Alliansen stärker folkbildningen i länet

I regeringens budget bekräftar vi att stödet till folkbildningen också är en alliansfråga. 1000 ytterligare platser på allmänna kurser inom folkhögskolan skapas och de framgångsrika studiemotiverande kurserna utökas att gälla även unga vuxna över 25 år. Sammanlagt drygt 100 miljoner kronor satsas på dessa kurser under de kommande två åren.

I Örebro län bedrivs fem olika folkhögskolor i Örebro, Karlskoga, Kävesta, Fellingsbro och Hällefors. De studiemotiverande kurserna är viktiga inslag i dessa skolors verksamhet. Likaså har folkhögskolorna ett antal elever i allmänna kurser.

 

Folkhögskolorna bidrar till att minska utanförskapet hos ungdomar och bidrar till att motivera dem att studera vidare eller komma ut i arbetslivet. Kristdemokraterna har arbetat för satsningar på studiemotiverande kurser och fler platser på folkhögskolorna, och vi gläds över att de nu blir verklighet.

 

Folkhögskolornas pedagogik och tradition betyder mycket för att motivera och stödja unga arbetslösa utan fullföljd gymnasieutbildning.

 

Folkbildningen i Sverige ger till sin karaktär ett starkt bidrag till grundtankar som vi delar. Folkbildningen handlar om att hitta individuella lösningar som stärker den enskildes makt och möjligheter. Den bidrar till att arbetslösa kan komma in på arbetsmarknaden. Den bygger relationer för livet. Och den ger betydelsefulla kunskaper inför framtiden. Här är inte svårt att urskilja de begrepp som vi gärna lyfter fram: Arbetslinjen, Kunskapslinjen och Relationslinjen.

 

Satsningarna inom folkbildningen riktar sig ofta till dem som är resurssvaga i samhället. Regeringen har redan tidigare infört en temporär satsning på studiemotiverande kurser där unga kan studera på heltid i upp till tre månader inom folkhögskolan. Bland annat handlar studierna om att repetera kärnämnen, träna studieteknik och pröva aktiviteter. Nu förlängs den satsningen och görs tillgänglig även för personer som fyllt 25 år. Arbetet är en del av regeringens insatser för att underlätta för unga att komplettera och stärka sin kompetens, där Alliansen i årets budgetproposition satsar 342 miljoner för åren 2013–2016.

 

Folkhögskolornas verksamhet är värd ett starkt stöd från staten och den kommunala sektorn. Likaså är unga människor värda en andra eller en tredje chans. Vi kommer att fortsätta att arbeta för satsningar på folkbildningsområdet.

Lars-Axel Nordell (KD)

Riksdagsledamot Örebro län, talesperson i folkbildnings- och kulturpolitiska frågor

Lennart Bondeson (KD)

Kommunalråd i Örebro kommun

 

Lucka nr 17


Örebro Teologiska Högskola har expansionsmöjligheter genom ett högt söktryck och attraktiva utbildningar. Regeringen avser att dra in 440 miljoner kronor som inte utnyttjas från lärosätena. De pengar som dras in går tillbaka till universitet och högskolor i form av kvalitetssatsningen på humaniora, samhällsvetenskap och teologi (400 miljoner) samt som andra kvalitetshöjande åtgärder. Det är högst rimligt att man omfördelar en del av de återkallade medlen till en riktad satsning på Örebro Teologiska Högskola.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02Ub280

Lucka nr 2


Den ideella föreningen Europeiskt Teckenspråkscenter i Örebro förvaltar idag världens största internationella teckenspråkslexikon på Internet ”Spread the signs”. För att säkra ”Spread the signs” framtid och för att det ska kunna bli ett hjälpmedel för teckenspråkiga i hela Europa föreslås att regeringen ska verka för att ett europeiskt teckenspråksinstitut för teckenspråkets dokumentation och tillgängliggörande etableras i Sverige och Örebro.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02U219

RPG Örebro på besök i Riksdagen


Demokrati handlar inte bara om att rösta på valdagen utan framförallt om vad som händer under mandatperioden i form av dialog mellan väljarna och politikerna. Därmed är olika besök i riksdagen viktiga där jag på plats får berätta och visa hur riksdagsarbetet går till.

I onsdags kom en grupp med 53 personer från RPG i Örebro på besök i riksdagen. Efter sedvanlig kontroll med metalldetektor var det dags att äta lunch i riksdagsrestaurangen. Sen tog vi oss upp till den stora åhörarläktaren där vi berättade om hur det går till när vi debatterar och fattar beslut.

Jag och min handläggare Jonas Arnell visade runt i riksdagshuset. Vi berättade om utskottsarbetet, arbetet i partigruppen och vi hann också med eftermiddagskaffe innan vi avslutade dagen i riksdagens andrakammarsal, innan besöksgruppen drog vidare till Klara kyrka och sen bussresan hem till Örebro.

Besöket var ett viktigt inslag i riksdagsarbetet och jag hoppas kunna planera in fler besök i riksdagen med intresserade från länet.

Europeiskt teckenspråksinstitut till Örebro

Debattartikeln införd i Nerikes Allehanda 14 maj 2011
Idag är det 30 år sedan Sveriges riksdag, som första land i världen, fattade beslutet att erkänna teckenspråket som de dövas första språk. Teckenspråket är inte internationellt, som många felaktigt tror, utan varje land har sitt eget teckenspråk, som har utvecklats på samma sätt som det talade språket. Uppskattningsvis finns det 100 000 teckenspråksanvändare i vårt land och många av dem bor i Örebro.

I fjol utropade sig Örebro till Europas teckenspråkshuvudstad. Det kanske kan verka lite väl pretentiöst men Örebro är faktiskt unikt på detta område. Hela 25 procent av Sveriges alla döva bor i Örebro och därmed är teckenspråket det näst största språket efter talad svenska.

Riksgymnasiet för döva är sedan lång tid tillbaka placerat i Örebro och vår tolkcentral lär vara Europas största i sitt slag. Här finns också andra skolor och verksamheter som riktar sig till döva och hörselskadade.

Behovet av teckentolkar är särskilt stort i Örebro men statsbidraget för teckentolkning har sedan länge missgynnat oss eftersom det till stor del bygger på antal invånare och inte antal brukare. Statsbidraget skiljer faktiskt 1000 kr per tolkuppdrag mellan Gävleborg som får mest och Örebro län som får minst. Jag har både i SKL och i riksdagen jobbat för en förändring och i höstas startade en utredning som fått uppdraget att se över hur statsbidraget ska fördelas.

Det många inte känner till är att den ideella föreningen Europeiskt Teckenspråkscenter i Örebro idag förvaltar världens största internationella teckenspråkslexikon på Internet. Denna innovation, som har namnet Spread the Sign omfattar hittills 12 olika språk, har uppmärksammats internationellt. I Spanien vann de nyligen pris som bästa webbtjänst för medborgarna, i Tjeckien fick de 1: a pris i Language Award och av Europakommissionen har de blivit nominerade till”Best Practice in Europe 2010”.

I dagarna kommer dessutom detta hjälpmedel att finnas tillgängligt via en applikation till pekskärmsmobilerna iPhone.och Android. Därmed blir det möjligt för 10 länder i Europa att ladda ned sitt lands teckenspråk direkt till mobilen.

För att säkra ”Spread the signs” framtid och för att det ska kunna bli ett hjälpmedel för teckenspråkiga i hela Europa har jag i en motion till riksdagen, föreslagit att regeringen ska verka för att ett europeiskt teckenspråksinstitut för teckenspråkets dokumentation och tillgängliggörande etableras i Sverige och Örebro. Ett Sign Language Institute skulle därmed bli det andra EU-institutet i Sverige vid sidan om EU:s smittskyddsinstitut, European Centre for Disease Control (ECDC), som sedan 2005 är förlagt till Stockholm.

Ett sådant institut har stora utvecklingsmöjligheter och är viktigt för forskningen samt det fortsatta arbetet med att öka tillgängligheten för döva och hörselskadade i ett gränslöst Europa.

Lars-Axel Nordell (KD) Örebro
Riksdagsledamot

"En krona från Hägglund är värd 46 gånger mer.”.

Under min tid som oppositionslandstingsråd i Örebro läns landsting kommer jag ihåg att vi i oppositionskansliet många gånger suckade inför de långa vårdköerna och den socialdemokratiska regeringens årliga anslag till de lansting med långa vårdköer, med syfte att korta dem.

Vi konstaterade att de landsting som envetet engagerade sig för att deras länsinvånare skulle få vård utan att behöva stå i kö inte fick några extra pengar av staten medan de med långa köer fick en rejäl hacka.

Vi sade ofta -tänk om det fanns en regering som vågade ge pengar till de som inte har vårdköer istället för tvärt om.

Det är precis det som Kristdemokraternas partiledare, socialminister Göran Hägglund gjort. Det socialdemokraterna inte lyckades med under sina senaste tolv år vid makten har Hägglund lyckts med på tolv månader. Genom att anslå en kömiljard som skulle fördelas på de landsting som vid förra årets slut kunde ge behandling i rätt tid till 90 procent av patienterna.

Alla landsting utom ett, klarade av detta. På ett år minskade besöksköerna med 77 procent från ca 98.000 till 23.000. Köerna till behandling/operation minskade med 82 procent, från ca 30.000 till 6.000. I Örebro län har andelen som fått komma på besök inom 90 dagar ökat på ett år från 68 till 94 procent.

Svenska Dagbladet hyllar Hägglund i gårdagens ledare där de skriver att ”en krona från Hägglund är värd 46 gånger mer.”. De skriver att sossarna plöjt ner 46 miljarder under 2000-talet för att kapa köerna medan Hägglunds enda miljard gav ett omedelbart resultat.

Läkarutbildning till Örebro universitet för att klara läkarbristen

Sammanfattning
Om sex år kan det fattas 6 000 läkare i Sverige. Den akuta läkarbristen leder till dyra lösningar, då landstingen tvingas hyra in så kallade stafettläkare. Förutom orimligt höga kostnader har systemet med inhyrda läkare lett till att patienter får möta olika läkare vid varje besök på vårdcentralen.

Den svenska läkarutbildningen har idag 1 220 utbildningsplatser. Men hela 60 procent av dagens läkare kommer från utbildningar utanför Sverige, framförallt från Polen, Danmark, Ungern och Rumänien. En kraftig utökning av antalet platser på läkarutbildningarna på de befintliga orterna kan vara svår att genomföra med bibehållen kvalitet. En viktig pusselbit ligger istället i att utvidga läkarutbildningen till något ytterligare universitet.

Örebro universitet är ett lämpligt säte för läkarutbildning. Vid universitet finns en etablerad medicinsk fakultet med utbildning och forskning och med ett nära samarbete med Örebro läns landsting och Universitetssjukhuset i Örebro. Örebro universitet är nu redo att köra igång läkarutbildningen hösten 2010 om nödvändiga beslut fattas om detta.

Motion 2009/10:kd778

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Örebro universitet får möjlighet att utbilda läkare.

Motivering
Om sex år kan det fattas 6 000 läkare i Sverige. Stora pensionsavgångar bland läkare väntar, samtidigt som trycket på sjukvården kommer att öka med anledning av att gruppen äldre växer. Den akuta läkarbristen leder till dyra lösningar, då landstingen tvingas hyra in så kallade stafettläkare. Sveriges landsting hyr tillsammans in cirka 1 000 läkare varje vecka.

Förutom orimligt höga kostnader har systemet med inhyrda läkare lett till att patienter får möta olika läkare vid varje besök på vårdcentralen, vilket ofta kan vara jobbigt och förvirrande för patienten och samtidigt fördröja diagnosen och därmed äventyra hälsan. Enligt uppgifter i Sveriges Television kan systemet med stafettläkare ha bidragit till att närmare 30 människor avlidit i den svenska vården, vilket naturligtvis är helt oacceptabelt.

För att ge patienterna en trygg och värdig vård måste vi utbilda fler läkare. Den svenska läkarutbildningen har idag 1 220 utbildningsplatser, spridda på sex orter runt om i landet. Till det kommer att vi i Sverige har gjort oss beroende av att ta andra länders utbildningsplatser i anspråk för att klara vår läkarförsörjning. Hela 60 procent av dagens läkare kommer från utbildningar utanför Sverige, framförallt från Polen, Danmark, Ungern och Rumänien. Det handlar både om ”läkarimport”, där landstingen rekryterar färdigutbildade läkare från andra länder och att svenska läkarstudenter söker sig utomlands för att vi har för få utbildningsplatser i Sverige.

En kraftig utökning av antalet platser på läkarutbildningarna på de befintliga orterna kan vara svår att genomföra med bibehållen kvalitet. Det skulle minska tillgången till klinisk praktik och samtidigt ge studerande orimligt långa resvägar. En viktig pusselbit ligger istället i att utvidga läkarutbildningen till något ytterligare universitet.

Örebro universitet är ett lämpligt säte för läkarutbildning. Vid universitet finns en etablerad medicinsk fakultet med utbildning och forskning och med ett nära samarbete med Örebro läns landsting och Universitetssjukhuset i Örebro. De kvalitetsproblem som Högskoleverket tidigare påtalat för att få starta läkarutbildning är åtgärdade och Örebro universitet är nu redo att köra igång läkarutbildningen hösten 2010 om nödvändiga beslut fattas om detta.

En läkarutbildning vid Örebro universitet skulle vara ett viktigt bidrag till att långsiktigt lösa viktiga delar av de problem vi idag ser inom den svenska hälso- och sjukvården. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 22 september 2009

Lars-Axel Nordell (kd)

Är spårtaxi något för Örebro?

Nyligen besökte vi i Riksdagens trafikutskott en intressant försöksanläggning i Uppsala. Där demonstrera- des hur spårtaxi som går på pelare ett par meter över marken kan användas i stadsmiljön, som ett komplement till tåg, bussar och personbilar. På bilden syns Kristdemokraten Annelie Enocson som fick göra ett provåk.

Miljövänligt
Om vi ska lösa framtidens kollektivresor på ett miljövänligt sätt är det vikigt att vi lyfter blicken och ser nya lösningar.

Regeringen är intresserad av att hitta lämpliga kommuner för förprojektering inför ett eventuellt uppförande av pilotbana med spårtaxi. Kanske spårtaxi skulle vara något för Örebro att prova? En spårtaxi skulle bättre kunna knyta ihop Wasastan med Centrum eller kanske göra det lättare att ta sig mellan Universitetet och Centrum. Om det finns intresse skulle stationer skulle kunna finnas inne på större varuhus och gallerior, t.ex. på Krämaren i Örebro.

Spårtaxi fungerar så att resenären via en datorskärm väljer vart hon ska. Inom några minuter kommer en spårtaxi, ett litet eldrivet förarlöst fordon med plats för 2 till 6 personer. Resan följer ett spår som monterats längs husfasader eller som går på pelare ovanför marken eller som går längs tunnlar.

Halverad restid
Resenären åker till sin destination utan några stopp på vägen. Restiden halveras i jämförelse med dagens bussar och automatdriften pekar också mot mycket lägre driftskostnader än för konventionella system.

Spårtaxi är även ett säkert transportmedel. I Sverige dör årligen cirka 500 människor i trafiken. I hela Europa är siffran 40 000. Miljontals människor skadas, många allvarligt. Men under de 30 år spårtaxi använts i USA har det inte inträffat en enda allvarlig olycka. Spårtaxi används idag på London Heathrow flygplats och i Kalifornien, USA. I Kalifornien har spårtaxi transporterat över 60 miljoner människor i 30 års tid.