Perspektivskifte i integrationspolitiken

I många år har Sveriges integrationspolitik präglats av ett omhändertagandeperspektiv, där den nyanlände betraktats som svag och någon som måste tas om hand. Det var till Socialen som den nyanlände välkomnades med förslag på lämpliga bidrag att leva på. Den asylsökande förbjöds till och med att arbeta tidigare.

För snart ett år sedan avskaffade alliansregeringen arbetsförbudet och nu sker ett viktigt perspektivskifte där den nyanländes kunskap och erfarenheter ska tas till vara och där arbetslinjen ska gälla.

I och med den etableringsreform som infördes den 1 december i fjol kommer huvudansvaret för nyanlända att tas över av Arbetsförmedlingen. Direkt efter att uppehållstillstånd beviljats hålls ett etableringssamtal med den nyanlände på Arbetsförmedlingen. Syftet med samtalet är att kartlägga den nyanländes utbildning, yrkeserfarenhet och behov av etableringsinsatser. Även val av lämplig bostadsort ska ingå i detta samtal.

Utifrån detta samtal tas sedan en individuell etableringsplan fram som ska leda till egen försörjning. Planen kan innehålla Svenska för invandrare (SFI), samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. Samhällsorientering innehåller exempelvis information om rättigheter och skyldigheter i Sverige och om hur man kan påverka saker och ting i vårt land.

Till sin hjälp kommer den nyanlände att få möjligheter att välja en etableringslots. Det är en person som kan fungera som guide i det svenska samhället. Eftersom lotsens arbete är prestationsbaserat finns ett intresse av att den nyanlände så snabbt som möjligt kan etablera sig och försörja sig själv. Den som går på gymnasiet, har ett förvärvsarbete på heltid eller har nedsatt arbetsförmåga pga t ex sjukdom kommer inte att omfattas av etableringsreformen. Ändå borde det i Örebro län röra sig om ca 400 personer som under 2011 får aktiv hjälp att ordna ett arbete och för övrigt etablera dig i det svenska samhället.

Etableringslotsarna kommer att engageras enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Detta innebär att varje organisation eller företag som lever upp till kraven som Arbetsförmedlingen ställer har möjlighet att arbeta som lotsar. Detta skapar stora möjligheter för det civila samhällets organisationer att verka som lotsar och därmed bidra till integrationsprocessen för de nyanlända. Redan idag lär det finnas ett 15-tal lotsföretag etablerade i länet.

Vi välkomnar denna förändring men menar att ytterligare steg bör tas för att öka integrationen. En stor anledning till arbetslösheten bland nyanlända är avsaknaden av personliga nätverk. Kommer du ny till ett land och inte känner någon är risken stor att du hamnar i utanförskap och arbetslöshet. Här tror vi att det civila samhället med exempelvis trossamfunden har en viktig roll att spela. Sveriges okunnighet om vilken roll religionen spelar för många människor som kommer till vårt land gör att vi hitintills missat denna viktiga arena att nå ut till grupper genom andra kanaler än bara genom direkta myndighetskontakter.

I samfundens lokaler kan de nyanlända träffa landsmän och andra som har längre erfarenhet av vårt land och besitter de nätverk som krävs för att bli en del av det svenska samhället. Vi gläder oss därför över dialog med de olika samfunden som samfundsminister Stefan Attefall har initierat i syfte att bättre integrera dessa grupper. Bara genom att inbegripa det civila samhällets kraft kan vi en gång för alla lägga den tidigare förda politiken bakom oss och se till varje persons kunnande och kompetens som kommer till vårt land.