Musikundret visar vägen till fler jobb

Artikeln publicerad i tidnigen Dagen 26 juni 2013

Det svenska musikundret bär på erfarenheter som kan tas tillvara och bidra till framgångar utomlands för svenska företag.

Tillväxtverket uppskattar att den svenska musikbranschen under 2011 omsatte 6,3 miljarder kronor. Exportvärdet är betydande – en sjättedel av den totala omsättningen.

Svensk musik går hem utomlands. Men vad är det som har gjort att vårt lilla land i norra Europa har kunnat skaffa sig en position i framkant på musikens område, med ett stort antal musikskapare och många musikgrupper som har slagit igenom internationellt? Vi anser att svaret ligger i flera samverkande faktorer.

Det har sedan urminnes tider funnits en stark folkmusiktradition i vårt land med många spelemän ute i bygderna och samtidigt många aktiva körsångare. Och den kommunala kultur- och musikskolan som tillsammans med studieförbundens musikverksamhet brukar lyftas fram för att förklara det svenska musikundret. En faktor som det sällan talas om i detta sammanhang men som icke desto mindre har spelat en väldigt avgörande roll är den kristna kyrkan i Sverige.

Den gamla statskyrkans kantorer var länge musikaliska kulturbärare: Gregoriansk sång, Bach, Händel etcetera. Allt eftersom de svenska frikyrkorna sedan växte fram, breddades musiken och kopplingen till afro-amerikansk musik, spirituals, gospel och country blev tydlig. De flesta amerikanska populärartister började sina karriärer i kyrkan: Ray Charles, Aretha Franklin, Elvis Presley med flera. Denna koppling har funnits lika tydligt i Sverige, men har alltför sällan lyfts fram.

Carola är inget undantag, utan bara toppen på ett mer diskret isberg. Den svenska traditionen är att inte våga ”komma ut” som kristen i media. Detta gäller även sångare och musiker, vilket antagligen har flera psykologiska förklaringar. Men faktum kvarstår: De musiker, och artister som har sina rötter i svensk kyrka och frikyrka är snarare majoritet än minoritet.

Kyrkornas bidrag till det svenska musikundret kan inte överskattas. Och verksamheten fortsätter: Allsången, körsången, instrumentalmusiken, tidiga möjligheter att sjunga solo och kör inför publik, att våga testa egna kompositioner i en trygg miljö, och så vidare. Den svenska kristenheten fortsätter på detta sätt att producera musik, som hela samhället i längden tjänar på. Inte bara kulturellt, socialt och andligt, utan även ekonomiskt.

Vi kan säkert ännu bättre ta tillvara det entreprenörskap, den kunskap, det kulturarv och det engagemang som finns i vårt land. Vi måste lära oss bättre se och uppskatta vårt kulturella arv. På så sätt skapar vi ett mer positivt livsbejakande samhälle, som ”på köpet” ger både arbetstillfällen och tillväxt.

Lars-Axel Nordell, Riksdagsledamot, Kulturpolitisk talesperson (KD)
Roland Utbult, Riksdagsledamot (KD) och kristen musiker
Ingemar Olsson,  Artist
Tomas Hagenfors, Kristen musikförläggare

Nya grepp i kampen mot nätdrogerna

Debattartikel publicerad idag, 25/6, i Västervikstidningen (länk) och Jönköpingsposten(ej digitalt, se bildillustrering) .

JP_LAXSSDrogliberala krafters påverkan på narkotikadebatten är tyvärr påtagligare än på mycket länge. Vi har sett hur debatten har förskjutits. Från att handla om hur vi ska bekämpa drogerna till att allt oftare handla om vi, över huvud taget, ska bekämpa drogerna.

Imorgon är det internationella dagen mot missbruk av och olaglig handel med narkotika. Vi vill därför ta tillfället i akt att uppmärksamma ett växande problem: Handeln med droger över internet. Ofta sker det helt lagligt som en följd av att droger inte hinner narkotikaklassas i samma takt som de dyker upp på nätet. Och när narkotikaklassningen väl sker gör producenterna några smärre modifieringar i preparatet så att det ses som ett nytt – och därmed ej narkotikaklassat – preparat. På så vis ligger myndigheterna hela tiden steget efter i att bekämpa handeln och användningen av narkotika.

Kristdemokraterna har i innevarande mandatperiod valt att lägga fokus på barn och unga. Och om det är något denna ojämna kamp mellan narkotikaklassning och narkotikaproducenter är, så är det ett hot mot unga människors hälsa och uppväxtvillkor. Sedan 2011 har den svenska tullen och polisen laglig rätt att beslagta syntetiska droger som inte är narkotikaklassade om de bedömer att syftet med innehavet är kopplat till drogmissbruk. Efter beslut av åklagare får polisen dessutom destruera det som beslagtagits, även om inte narkotikaklassningen av preparatet hunnit träda i kraft.
Att kunna göra dessa beslag är en viktig åtgärd i den svenska narkotikabekämpningen, men fortfarande saknas möjligheten att lagföra handeln och användningen av dessa nätdroger innan själva beslutet om narkotikaklassning trätt i kraft.

Ett effektivt sätt att ligga steget före och kunna komma åt innehavet, handeln och bruket av nätdroger är att införa ”familjeklassning” av droger, där generiskt liknande molekylära produkter klassas som narkotika. Därigenom förhindras tillverkare att lansera liknande skadliga substanser.
Det finns länder som redan infört eller är på väg att införa familjeklassning av narkotiska preparat. Visserligen leder det till en del svårigheter och problem för den kemtekniska industrin och läkemedelsindustrin som måste få dispenser och undantagsregler för sin verksamhet, men familjeklassning verkar vara den enda kända vägen till att vara steget före i kampen mot de nya nätdroger som ständigt kommer ut på den svenska marknaden.

Kampen mot droger måste gå vidare och de juridiska hinder som finns för en familjeklassning av narkotiska substanser måste undanröjas.

Lars-Axel Nordell (kd)
Riksdagsledamot för Örebro Län

Sara Skyttedal
Ordförande, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet

Lars-Axel Nordell vann provvalet

Pressmeddelande 2013-06-20

– Det är med stor tacksamhet och ödmjukhet jag mottagit beskedet. Jag ser det som ett kvitto på att mitt arbete för att lyfta Örebro-frågorna i riksdagen har fallit i god jord hos medlemmarna.

Det säger Lars-Axel Nordell i samband med att Kristdemokraterna i Örebro län idag offentliggjorde sitt provvalsresultat. Medlemmarna har i ett rådgivande val gjort klart att de helst ser Lars-Axel Nordell toppa riksdagsvallistan under nästa års val.

Lars-Axel Nordell har suttit i riksdagen sedan 2009. Han sitter för närvarande i riksdagens kulturutskott men har tidigare suttit i arbetsmarknadsutskottet. Han har ägnat speciell energi åt småföretagarfrågor, alkohol- och drogpolitik, dövas rättigheter likväl som allmänna frågor kopplade till Örebro Län.

Provvalet är rådgivande. Beslut om listorna tas slutgiltigt vid partidistriktets nomineringsstämma den 23 november 2013.

För mer information:

Lars-Axel Nordell
Riksdagsledamot
mobil. 070-7708310

Dag Elfström
Handläggare
mobil. 070-2931290

Även Hjälmaren behöver statlig sjöräddning

Debattartikel publicerad i Nerikes allehanda 17/6

M/S Gustaf Lagerbjelke. Foto: Arboga Rederierna

Sommaren har anlänt och glassätande flanörer med brunbrända ben syns längst våra gator. Årstiden innebär också att Sveriges båtliv på allvar blommar upp. Längst våra kuster och i våra sjöar ser vi nu hur en folkrörelse av båtmänniskor som sjösätter sina ögonstenar. Sverige har en stark båtkultur vi ska vara stolta över. Men den är också förpliktande.

I Sverige ansvarar Sjöfartsverket för sjöräddningen. Om man anropar ”mayday” på sjöräddningskanalen VHF 16 vet man att någon lyssnar och att hjälp finns till hands längst våra kuster och i sjöarna Vänern, Vättern och Mälaren. Någon form av begränsning av sjöräddningen, av rena resursskäl, är naturligt. Man har valt att stanna vid kusterna och de tre största sjöarna. Tyvärr känns gränsdragning ganska godtycklig och verkar inte ha föregåtts av en ordentlig analys av vilka sjöar som har ett behov. Vi menar att även Sveriges fjärde största sjö – Hjälmaren – borde omfattas av den statliga sjöräddningen, vilket alltså inte är fallet idag.

Hjälmaren präglas inte bara ett ökande antal fritidsbåtar, utan även omfattande yrkesfiske, färjetrafik och passagerarbåtar. Den omtalade räkbåten i Örebro, för att ta ett exempel. Hjälmaren anses vara svårnavigerad och har många grund och svåra passager. Till detta kommer också ett växande intresse för olika vinteraktiviteter i form av långfärdsåkning på skridsko och fritidsfiske.

När ingen svarar på kanal 16 har mobiltelefonen blivit räddningen för dem som hamnat i sjönöd på Hjälmaren – i det fall man har mobil, och det finns täckning. Men eftersom det runt Hjälmaren finns flera kommuner, länsstyrelser, larmcentraler och polisdistrikt är det inte ovanligt att larm från tillbud på Hjälmaren där liv står på spel försenas eftersom det inte finns någon gemensam central samordningsfunktion. Det finns exempel på dödsolyckor där den bristande larmfunktionen försenat räddningsinsatsen.

Operativt är det den gemensamma Flyg- och sjöräddningscentralen (JRCC) som avlyssnar VHF kanal 16 och leder sjöräddningen längst våra kuster samt i sjöarna Mälaren, Vänern och Vättern. Det är hög tid att deras viktiga arbete även får omfatta Hjälmaren. Då kan arbetet för insatser på Hjälmaren utan gränsdragningsproblem ledas från en och samma räddningscentral. Detta skulle avsevärt minska riskerna för fördröjningar och missförstånd i en räddningsinsats.

Vi har en båtkultur och båtnäring att vara stolta över. Låt oss visa det genom att ta ett större ansvar: Låt statens sjöräddningsansvar även omfatta Hjälmaren.

Lars-Axel Nordell (KD)
Riksdagsledamot för Örebro län

Jan-Erik Ekblad
Redare, M/S Gustaf Lagerbjelke

Lekebergsskolan på besök

Lekeberg2

Igår hade vi besök i riksdagen av tre klasser från Lekebergsskolan. Jag, Annica Ekluind, David Winerdahl och Dag Elfström visade runt i båda gamla och nya riksdagshuset. Vi berättade om hur vi arbetar i riksdagen och hur en arbetsdag ser ut. De fick också lyssna på debatten från riksdagsläktaren.

Sverige bör ta efter Norge

Denna debattartikel publicerades idag 7 juni i Nerikes AllehandaEn långtradarchaufför körde nyligen i diket söder om Örebro med 2,79 promille alkohol i blodet. Men mannen hävdade sin oskuld och menade att han enkom hade druckit efter det att olyckan inträffade. Och om det inte går att bevisa motsatsen ska han enligt svensk lag frias. Det finns med andra ord ett kryphål att utnyttja.

Fenomenet kallas eftersupning och är sedan 1959 förbjudet i vårt grannland Norge. För några år sedan träffade jag själv en person i Örebro som berättade att han för några år sedan, efter en trafikförseelse, visade upp en tom spritflaska när polisen kom och det ledde till att han så småningom gick fri.

Hur vanligt det är att någon som var spik nykter vid olyckstillfället plötsligt får för sig att hälla i sig stora mängder alkohol, det vet vi inte. Däremot är det inte ovanligt att de som ertappats hävdar eftersupning och därmed tas stora analytiska resurser i anspråk vid SKL för att försöka avgöra när konsumtionen påbörjades.

I Norge ser man det som viktigt att bilföraren klart och tydligt ska kunna redogöra för händelseförloppet och dessutom inte riskera att drulla ut i vägen. Där bryr man sig inte om ifall föraren druckit före eller efter olyckan. Där får en förare över huvud taget inte dricka alkohol eller inta något annat berusningsmedel de första sex timmarna efter en körning när han förstår eller borde förstå att den kan föranleda en polisundersökning.

Rattfylla är ett mycket allvarligt brott i och med att det inte bara riskerar att drabbar bilföraren utan även andra personers säkerhet, hälsa och liv som sätts på spel. Trots att vi ser så allvarligt på rattfylla, så beräknas att det är nästan lika många rattfulla som dagligen är ute på våra vägar som det finns taxibilar.

Jag är helt övertygad om att ingen vill möta en rattfull person i trafiken. Om vi då menar allvar med trafiksäkerhetsarbetet räcker det inte med att göra våra vägar och bilar säkrare, vi måste också göra förarna trafiksäkrare. Då måste vi komma åt olycksrisker i samband med uppmärksamhetsproblem (sms:ande eller filmtittande, exempelvis) eller trötthet. Men vi bör också lära oss av vårt grannland i väst att täppa igen kryphålet som heter eftersupning.

Allt sedan jag kom in i riksdagen har jag varje år krävt att eftersupning ska förbjudas och efter det att ett enigt socialutskott i riksdagen gjort ett tillkännagivande till regeringen har frågan utretts. Utredaren avråder från förslaget att kriminalisera eftersupning med hänvisning till de analysmetoder som finns, men samtidigt presenterar utredningen ett förslag till lagstiftning liknande den som fungerat i Norge sedan 54 år tillbaka. Det är dags att gå från ord till handling.

Lars-Axel Nordell (KD) Örebro
Riksdagsledamot