Lagändring behövs mot bluffakturor

Den friande domen i Helsingborgs tingsrätt visar behovet av en lagändring. Tingsrättsdomen handlar om den man som misstänkts för att ha lurat ett tjugotal småföretag på nästan 150 000 kronor. Under torsdagen kom beskedet att åtalet mot mannen som åtalats för grovt bedrägeri och försök till grovt bedrägeri ogillas, trots att rätten konstaterar att de utsatta företagen har råkat ut för bedrägeri.

I dag får företag en betalningsanmärkning redan om någon ansöker om betalningsföreliggande, oavsett om grunden för ansökan är riktig eller inte. Det här utnyttjar bluffaktureringsföretagen. Av rädsla för att få en betalningsanmärkning väljer många småföretag att betala trots att de vet att det rör sig om en bluffaktura.

Jag har i riksdagen motionerat om att ändra i kreditupplysningslagen för att minska risken för bluffakturor. Jag har föreslagit att de striktare reglerna som gäller för privatpersoner också ska gälla för företag. En faktura måste på så sätt vara välgrundad och ha slagits fast i domstol eller annan myndighet för att ett kreditupplysningsföretag ska få lämna ut uppgifter.

Bluffakturor är ett gissel för Sveriges småföretagare. Från en del håll har det låtit som att det skulle hjälpa att införa ångerrätt för näringsidkare. Att gå vägen via ångervecka är dock något av en logisk kullerbytta. Hur ska företagare kunna ångra ett köp som de aldrig har gjort? Nej, här krävs skarpare vapen. Vi kan avväpna bedragarna genom den lagändring som jag föreslår.

Lucka nr 7

Vi måste sätta stopp för bluffakturor


Många företag sätts på det hala
Inget har de köpt, ändå ska de betala
Men kanske kan bedrägerierna hämmas
Om vi minskar möjligheten att skrämmas

Kreditupplysningslagen bör ändras så att de striktare reglerna för privatpersoner också gäller för företag, så att dessa inte tvingas betala fakturor utan att ha köpt något. En faktura måste på så vis vara välgrundad och ha slagits fast i domstol eller av annan myndighet för att ett kreditupplysningsföretag ska få lämna ut uppgifter. Det här är förslaget i ännu en av de motioner som jag lämnat in, den här gången tillsammans med Roland Utbult.

Jag vill minska risken för att företagare ska skrämmas att betala för att slippa betalningsanmärkningar. I dag får företag betalningsanmärkning redan vid ansökan om betalningsföreläggande, oavsett om grunden i ansökan om betalningsförläggande är riktig eller inte. Detta utnyttjas av bluffaktureringsföretag, som vid utebliven betalning ansöker om betalningsföreläggande. Av rädsla för att få betalningsanmärkning väljer många småföretag att betala, trots att de vet att det är en bluffaktura.



Faktura.

Det här är den sjunde luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

Glad advent och trevlig helg!

Stoppa bluffaktureringsföretagen

Vi Kristdemokrater inser hur avgörade det är att det finns de som vill starta, driva och utveckla företag som ger jobb och värdefulla skatteintäkter för att finansiera välfärden.

Bloffaktur är ett allvarligt hot mot små företag som hellre betalar än tar strid eftersom de annars kan hamna på ”svarta listan”. Därför har jag lagt en motion i riksdagen där jag föreslår ändringar av reglerna för näringsidkare i kreditupplysningslagen.

Motionen har väckt intresse både hos Småföretagarnas riksförbund och Nya Affärer
Läs motionen i sin helhet nedan:

Åtgärder mot bluffaktureringsföretag
Motion till riksdagen
2011/12:Fi245 (KD777)
av Lars-Axel Nordell (KD)
——————————————————————————–
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ändring av reglerna för näringsidkare i kreditupplysningslagen.
Motivering
En betalningsanmärkning är en uppgift i en kreditupplysning om att en person inte skött sina betalningar. Enligt 7 § Kreditupplysningslagen (1973:1173) får kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare inte innehålla uppgifter om andra betalningsförsummelser än sådana som slagits fast genom en domstols eller annan myndighets avgörande. Däremot är det tillåtet att lämna upplysningar om näringsidkares betalningsförsummelser redan när en ansökan om betalningsföreläggande eller en stämningsansökan inges till Kronofogdemyndigheten respektive domstolen. I kreditupplysningsverksamheten har praxis sedan många år blivit att sådana upplysningar lämnas.

För att ett kreditupplysningsföretag ska få lämna ut uppgift om privatperson krävs det att det är en uppgift om betalningsförsummelse som är beslutad, registrerad eller åtgärdad av en myndighet. Även andra kreditgivare har nytta av den här informationen. Ett exempel är om en hyresvärd vill bedöma om en ny hyresgäst har möjlighet att betala hyran i rätt tid. Kreditupplysningsföretagen hämtar dagligen sina uppgifter från Kronofogdemyndighetens register. En betalningsanmärkning finns kvar i kreditupplysningen under tre år för privatpersoner och under fem år för företag.

Idag får företag betalningsanmärkning redan vid ansökan om betalningsföreläggande, oavsett om grunden i ansökan om betalningsförläggande är riktig eller inte. Detta påverkar främst mindre företag, där anmärkningar har större påverkan på bedömningen av företaget. Detta utnyttjas av bluffaktureringsföretag, som vid utebliven betalning ansöker om betalningsföreläggande.

En betalningsanmärkning kan få stora konsekvenser för ett litet företag som därmed sannolikt förlorar möjlighet att handla på kredit, att skaffa telefonabonnemang, Internet, ingå hyresavtal osv. I förlängning kan företaget till och med vara tvunget att upphöra med sin verksamhet, med förlorade arbetstillfällen som följd. För mindre företag är det helt enkelt inte värt risken att få en anmärkning, vilket gör att många mindre företagare väljer att betala bluffakturor.

Nackdelen är att ansökan kan vara riktig och ger kreditgivaren en tidig signal om det kan finnas betalningssvårigheter, men eftersom det inte finns något filter som värderar ansökan/ansökaren underminerar dagens reglering de mindre företagens ekonomiska trygghet. Det fungerar bra för fysiska personer, och det finns därmed all anledning att regeln också skall gälla för företag (juridiska personer). Det finns idag möjlighet att få igenom en rättelse av betalningsanmärkning (blockering), men det tar tid (1-3 månader) och är ovisst. Under den tiden kan företag drabbas av oreparerbara skador.

Eftersom lagstiftningen inte gör skillnad på rätt eller felaktig anmärkning, är lagen idag rent skadlig, främst för småföretag. Hur detta ska åtgärdas bör utredas. En ändring av 7 § till att gälla både fysiska och juridiska personer (idag bara fysiska) är en möjlig lösning. Marknaden för s.k. blufföretag och bluffakturering skulle med en sådan här ändring i princip upphöra. De livnär sig på rädslan för anmärkning. Enligt uppgifter kostar bluffakturor ca 1,2 miljarder kronor per år, vilket främst drabbar mindre företag.

Stockholm den 4 oktober 2011

Lars-Axel Nordell (KD)