Nu sänks skatten för pensionärer igen

– ANGELÄGET – från riksdagen i Hemmets vän 26 sept 2013 –
Sedan Hans Majestät Konungen förklarat riksmötet öppnat och statsministern läst upp regeringsförklaringen och meddelat att han ombildar regeringen, där jag som en av de första kunde gratulera moderaten Elisabeth Svantesson som ny arbetsmarknadsminister, var det dags för finansministern att i onsdags presentera budgetpropositionen för 2014.

Frågan om ett femte jobbskatteavdrag har dominerat mediedebatten redan lång tid innan budgeten presenterades. Även om jag kan ha förståelse för att det kan finnas behov av att i retoriken förenkla det som är komplicerat så känner jag ibland att det går lite väl långt. Jag tänker närmast på när oppositionen säger att de vill satsa på vård, skola och omsorg istället för sänkt skatt på arbete.

Det borde vara uppenbart för alla och envar att det framförallt är de små företagen, som skapar jobb och betalar skatt, som finansierar vår välfärd. Självfallet vet också Stefan Löfven detta, vilket försatt honom i en svår situation. Han säger nej till att införa ett femte jobbskatteavdrag men han kommer ändå att behålla det om hans parti får möjlighet att bilda regering efter valet nästa år. Detta måste väl ändå hos väljarna skapa en otydlighet om var S står?

Anledningen till att vi sänker skatten på arbete är för att fler skall få jobb. Det är samma logik som att vi har höga alkoholskatter för att hålla nere alkoholkonsumtionen eller höga bensinskatter för miljöns skull.

En titt i backspegeln visar att vi i Sverige klarat av att hantera den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet bättre än de flesta andra länder. Förklaringen ligger i att regeringen valt att satsa på det som skapar jobb, tillväxt och välfärd. Det är en logisk kullerbytta att hävda att regeringen istället för sänkt skatt borde ha satsat på välfärden.

Det var insikten om att kakan måste bakas innan den kan delas som ledde till den så kallade arbetslinjen med sänkta arbetsgivaravgifter och jobbskatteavdrag. Detta har lett till fler i arbete, fler arbetade timmar och mer pengar till att säkra välfärden.

Det är Kristdemokraterna som tagit strid för sänkt pensionärsskatt vilket resulterat i att regeringen vid fem olika tillfällen sedan 2009 inklusive den skattelättnad som kommer 2014, genomfört skattelättnader för pensionärerna med sammanlagt 16,45 miljarder kronor. Det är ett tillskott på mellan 6 800 och 10 200 kronor per år. För en garantipensionär innebär det drygt en extra månadsutbetalning.

Socialdemokraterna, understödda av de stora pensionärsorganisationerna, är inte nöjda med detta utan pekar på att den ekonomiska klyftan mellan löntagare och pensionärer har ökat. Istället för att konstatera att Kristdemokraterna lyckats i sina regeringsförhandlingar med att ge garantipensionärerna en trettonde månadsutbetalning väljer de att ställa pensionärerna mot löntagarna.

Stefan Löfven är heller inte speciellt trovärdig i frågan med tanke på att pensionärsskattesänkningar i allmänhet lyste med sin frånvaro under de 12 år som Socialdemokraterna senast satt vid makten. Det kan också påpekas att det var under regeringen Perssons tid som den så kallade bromsen infördes för att garantera att inte mer pengar betalades ut från pensionssystemet än vad som kom in. Utan den skattesänkning som Hägglund lyckats förhandla sig till hade bromsen varit betydligt mer kännbar för landets pensionärer.

Det finns all anledning för Kristdemokraterna att vara stolta över att ha lyckats att ännu en gång sänka pensionärsskatten men samtidigt inte vara nöjda, utan fortsätta att jobba för att skillnaderna mellan löntagare och pensionärer skall utjämnas.

Lars Axel Nordell

riksdagsledamot (KD)

Utan läsning inget välstånd

Publicerad i Länstidningen Östersund den 25 september 2013.

Utan läsning inget välstånd

Nyligen uppmärksammades internationella läskunnighetsdagen. Ämnet är viktigt ur många aspekter. Om vi ser ut över världen är analfabetism något som verkligen cementerar fattigdom. Samtidigt är bristande intresse för litteratur och läsning ett problem, om än av en annan dignitet, även i Sverige.

För femtio år sedan var mer än 40 procent av världens befolkning analfabeter. I takt med globaliseringen har siffran pressats ner och ligger nu på cirka 15 procent. Trots det finns det fortfarande många u-länder där hälften av befolkningen saknar läsförmåga. En läsande befolkning är en grundförutsättning för att dessa länder, i huvudsak belägna i Afrika i höjd med ekvatorn, ska kunna resa sig ur fattigdom. Kartorna över länder med hög grad av fattigdom och över länder med hög grad av analfabetism är i stort sett identiska. Att sprida läskunnighet i utvecklingsländer är ett av de effektivaste sätten att bekämpa fattigdom. Kunskapen ger möjlighet till jobb men kanske framförallt till egenmakt och utbildning. Därför är också biståndsfinansierade utbildningssatsningar, riktade mot inte minst kvinnor som saknar läsförståelse, en mycket viktig beståndsdel i biståndspolitiken.

I Sverige är naturligtvis situationen en helt annan. Men även här är en fortsatt läsande befolkning en grundförutsättning för att vi ska stå starka i en värld av tilltagande konkurrens. Idén om ”kunskapslandet” förutsätter en läsande befolkning. I en tid av snabb och lättillgänglig underhållning i form av smarta telefoner, läsplattor och datorer är kanske inte alltid boken något som dagens unga finner lockande. Därför måste också en offensiv utbildningspolitik på området säkras. En viktig part i det arbetet är utan tvekan biblioteken.

När riksdagens kulturutskott inom kort återtar arbetet efter sommaruppehållet står en ny bibliotekslagstiftning högt upp på agendan. Det är en viktig del i detta arbete. Förslaget till ny lagstiftning innehåller flera viktiga punkter. Bibliotekens uppdrag att fokusera på barn och ungas språkutveckling tydliggörs ytterligare. Lagkrav, som tidigare saknats, på att alla skolor ska ha skolbibliotek införs. Avgiftsfria lån på e-böcker kan också nämnas som en nyhet, något som i takt med teknikutvecklingen kan komma att spela en allt större roll.

Kultur-, utbildnings- och biståndspolitik är tre politiska områden där läsningens betydelse fortsatt måste stå i fokus. Det skrivna ordet är nyckeln till utveckling både nationellt och globalt.

Lars-Axel Nordell (kd)
Kulturpolitisk talesperson

Garantipensionärerna har fått en extra månadsinkomst

– Debattartikeln publicerad i NA den 21 sept 2013 –

Under de sju år som vi kristdemokrater varit med och regerat Sverige har skatten för pensionärer sänkts med över 16 miljarder kronor. För 99 procent av pensionärerna innebär det minst 500 kronor ytterligare – varje månad. En garantipensionär har fått en extra månadsinkomst om året. 

Ekonomin hos landets pensionärer ser olika ut. Många pensionärer, inte minst en del som nyligen lämnat arbetslivet, har en god ekonomisk situation. Andra tvingas vända på varje krona för att få pengarna att räcka.

Kristdemokraterna vill ha ett samhälle som håller ihop. Våra skattesänkningar ger därför mest till dem som har minst. För en garantipensionär, inte sällan en ensamstående kvinna, innebär skattesänkningarna drygt en extra månadsinkomst per år. Tillsammans med uppräkningen av pensionerna och höjda bostadstillägg har garantipensionärernas disponibla inkomst ökat med cirka 1 900 kronor per månad sedan Alliansen fick regeringsmakten. Därutöver har vi infört ett dubbelt jobbskatteavdrag för äldre som vill och kan fortsätta jobba efter 65-årsdagen.

Regeringen får ibland kritik för att pension och förvärvsinkomst beskattas olika. Vi kristdemokrater har stor förståelse för önskemålet om lika skatt oavsett pension eller lön. Samtidigt är det viktigt att minnas bakgrunden. Alliansen tog över ett Sverige där alldeles för många människor stod utanför arbetsmarknaden, där sjukskrivningstalen var hisnande och där den socialdemokratiska regeringen fokuserade mer på att gömma undan arbetslösheten än att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen. Både löntagare och pensionärer betalade högre skatter än i dag.

Ingenting är så skadligt för pensionernas långsiktiga utveckling som ett växande utanförskap. Om antalet arbetade timmar minskar försämras också pensionerna. Därför är åtgärder som skapar nya jobb också gynnsamma för pensionärerna. De jobbskatteavdrag regeringen genomfört har varit centrala i arbetet med att öka antalet arbetande timmar i svensk ekonomi. Över 200 000 svenskar har – mitt i den globala ekonomiska krisen – gått från utanförskap till arbete. Utan våra jobbskapande reformer hade pensionärerna drabbats betydligt hårdare av krisen.

Med detta sagt vill vi kristdemokrater ändå vara tydliga med att olika beskattning på lön och pension inte ska vara normaltillståndet. När utanförskapet minskar och de offentliga finanserna tillåter vill vi successivt minska skillnaden i beskattning.

Tack vare oss kristdemokrater har detta också blivit regeringens politik. När vi nu föreslår ytterligare skattelättnad för pensionärer är det för femte gången. Bara sedan valet 2010 har skatten för pensionärer sänkts med drygt 11 miljarder kronor. Ingen behöver tvivla på att vi fortsätter kämpa för pensionärerna.

Göran Hägglund, partiledare för Kristdemokraterna
Lars-Axel Nordell, Riksdagsledamot, Kristdemokraterna
Ewa Sundkvist, Oppositionsråd i Örebro läns landsting, Kritdemokraterna
Lennart Bondeson, Kommunalråd i Örebro kommun, Kristdemokraterna

Nordell (kd) tidigt ute i allmänna motionsperioden

Pressmeddelande
2013-09-17

Nordell (kd) tidigt ute i allmänna motionsperioden

– Motionerna är ett sätt för riksdagsledamöterna att trycka på, opinionsbilda och deklarera för väljarna vilka frågor man driver. Idag började den allmänna motionsperioden och jag har redan första dagen valt att lämna in tre motioner med koppling till Örebro län.

Det säger Lars-Axel Nordell (KD) i samband med allmänna motionsperiodens öppnande. Nordell var bland de första av de 349 riksdagsledamöterna att lämna in motioner.

I samband med att talmannen förklarade riksmötet öppnat lämnade Nordell in tre motioner, alla med anknytning till Örebro län. En motion om att staten bör fullfinansiera läkarutbildningen vid Örebro Universitet, en motion om att Hjälmaren bör omfattas av den statliga sjöräddningen och en motion om att införa yrkeskompetensbevis för förare av utryckningsfordon. Den sistnämnda motionen är kopplad till Örebro län genom att Trafikcenter Scantec i Kumla, ett dotterbolag till Örebro Länstrafik, lyfts fram som en aktör som skulle kunna spela en avgörande roll i sammanhanget.

Allmänna motionsperioden pågår fram till och med 4 oktober.

För mer information:

Lars-Axel Nordell
Riksdagsledamot
mobil. 070-7708310

Dag Elfström
Handläggare
mobil. 070-2931290

www.kristdemokraterna.se

Ett år kvar till valet

Nedanstående intervju av Anna Levin publicerades i NA den 8 september. Det var en valgranskning där jag uppmärksammades därför att jag lämnat in flest egna motioner till riksdagen.
———————————————————-
Människointresse, förmåga att vara konkret och ett stort tålamod. Det är tips från Kristdemokraternas Lars-Axel Nordell till den som vill nå ut med sitt budskap. Han är kungen bland länets riksdagsledamöter på att skriva egna motioner.

– Självklart är det medvetet att jag skriver många motioner. Det går inte att låta bli när folk kommer med angelägna frågor och ber mig lyfta dem i riksdagen, säger Lars-Axel Nordell.

Att han är aktiv i kyrkan och nykterhetsrörelsen och har goda kontakter med företagare hjälper till. Men människointresse är kanske den viktigaste förutsättningen, tycker han.

– Jag tycker om att prata med folk och att bolla idéer. Demokrati måste fungera så, som en växelverkan mellan de som väljer och de som blir valda, säger han.

Ytterligare ett tips från Lars-Axel till den riksdagsledamot som vill nå ut är att bjuda in människor till riksdagen.

– Det har kommit busslaster från länet och hälsat på. Jag gillar sånt, berättar Lars-Axel.

Även om han skriver mycket motioner tycker han också att det är viktigt att finnas på de elektroniska medierna. Han har ett nyhetsbrev han skickar ut och det når 1100 personer. Han finns också på facebook. Men få kanaler är så bra som att få utrymme på redaktionell plats, i tidningen, det vill säga att väcka journalisternas intresse och bli intervjuad.

Han berättar med stolthet hur en debattartikel i NA om Hjälmaren i somras gav flera ringar på vattnet. Lokalradion hängde på och ville intervjua, sedan tv och sedan NA på nytt.

– Då når man verkligen ut. Folk läser tidningen, men inte alla unga. De kan vara lättare att nå med sociala medier, säger han.

En motion från honom med ett handfast förslag om hur bluffakturor kan stoppas resulterade i att affärstidningar ringde upp och gjorde intervjuer.

– Det gäller att komma med konkreta förslag i motionerna.

Orden kommer lätt till honom, men så har de inte alltid varit. Som 11-åring gjorde han sin första politiska aktion – han gick runt i sin hemby Åsen i Härjedalen och samlade in namnunderskrifter för att behålla kristendomen som ämne i skolan.

– Men då var jag en liten, blyg pojke. Det var först när jag började läsa på socialhögskolan i Örebro som det ändrades.

På högskolan hade många starka politiska åsikter och Lars-Axel kände att han ville skaffa sig goda argument för sina ståndpunkter. Han gick med i Kristdemokraternas ungdomsförbund.

Anna Levin, NA
Reporter på Nerikes Allehanda

KD ska vara de realistiska Europavännernas röst

Kristdemokraterna är det parti som tydligast, och på ett genomgripande ideologiskt plan, försvarar europatanken. Tanken om att de europeiska nationerna har en naturlig idéburen och kulturell gemenskap som gör oss ömsesidigt beroende av varandras väl och ve. Att det var kristdemokraterna Jean Monnet och Robert Schuman som grundade EU är också något vårt parti gärna lyfter fram.  EU som organisation har många viktiga roller att spela. Som försvarare av fred, miljö och handel har europeiska unionen länge gjort, och fortsätter att göra, stora insatser.

Exemplen på detta är många.  Utvidgningen av unionen att omfatta många av de forna sovjetrepublikerna är en historisk framgång som det inte nog går att understryka vikten av. På bred front har de nya medlemskapen ökat människors frihet, etablerat rättsstater och skyddat minoriteter. Samförstånd har ersatt motsättningar, järnridån är borta och krig är närmast otänkbart. EU:s roll för det allmänna välståndet tåls också att understrykas. Den inre europeiska marknadens har spelat en omistlig roll för tillväxt, jobb och välfärd.

Listan över positiva effekter av EU-medlemskapet kan onekligen göras lång. Trots problem och kriser utgör EU i dag ett fundament i uppbyggnaden av Sveriges säkerhet och välstånd. Som kristdemokrater känner vi en stolthet över detta.  Grundarna av EU drevs av en vision om samförstånd men betonade att samarbetet inte skulle ersätta Europas självständiga stater – länder och folk skulle komplettera varandra. I den andan är det viktigt att ständigt pröva vilka beslut som hör hemma på högsta nivå och vilka som kan fattas närmare medborgarna.

Den mellanstatliga debatten i Europa präglas idag av krav på gemensam finanspolitik och överstatlig beskattning. Det är en debatt som kommer i spåren av eurokrisen, men lösningen på Europas problem kan inte alltid vara mer centralisering. Det måste vara möjligt att rulla tillbaka makt från Bryssel till medlemsstaterna.

Att verka för en union där samförstånd och samarbete går hand i hand med respekt för olikheten är en angelägen uppgift. Den kristdemokratiska utmaningen i det kommande EU-valet blir att kombinera visionen om ett starkt och framtidsinriktat EU med ett konstruktivt ifrågasättande.

Att bejaka EU:s viktiga roll för att nå framgång i frågor som rör exempelvis freden, miljön, bekämpandet av trafficking och gränsöverskridande brottslighet går absolut att kombinera med att vara en gränsvakt mot onödig centralisering.

Inom Kristdemokraterna läggs just nu sista handen vid ett nytt Europapolitiskt program som kommer behandlas internt och sedan ligga till grund för den kommande valrörelsen. Programmet bygger på den gemensamma kristna värdegrund som finns i Europa och på övertygelsen om alla människors okränkbara värde.

Det sägs ibland att det inte finns någon skillnad mellan partierna i europapolitiken. Visst är samförståndet många gånger större än i riksdagen, men visst finns det olikheter. Vår förhoppning är att Kristdemokraternas i EU-valrörelsen blir de realistiska europavännernas röst. Fjärran från Vänsterpartiet och Sverigedemokraternas populistiska bild av EU som roten till allt ont, men också långt från de partier som ibland allt för naivt agerar ja-sägare till Bryssels påbud.

Lars Adaktusson (kd)
Kandidat i Europaparlamentsvalet

Lars-Axel Nordell (kd)
Riksdagsman, Örebro län

Artikeln publicerad i Nerikes Allehanda 6 sept 2013

Demokrati måste få ta sin tid

ANGELÄGET – från riksdagen Publicerad i Hemmets vän 29 aug 2013

Snart är det dags för riksmötets öppnande och mandatperiodens avslutande fjärde år. Men redan denna sommar meddelade riksdagens yngsta ledamot, som sommarpratare i radion, att han hoppar av riksdagen i och med valet. Han är besviken över att hans parti inte gett honom uppmuntran och stöd och han tycker att det är lönlöst att motionera eftersom de bara avslås. Han talar i termer av sandlådementalitet, om negativa attityder och så har han synpunkter på riksdagens arbetsformer.

Jag är sedan 2009 riksdagsledamot och jag kan i och för sig förstå och känna med hans frustration. Men min bild är en annan än hans. Självklart går det att utveckla arbetsformerna och visst har de olika partigrupperna ett viktigt ansvar för att stötta, vägleda och utbilda sina ledamöter. Men jag tror också det handlar om vilken bakgrund, vilka värderingar, vilka erfarenheter och vilka förväntningar man har när man går in i politiken och får förmånen att representera väljarna i parlamentet.

Visst kan man många gånger bli frustrerad över att den demokratiska processen ska behöva vara så seg och ta så lång tid. Det tror jag framförallt alla nyvalda upplever i såväl kommun, landsting som riksdag. Och för en entusiastisk ungdom som går in i politiken för att förändra världen kan det verkligen fresta på tålamodet. Samma frustration känner nog också en småföretagare som går in i politiken. De är i sitt arbete vana vid korta beslutsvägar och vill se snabba resultat. Vi människor är olika.

Några är utpräglade producenter medan andra är entreprenörer. Några är administratörer medan andra är integrerare och ser det som allra viktigast att få med alla på vagnen. Jag själv är en typisk entreprenör i mitt sätt att tänka och arbeta politiskt. När jag en gång började i landstingspolitiken fick jag tidigt lära mig att demokrati med dialog och förankring måste få ta tid. Det går inte att förfuska. Många gånger tyckte jag att det var som att stånga sin panna blodig i ganska fruktlösa försök att få gehör för förslagen i landstinget. Men när jag några år senare tittade i backspegeln kunde jag konstatera att många av förslagen faktiskt genomförts, men det hade ofta tagit flera år innan de förverkligades.

I riksdagen avslås i princip alla motioner till förmån för utskottets yttrande. Men det yttrandet kan mer eller mindre stödja motionsförslaget. Man brukar säga att droppen urholkar stenen och så är det också i politiken. När ens motion avslås får man inte låta sig nedslås utan istället återkomma med nya vassare argument eller kanske ett förändrat förslag. Jag tror att alla som är uppvuxna i den ideella sektorn, som till exempel i frikyrkan eller nykterhetsrörelsen, har lättare att ta till sig spelreglerna och förstå att ”Rom inte byggdes på en dag”.

Demokratiska processer är viktiga och i ett parlament med åtta olika partier, och där fyra av dem ingår i en regering, blir det komplicerat och ofta tidskrävande. Tyvärr upplever jag ibland att vi politiker skyller onödigt sega och byråkratiska processer på demokratin. Vårt moderna informationssamhälle borde kunna skynda på processerna utan att för den skull ge avkall på det nödvändiga och viktiga demokratiarbetet. Lars Axel Nordell, riksdagsledamot (KD)