Från aktuell debatt i riksdagen om den ökade arbetslösheten

Inlägg av Lars-Axel Nordell (KD) 25 januari 2012

Fru Talman!
Nyligen fick flera EU-länder sänkt rating av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor. Därmed är det totalt 8 EU-länder som fått sin kreditvärdering sänkt. Sverige är dock alltjämt en lysande stjärna med trippel A som är det högsta omdöme man kan ha.

Detta beror på flera orsaker som att regeringen lyckas ha en ekonomi i balans, överskott i de offentliga finanserna och ha en förmåga att möta utmaningar, inte minst inom arbetsmarknadsområdet.

Alliansregeringen har satsat framgångsrikt på arbetslinjen med jobbskatteavdrag och sänkt arbetsgivaravgift, vilket gett resultat. När andra länder tvingas skära i sina välfärdssystem kan vi i Sverige göra offensiva satsningar som tryggar välfärden.

Oppositionen har än en gång i debatten försökt sätta bilden av det totala misslyckandet på arbetsmarknadsområdet, vad gäller arbetslöshet i allmänhet och ungdomsarbetslöshet i synnerhet. Självfallet ska målet vara full sysselsättning men man kan fråga sig hur det är ställt med oppositionens sinne för proportioner?

Inom EU har Spanien, Grekland och Litauen den högsta arbetslösheten med ca 23%, 19% respektive 15% arbetslösa. För Sveriges del ligger siffran på 6,7%. Det är 160 000 fler som arbetar i dag än 2006 och det är 143 000 färre som är förtidspensionerade.
Detta är ett resultat av en konsekvent arbetslinje och en jobbpolitik som allt fler väljare nu ger sitt förtroende. Vi kan konstatera att läget i Sverige är bättre än på många andra håll i Europa.

Fru talman!
Trots de senast årens positiva siffror är framtiden osäker. Enligt AF ökade antalet varslade personer under december 2011 och var då 4 800.
Under december fick 31 000 personer någon form av arbete, vilket är 7 000 färre än samma period förra året. 30 000 fler nya arbetslösa har anmält sig på AF under december.

Flera grupper är särskilt utsatta. Det gäller personer med kort utbildning. personer med funktionsnedsättningar samt utrikes födda. Regeringen satsar därför hela 8,1 miljarder kronor extra under åren 2012 till 2014 på en förstärkt arbetsmarknadspolitik.

Fru talman!
Den höga ungdomsarbetslösheten – som befästes på en nivå över 20% strax efter millennieskiftet – fortsätter att bekymra. Även under brinnande högkonjunktur, andra kvartalet 2008, var ungdomsarbetslösheten 25,1 procent. Detta är väldigt höga siffror även om vi tar i beaktande att ca hälften av dem är heltidsstuderande som söker jobb

Sverige har en högre arbetslöshet bland ungdomar än genomsnittet av EU:s medlemsländer. Länder som Holland, Österrike och Tyskland har en ungdomsarbetslöshet på 10%, medan vi i Sverige alltså ligger på mer än det dubbla.

Den stora skillnaden kan bero på att vi i Sverige har höga ingångslöner, brister i utbildningssystemet, en stel arbetsrätt och småföretags förutsättningar att tryggt våga anställa.

De ungdomar som har svårast att få jobb är de som saknar komplett slutbetyg från gymnasieskolan. Där har komvux och folkhögskolorna en viktig roll att spela.

Regeringen har halverat arbetsgivaravgiften för ungdomar och satsat på gymnasial yrkesutbildning och yrkeshögskola för att ungdomarna ska stå bättre rustade och bättre motsvara den efterfrågan som näringslivet har.

När det gäller frågor om lönenivåer och hantering av frågor relaterade till LAS anser vi att dessa i huvudsak ska skötas av arbetsmarknadens parter. Men självfallet måste vi politiker uppmuntra och understöda lösningar som leder till att fler unga får jobb.

Ett positivt exempel är fackförbundet Metalls modell, där särskilda introduktionslöner införts för ungdomar som anställs inom industrin där också arbetet kombineras med företagsförlagd utbildning.

Vi vill inte skrota LAS. Men vi menar att den dialog som inletts mellan tjänstemannafacken och Svenskt Näringsliv kan leda fram till en reformering av LAS, så att inte unga stängs ute från den svenska arbetsmarknaden.

Slutligen Fru talman!
När jag talat med ungdomar visar det sig ofta att de kan tänka sig lägre ingångslöner, om de bara får komma ut i arbetslivet. Ungdomarna tycker nämligen det är bättre med en fot inne än båda utanför.