOU 2006:54) har den tidigare och än större orättvisa statsbidragsfördelningen korrigerats men fortfarande finns stora skillnader kvar.

Tidigare fördelades statsbidraget för vardagstolkning helt och hållet utifrån det totala antalet invånare i respektive län. Anledningen till att det nya systemet har kvar stora skillnader i ersättning per utfört uppdrag beror på att fördelningsmodellen delvis fortfarande delvis bygger på invånarantal – istället för att utgå från antalet faktiska brukare. Därför behöver en översyn av statsbidraget till dövtolkverksamhet göras i syfte att få bort skillnader i ersättning per uppdrag. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 28 september 2009

Lars-Axel Nordell (kd)

Lärarinnan fick själv vaccinera eleverna

Min mormor, lärarinnan Anna Pettersson 1879-1964 föddes i Rödmyra i Järvsö, där henne far Olof grundade sågverket Skästrasågen. Det berättas att far Olof, som kom från Småland, var rörelsehindrad men lyckades ändå själv bygga fördämningar i ett vattendrag i Rödmyra och leda fram vattenbäckar för att förse sågen med vattenkraft.

Olof och hustrun Karin hoppades få många stora, starka pojkar som skulle kunna jobba i sågen. De fick sex flickor som kanske inte behövde bära så mycket plank men som däremot fick springa och öppna och stänga de många dammluckorna för att ge sågens vattenhjul ett ständigt flöde av vatten.

Ryckte in som lärare
En dag kom prästen inkörande på gården till familjen i Rödmyra med häst och vagn. Han var förtvivlad. En lärarinna hade plötsligt flyttat från orten och där stod prästen med ansvar för en skolklass utan lärare. Han var tvungen att snabbt få tag på någon som skulle klara av att ta hand om klassen tills han hittat någon annan, och så hade hans tankar fallit på äldsta dottern i huset Karin, född 1873, som förmodligen hade visat framfötterna som elev en tid innan.

För att rädda situationen gick de med på att flickan fick följa med prästen till skolan och ta hand om undervisningen. Dottern gjorde bra ifrån sig som lärarvikarie och när prästen efter en tid föreslog att familjen borde låta dottern studera till lärare så gick far och mor med på det.

Några år senare lyckades prästen övertyga familjen att också min mormor Anna, född 1879, skulle få studera till lärare och hon avlade sin lärarexamen vid Bollnäs seminarium dagarna före förra sekelskiftet, för att på nyåret år 1900, ännu inte fyllda 21 år, tillträda sin första tjänst i Karsjö skola i Järvsö.

Vaccinerade 1061 barn
Flera epidemier härjade i landet runt förra sekelskiftet, bl a smittkoppor och tuberkulos, vilka tog många människoliv. När den nu 25 åriga lärarinnan Anna Olsson vid Karsjö skola fick uppdraget att vaccinera barnen och ungdomarna i Järvsö mot smittkoppor var det ett uppdrag som hon våndades inför. Hon var ju inte medicinskt utbildad men hon var ändå, sin ringa ålder till trots, en auktoritet på bygden och hon var ju van att handskas med barn.

Någon form av snabbkurs fick hon väl om hur hon skulle gå till väga för att vaccinera det unga släktet mot en av de värsta farsoterna som hotade människors hälsa och liv också uppe i de djupa hälsingeskogarna.

Hon bävade inför uppdraget och blev aldrig riktigt bekväm i rollen som vaccinerare men eftersom hon fått uppdraget utförde hon det pliktskyldigast och med största noggrannhet. De första vaccinationerna började 1904 och 13 år senare, år 1917, hade hon vaccinerat sammanlagt 1061 barn- och ungdomar i Järvsö mot smittkoppor.

Vaccinationen skedde genom hembesök. Under sommarmånaderna fick hon promenera till fots eller låna häst och vagn för att besöka de ibland avlägsna gårdarna och vaccinera barnen och ungdomarna. Därefter skulle de besökas igen. Antalet koppor protokollfördes noggrant och om det krävdes fler vaccinationer för att det skulle bildas koppor och därmed ge ett skydd mot sjukdomen fick hon göra om proceduren. Noggrant antecknades också om familjen hade betalt eller ej. Hade de inte pengar tillhands fick de betala senare och då antecknade hon även detta.

Hon var också tvungen att rapportera om något barn inte blivit vaccinerat, t ex om föräldrarna motsatt sig vaccinationen. Det hände och vid ett tillfälle ställde sig en bondmora med båda händerna i sidorna och blockerade dörren på förstutrappen. Hon sade: ”En sjukdom som vår herre inte har lagt på en söker inte jag nå bot för”.

Räddade livet på många
Anna insåg självfallet att hennes insats sommartid hade räddat livet på många men hon hade under hela sitt långa och innehållsrika liv svårt att acceptera och glömma att ett barn dog sedan det blivit vaccinerat av henne. Om det var pga någon form av allergisk reaktion eller att dosen var för kraftig fick hon aldrig veta. För sin insats fick hon en medicinsk utmärkelse i form av ett silverskrin med en spruta gjord i silver. Tyvärr förlorade hon denna tidigt då en tjuv en dag tog sin in i bostaden och försåg sig med diverse stöldgods.

Lars-Axel Nordell

Läkarutbildning till Örebro universitet för att klara läkarbristen

Sammanfattning
Om sex år kan det fattas 6 000 läkare i Sverige. Den akuta läkarbristen leder till dyra lösningar, då landstingen tvingas hyra in så kallade stafettläkare. Förutom orimligt höga kostnader har systemet med inhyrda läkare lett till att patienter får möta olika läkare vid varje besök på vårdcentralen.

Den svenska läkarutbildningen har idag 1 220 utbildningsplatser. Men hela 60 procent av dagens läkare kommer från utbildningar utanför Sverige, framförallt från Polen, Danmark, Ungern och Rumänien. En kraftig utökning av antalet platser på läkarutbildningarna på de befintliga orterna kan vara svår att genomföra med bibehållen kvalitet. En viktig pusselbit ligger istället i att utvidga läkarutbildningen till något ytterligare universitet.

Örebro universitet är ett lämpligt säte för läkarutbildning. Vid universitet finns en etablerad medicinsk fakultet med utbildning och forskning och med ett nära samarbete med Örebro läns landsting och Universitetssjukhuset i Örebro. Örebro universitet är nu redo att köra igång läkarutbildningen hösten 2010 om nödvändiga beslut fattas om detta.

Motion 2009/10:kd778

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Örebro universitet får möjlighet att utbilda läkare.

Motivering
Om sex år kan det fattas 6 000 läkare i Sverige. Stora pensionsavgångar bland läkare väntar, samtidigt som trycket på sjukvården kommer att öka med anledning av att gruppen äldre växer. Den akuta läkarbristen leder till dyra lösningar, då landstingen tvingas hyra in så kallade stafettläkare. Sveriges landsting hyr tillsammans in cirka 1 000 läkare varje vecka.

Förutom orimligt höga kostnader har systemet med inhyrda läkare lett till att patienter får möta olika läkare vid varje besök på vårdcentralen, vilket ofta kan vara jobbigt och förvirrande för patienten och samtidigt fördröja diagnosen och därmed äventyra hälsan. Enligt uppgifter i Sveriges Television kan systemet med stafettläkare ha bidragit till att närmare 30 människor avlidit i den svenska vården, vilket naturligtvis är helt oacceptabelt.

För att ge patienterna en trygg och värdig vård måste vi utbilda fler läkare. Den svenska läkarutbildningen har idag 1 220 utbildningsplatser, spridda på sex orter runt om i landet. Till det kommer att vi i Sverige har gjort oss beroende av att ta andra länders utbildningsplatser i anspråk för att klara vår läkarförsörjning. Hela 60 procent av dagens läkare kommer från utbildningar utanför Sverige, framförallt från Polen, Danmark, Ungern och Rumänien. Det handlar både om ”läkarimport”, där landstingen rekryterar färdigutbildade läkare från andra länder och att svenska läkarstudenter söker sig utomlands för att vi har för få utbildningsplatser i Sverige.

En kraftig utökning av antalet platser på läkarutbildningarna på de befintliga orterna kan vara svår att genomföra med bibehållen kvalitet. Det skulle minska tillgången till klinisk praktik och samtidigt ge studerande orimligt långa resvägar. En viktig pusselbit ligger istället i att utvidga läkarutbildningen till något ytterligare universitet.

Örebro universitet är ett lämpligt säte för läkarutbildning. Vid universitet finns en etablerad medicinsk fakultet med utbildning och forskning och med ett nära samarbete med Örebro läns landsting och Universitetssjukhuset i Örebro. De kvalitetsproblem som Högskoleverket tidigare påtalat för att få starta läkarutbildning är åtgärdade och Örebro universitet är nu redo att köra igång läkarutbildningen hösten 2010 om nödvändiga beslut fattas om detta.

En läkarutbildning vid Örebro universitet skulle vara ett viktigt bidrag till att långsiktigt lösa viktiga delar av de problem vi idag ser inom den svenska hälso- och sjukvården. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 22 september 2009

Lars-Axel Nordell (kd)

Avdragsgill friskvård

Sammanfattning
Friskvård för personal är en mycket uppskattad form av löneförmån. Att under en viss reglerad arbetstid få möjlighet att vårda sin kropp är bra för folkhälsan och en bra investering för alla arbetsgivare. Motionsaktiviteten som arbetsgivaren skattefritt kan erbjuda sin personal ska vara av enklare slag, det är till exempel tennis, gymnastik och bugg. Men även kostrådgivning och information om stresshantering kan erbjudas. Inom motsvarande regler ryms även gymkort.

Reglerna utesluter dock olika former av motionsaktiviteter som de senaste åren vuxit sig stora. Några exempel på aktiviteter som idag inte kan erbjudas av arbetsgivaren är golf och ridning, som utgör två stora folkidrotter i Sverige. Golf och ridning borde vara en avdragsgill friskvårdsaktivitet. Det är hög tid att bredda möjligheten för avdragsgill friskvård.

Motion 2009/10:Sk436

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ökad mångfald för avdragsgill friskvård.

Motivering
Friskvård för personal är en mycket uppskattad form av löneförmån. Att under en viss reglerad arbetstid få möjlighet att vårda sin kropp är bra för folkhälsan och en bra investering för alla arbetsgivare. Enligt reglerna är det själva förmånen av en motionsaktivitet som kan vara skattefri och viktigt är att den riktar sig till hela personalen och är av ett ”mindre värde”. Motionsaktiviteten som arbetsgivaren skattefritt kan erbjuda sin personal ska vara av enklare slag, det är till exempel tennis, gymnastik och bugg. Men även kostrådgivning och information om stresshantering kan erbjudas. Inom motsvarande regler ryms även gymkort.

Det har länge diskuterats om detta inte är ett gammalt och förlegat system som utesluter olika former av motionsaktiviteter som de senaste åren vuxit sig stora. Några exempel på aktiviteter som idag inte kan erbjudas av arbetsgivaren är golf och ridning, som utgör två stora folkidrotter i Sverige. Golf och ridning borde vara en avdragsgill friskvårdsaktivitet. Att en arbetsgivare t.ex. inte får göra avdrag för en för personalen subventionerad golfrunda tyder på ett förlegat regelverk som inte är anpassat till dagens verklighet. Istället vore det bättre att fastställa en maxsumma som varje anställd fick använda för friskvård. Ska fler må bra och röra mer på sig så måste mångfald råda.

Riksdagen har tidigare klargjort i ett betänkande att man ville ” ifrågasätta om inte utvecklingen gått därhän att det nu är dags att slopa kravet på att det ska vara fråga om motion av s.k. enklare slag och i stället införa en beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån får kosta”. Därefter fortsatte man: ”Utskottet förutsätter att regeringen i den fortsatta beredningen av andra aktuella skattefrågor beaktar vad som nu anförts”. Ännu har det inte skett någon förändring i denna fråga.

Som svar på en skriftlig fråga (2007/08:1598) i detta ämne svarar finansminister Anders Borg att det är nödvändigt att hitta en avgränsning mellan vad som ska vara personalvård i förhållande till personliga levnadskostnader och fritidsintressen, och att golf och ridning därmed inte bör ingå i friskvård. Han skriver också att ingen förändring planeras i detta regelsystem. Vi anser dock att möjligheten för avdragsgill friskvård måste breddas.

Stockholm den 9 september 2009

Dan Kihlström (kd) Lars-Axel Nordell (kd)

Larsaxel "on tour" hösten 2009

En översiktlig sammanställning av genomförda och planerade aktiviteter under hösten 2009.

Larsaxel ”on tour” hösten 2009
25-26 aug Kick off Värmdö
28-30 aug Blåbandet på Vretengården i Nora
5 sept Klacka Lerberg
6 sept IOGT-NTO Örebro
7 sept Ny I Partiet träff, Livin’ Örebro
9 sept Alcohol update, Stockholm
10 sept Region utv forum
11 sept Ungdomsinfo Örebro
12 sept Föreningarnas dag, Stortorget, Örebro
13 sept Rett center Östersund
14 sept Riksmötets öppnande, Stockholm
17 sept Träff med partisekr, Örebro
18 sept Rådslag Valplattform, Stockholm
19 sept Drogpolitisk info, Kopparberg
20 sept Drogpolitisk info, Hällabrottet
20 sept Extra gruppmöte i riksdagen
21 sept Presskonferens om statsbudget i Örebro
22 sept Gruppmöte Stockholm
22-24 sept ITS-konferens, Alvsjö
27 sept Alkoholdebatt IOGT-NTO Älvsjö
29-30 sept Riksdagen
1 okt Riksdagen samt Kd-avd i Karlskoga
3 okt Insamling Världens Barn i Örebro, Droginfo i Pålsboda
4 okt Droginfo i Frövi
7 okt Presskonf i Karlskoga om Nobelbanan
8 okt Regionfullmäktige i Örebro
9 okt DS’VU Örebro
12 okt Presskonf i Karntorp, Kumla om Blåsljusförarutbildning.
13-15 okt Riksdagen
17 okt Droginfo i Hjortkvarn
18 okt Kulturpolitisk info, Blåbandsgården, Örebro
19 okt Kd-avd i Askersund
20-22 okt Riksdagen
22 okt Deltagande i toppkandidatutfrågning, Centrumgården i Örebro
23 okt Partifullmäktige Stockholm
24 okt Riksdagsinfo vid Blåbandets höstmöte i Västerås
25-31 okt Gambia med besök vid skola och kvinnoprojekt
3-5 nov Riksdagen
6 nov Kommundag i Laxå med bl a Hjärtats café, Röda korset och Arbetsförmedlingen
9 nov Riksgymnasiet för döva, DS’Vu, Alliansen och Kd-avd i Hallsberg
10-12 nov Riksdagen
12 nov Länsalliansträff tillsammans med riksdagsmännen i Örebro
14 nov Droginfo Hallsberg
15 nov Droginfo i Nora och Hällefors
16 nov Kävesta folkhögskola, Unionen, Örebro Universitet, Risebergakommittén
17-19 nov Riksdagen
20 nov Blåbandets Centralstyrelse Stockholm
21 nov Droginfo Lindesberg
22 nov Droginfo Odensbacken och Askersund
23 nov Seniorträff och Höststämma i Örebro
24-26 nov Riksdagen
27 nov Stensunds folkhögskola, Trosa
30 nov Kd-avd Kumla
1-3 dec Riksdagen
6 dec Metodistkyrkan Örebro
7 dec Kommundag Degerfors (prel)
8-10 dec Riksdagen
13 dec Kulturprogram i Norrbyås kyrka
14-17 dec Riksdagen
20 dec Droginfo Kumla
27 dec Missionskyrkan Lunger