Folkhälsoarbete är att jobba uppströms

Lars-Axel Nordell (kd) vid Hälso- ocu sjukvårdsdebatt i riksdagen 10 dec 2009:
Fru ålderspresident! Det var en solig och fin sommardag. En flod ringlade sig fram genom det vackra landskapet.
Plötsligt ropar någon på hjälp. En man har hamnat i floden och driver hjälplöst nedströms. Lyckligtvis uppfattas ropet på hjälp av en person i närheten som kommer till undsättning.
När han upptäcker att ännu en man kommer drivande i floden ropar han till sig en medhjälpare, och de lyckas få upp även den mannen på torra land.
När sedan en tredje hjälplös man dyker upp i strömmen går medhjälparen plötsligt mot land och får då frågan: Vad sysslar du med? Sviker du dessa människor? Nej, svarar mannen, det där klarar du så bra själv. Jag ska bara gå uppströms för att se varför de faller i.
Fru ålderspresident! Folkhälsoarbete måste vara att jobba just uppströms, att förebygga att människor så långt som möjligt kan bibehålla sin hälsa och slippa sjukdom och ohälsa.

Betänkandet markerar på ett tydligt sätt att en solidariskt finansierad hälso- och sjukvård av god kvalitet måste arbeta med både reparation och prevention. Jag vill därmed yrka bifall till förslaget i socialutskottets betänkande.
Vår folkhälsominister Maria Larsson har klart och tydligt satt fokus på det förebyggande folkhälsoarbetet, och det har varit framgångsrikt.
Många av oss kanske sätter likhetstecken mellan god hälsa och en frisk kropp. Men god hälsa är framför allt en personlig upplevelse av helhet som kan finnas oavsett ålder, funktionshinder och livssituation.
Kunskapen om kost, motion och att leva sunt finns i dag hos de allra flesta. Människor är i dag mer engagerade än någonsin i sin egen hälsa. Samtidigt är det ingen hemlighet att hälsan är ojämlikt fördelad. Hos vissa grupper ökar stress, psykisk påfrestning, rökning, alkoholriskbruk, övervikt och andra hälsoproblem.
Beräkningar visar att minst en tredjedel av hjärt-kärlsjukdomarna och vart tredje fall av de tolv största cancersjukdomarna skulle kunna förebyggas med förändrade levnadsvanor.
Det är inte alltid lätt att leva sunt, och därför behövs det stöd för att förebygga sjukdomar, främst de så kallade livsstils- eller välfärdssjukdomarna.

Fru ålderspresident! Det går inte att debattera folkhälsa utan att beröra alkoholen, som är vårt samhälles i särklass största sociala och medicinska problem. Hela 80 procent av allt våld i vårt land är relaterat till alkoholen.
I dag är det bara två veckor kvar till julhelgen. För de allra flesta av oss är det en högtid som vi förknippar med glädje och gemenskap. Men för en del är julhelgen något som man bävar inför. Många känner ensamhet, och många barn känner oro och obehag inför en julhelg där alkoholen står i centrum.
Folkhälsoinstitutet har räknat ut att 20 procent eller 385 000 barn i vårt land lever i så kallade riskbrukshem. För min egen valkrets, Örebro län, rör det sig om närmare 12 000 barn som växer upp med föräldrar som konsumerar alkohol i en omfattning som utgör en uppenbar hälsorisk.
Tänk att det är närmare 400 000 barn i vårt välfärdssamhälle som riskerar att få sina juldrömmar kraschade på grund av vuxnas alkoholkonsumtion. Medan alkoholindustrin firar stora ekonomiska framgångar får Bris, inte minst nu under julhelgen, ta emot allt fler samtal från barn som är oroliga för att deras föräldrar dricker.
Undersökningar visar att upp till 90 procent av befolkningen vill diskutera sina levnadsvanor med vårdpersonalen. Trots det är det bara 30 procent av dem som sökt vård det senaste året som uppger att detta har skett.

Att jobba uppströms, fru ålderspresident, innebär att ge människor redskap att kunna förebygga sjukdomar och leva ett gott liv.