Nu sänks skatten för pensionärer igen

– ANGELÄGET – från riksdagen i Hemmets vän 26 sept 2013 –
Sedan Hans Majestät Konungen förklarat riksmötet öppnat och statsministern läst upp regeringsförklaringen och meddelat att han ombildar regeringen, där jag som en av de första kunde gratulera moderaten Elisabeth Svantesson som ny arbetsmarknadsminister, var det dags för finansministern att i onsdags presentera budgetpropositionen för 2014.

Frågan om ett femte jobbskatteavdrag har dominerat mediedebatten redan lång tid innan budgeten presenterades. Även om jag kan ha förståelse för att det kan finnas behov av att i retoriken förenkla det som är komplicerat så känner jag ibland att det går lite väl långt. Jag tänker närmast på när oppositionen säger att de vill satsa på vård, skola och omsorg istället för sänkt skatt på arbete.

Det borde vara uppenbart för alla och envar att det framförallt är de små företagen, som skapar jobb och betalar skatt, som finansierar vår välfärd. Självfallet vet också Stefan Löfven detta, vilket försatt honom i en svår situation. Han säger nej till att införa ett femte jobbskatteavdrag men han kommer ändå att behålla det om hans parti får möjlighet att bilda regering efter valet nästa år. Detta måste väl ändå hos väljarna skapa en otydlighet om var S står?

Anledningen till att vi sänker skatten på arbete är för att fler skall få jobb. Det är samma logik som att vi har höga alkoholskatter för att hålla nere alkoholkonsumtionen eller höga bensinskatter för miljöns skull.

En titt i backspegeln visar att vi i Sverige klarat av att hantera den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet bättre än de flesta andra länder. Förklaringen ligger i att regeringen valt att satsa på det som skapar jobb, tillväxt och välfärd. Det är en logisk kullerbytta att hävda att regeringen istället för sänkt skatt borde ha satsat på välfärden.

Det var insikten om att kakan måste bakas innan den kan delas som ledde till den så kallade arbetslinjen med sänkta arbetsgivaravgifter och jobbskatteavdrag. Detta har lett till fler i arbete, fler arbetade timmar och mer pengar till att säkra välfärden.

Det är Kristdemokraterna som tagit strid för sänkt pensionärsskatt vilket resulterat i att regeringen vid fem olika tillfällen sedan 2009 inklusive den skattelättnad som kommer 2014, genomfört skattelättnader för pensionärerna med sammanlagt 16,45 miljarder kronor. Det är ett tillskott på mellan 6 800 och 10 200 kronor per år. För en garantipensionär innebär det drygt en extra månadsutbetalning.

Socialdemokraterna, understödda av de stora pensionärsorganisationerna, är inte nöjda med detta utan pekar på att den ekonomiska klyftan mellan löntagare och pensionärer har ökat. Istället för att konstatera att Kristdemokraterna lyckats i sina regeringsförhandlingar med att ge garantipensionärerna en trettonde månadsutbetalning väljer de att ställa pensionärerna mot löntagarna.

Stefan Löfven är heller inte speciellt trovärdig i frågan med tanke på att pensionärsskattesänkningar i allmänhet lyste med sin frånvaro under de 12 år som Socialdemokraterna senast satt vid makten. Det kan också påpekas att det var under regeringen Perssons tid som den så kallade bromsen infördes för att garantera att inte mer pengar betalades ut från pensionssystemet än vad som kom in. Utan den skattesänkning som Hägglund lyckats förhandla sig till hade bromsen varit betydligt mer kännbar för landets pensionärer.

Det finns all anledning för Kristdemokraterna att vara stolta över att ha lyckats att ännu en gång sänka pensionärsskatten men samtidigt inte vara nöjda, utan fortsätta att jobba för att skillnaderna mellan löntagare och pensionärer skall utjämnas.

Lars Axel Nordell

riksdagsledamot (KD)

Samhället är större än offentlig sektor

Jag är så trött på alla som sätter likhetstecken mellan den offentliga sektorn och samhället. De som gör det försöker uppenbarligen monopolisera det offentliga och förminska betydelsen av de två övriga samhällssektorerna. Detta är allvarligt inte minst mot bakgrund av att det är genom ett fungerande näringsliv vi kan finansiera den offentliga sektorn.

Man brukar tala om de tre samhällssektorerna; den ideella sektorn, den privata sektorn och den offentliga sektorn. Den idella sektorn som också brukar kallas civila samhället innehåller bl a 200.000 föreningar i vårt land. Hela 86% av befolkningen är med i en eller flera föreningar.

Den privata sektorn dit näringslivet hör genererar både arbetstillfällen och skatteintäkter för att finansiera vård, skola och omsorg.
Den offentliga sektorn är till största delen skattefinansierad och har hand om viktiga välfärdsområden. Samhället är med andra ord betydligt större än den offentliga sektorn.

Ibland hör man uttryck som ”samhällets fel” eller att ”det är samhällsfinansierat”. De som säger så menar inte att det är näringslivets sak att ansvara för eller betala utan de åsyftar den offentliga sektorn.

Vi kan skratta åt sportgrodan ”Jag hälsar representanter för idrottsrörelsen, pressen och inte minst media välkommen.”, eftersom pressen tillhör media. Men det är lika fel att säga ” Jag hälsar representanter för idrottsrörelsen, näringslivet och samhället välkommen”, eftersom både näringslivet och idrottsrörelsen är viktiga delar av samhället.