Fallolyckor går att förebygga

Självfallet är det så att det inte är de friska som behöver läkare utan de sjuka. Men de allra flesta håller nog med om att det är bättre att förebygga än att i efterhand bota. Det är mer humant samtidigt som det ger billigare sjukvårdsnota. Mycket av de förebyggande åtgärder som går att göra ligger utanför hälso- och sjukvården och vi kommer alltid att ha behov av både prevention och reparation.

För många år sedan diskuterade hemtjänstpersonal i Östersund hur det kom sig att det framförallt var äldre personer från ett och samma område i kommunen som bröt lårbenshalsen varje år när första halkan kom. Det fanns kommundelar som var mer kuperat men där var inte höftledsbrotten lika vanligt förekommande.

Mysteriet löstes när plötsligt en hemtjänstpersonal fick den snillrika iden att ta reda på sandbilarnas körscheman. Det visade sig att de brukade avsluta sitt arbetspass i just det område där de flesta höftledsfrakturer ägde rum. Det ledde fram till att sandbilarna lade om turlistan och inledde dagen med att sanda i det aktuella området. Resultatet lät inte vänta på sig, nästan inget lårbensbrott rapporterades in från det området.

Men det inte är bara halkan som är boven. Många fallolyckor sker inomhus i hemmen när inte minst äldre personer kliver upp på stolar för att byta gardiner och annat eller när de halkar på lösa mattor, sladdar eller annat som det är lätt att snubbla på. Sjukhus är inte heller befriade från fallolyckor. Där är orsaken ofta att äldre i flerbäddsrum, som behöver gå upp på natten, av hänsyn till sin rumskompis inte tänder belysningen eller att man råkar ta fel glasögon och sätta på sig läsglasögonen.  Då kan olyckan vara framme och höftfrakturen blir ett faktum.

I Nora kommun har nyligen Kristdemokraten Gun-Britt Parsmo fått gehör för sitt förslag att kommunen gratis ska tillhandahålla halkskydd som träs på skon till äldre personer. Därmed blir det säkrare att ta sig fram vid halt väglag. Visserligen kan man ifrågasätta om det ska vara en kommunal uppgift att tillhandahålla halkbroddar, borde inte var och en kunna köpa sådana? Men samtidigt är det utmärkt exempel på hur man i Nora aktivt förebygger fallolyckor och därmed också många höftledsfrakturer.

Det leder framförallt till minskat mänskligt lidande och samtidigt till att både sjukvårdens och den kommunala hemtjänstens resurser inte behöver tas i anspråk i lika hög utsträckning.

Lars-Axel Nordell, Örebro
Riksdagsledamot KD

Debattartikeln införd i tidningen Kristdemokraten nr 51/52:2013