Nu sänks skatten för pensionärer igen

– ANGELÄGET – från riksdagen i Hemmets vän 26 sept 2013 –
Sedan Hans Majestät Konungen förklarat riksmötet öppnat och statsministern läst upp regeringsförklaringen och meddelat att han ombildar regeringen, där jag som en av de första kunde gratulera moderaten Elisabeth Svantesson som ny arbetsmarknadsminister, var det dags för finansministern att i onsdags presentera budgetpropositionen för 2014.

Frågan om ett femte jobbskatteavdrag har dominerat mediedebatten redan lång tid innan budgeten presenterades. Även om jag kan ha förståelse för att det kan finnas behov av att i retoriken förenkla det som är komplicerat så känner jag ibland att det går lite väl långt. Jag tänker närmast på när oppositionen säger att de vill satsa på vård, skola och omsorg istället för sänkt skatt på arbete.

Det borde vara uppenbart för alla och envar att det framförallt är de små företagen, som skapar jobb och betalar skatt, som finansierar vår välfärd. Självfallet vet också Stefan Löfven detta, vilket försatt honom i en svår situation. Han säger nej till att införa ett femte jobbskatteavdrag men han kommer ändå att behålla det om hans parti får möjlighet att bilda regering efter valet nästa år. Detta måste väl ändå hos väljarna skapa en otydlighet om var S står?

Anledningen till att vi sänker skatten på arbete är för att fler skall få jobb. Det är samma logik som att vi har höga alkoholskatter för att hålla nere alkoholkonsumtionen eller höga bensinskatter för miljöns skull.

En titt i backspegeln visar att vi i Sverige klarat av att hantera den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet bättre än de flesta andra länder. Förklaringen ligger i att regeringen valt att satsa på det som skapar jobb, tillväxt och välfärd. Det är en logisk kullerbytta att hävda att regeringen istället för sänkt skatt borde ha satsat på välfärden.

Det var insikten om att kakan måste bakas innan den kan delas som ledde till den så kallade arbetslinjen med sänkta arbetsgivaravgifter och jobbskatteavdrag. Detta har lett till fler i arbete, fler arbetade timmar och mer pengar till att säkra välfärden.

Det är Kristdemokraterna som tagit strid för sänkt pensionärsskatt vilket resulterat i att regeringen vid fem olika tillfällen sedan 2009 inklusive den skattelättnad som kommer 2014, genomfört skattelättnader för pensionärerna med sammanlagt 16,45 miljarder kronor. Det är ett tillskott på mellan 6 800 och 10 200 kronor per år. För en garantipensionär innebär det drygt en extra månadsutbetalning.

Socialdemokraterna, understödda av de stora pensionärsorganisationerna, är inte nöjda med detta utan pekar på att den ekonomiska klyftan mellan löntagare och pensionärer har ökat. Istället för att konstatera att Kristdemokraterna lyckats i sina regeringsförhandlingar med att ge garantipensionärerna en trettonde månadsutbetalning väljer de att ställa pensionärerna mot löntagarna.

Stefan Löfven är heller inte speciellt trovärdig i frågan med tanke på att pensionärsskattesänkningar i allmänhet lyste med sin frånvaro under de 12 år som Socialdemokraterna senast satt vid makten. Det kan också påpekas att det var under regeringen Perssons tid som den så kallade bromsen infördes för att garantera att inte mer pengar betalades ut från pensionssystemet än vad som kom in. Utan den skattesänkning som Hägglund lyckats förhandla sig till hade bromsen varit betydligt mer kännbar för landets pensionärer.

Det finns all anledning för Kristdemokraterna att vara stolta över att ha lyckats att ännu en gång sänka pensionärsskatten men samtidigt inte vara nöjda, utan fortsätta att jobba för att skillnaderna mellan löntagare och pensionärer skall utjämnas.

Lars Axel Nordell

riksdagsledamot (KD)

Lucka nr 5

En extra månadsinkomst för pensionärer

Lägre skatt på vår pension
Vi ordat fram till var person

Pensionär väntar på buss. Foto: Daniel Mott CC BY-SAEn och annan skarpsinnig läsare kan ha uppfattat att julafton ännu inte infunnit sig. Men det är lätt att tro att tomten redan har börjat dela ut presenter när man tänker på den tidiga julklapp som Sveriges pensionärer får. Det är ett innehållsrikt paket:

Totalt förstärker regeringen ekonomin för de sämst ställda pensionärerna med ungefär 2 400 kronor per år. När vi räknar ihop de fyra skattesänkningarna som pensionärerna fått del av de senaste åren handlar det om en extra månadsinkomst som kommer våra äldre till del. (Min blygsamhet hindrar mig att tala alltför mycket om exakt vilket parti i Alliansen som drivit igenom detta, men jag kan säga så mycket som att det är samma parti som i sitt principprogram har skrivit in att samhället måste skapa förutsättningar för att människor ska få kunna växa upp och åldras under trygga och värdiga former. Man kan också titta i nyhetsarkivet efter vilka som gick in i budgetförhandlingarna med denna prioritering.)

Inför nästa år har regeringen en uppgörelse om att sänka pensionärsskatten ytterligare, om de offentliga finanserna tillåter det. Jag gläds med att vi tar hand om alla generationer och gör det möjligt för dem som arbetat hela livet att vara försörjda.

Det här är den femte luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

En fortsatt god adventstid önskar jag dig!

Sossarna borde göra vågen

Replik införd i NA den 26 okt 2011

Lennart Axelsson försöker sig på ett riktigt illusionsnummer à la Joe Labero när han i sin replik den 12 okt tycker att det är ”ryggradslöst” av mej att inte stå upp för regeringens beslut att sänka krogmomsen.

Sanningen är den att Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet faktiskt gick till val på sänkt krogmoms. Så sossarna borde väl göra vågen nu då, när detta deras vallöfte genomförs trots att de förlorade valet. Axelsson är dessutom väl medveten om att även om vi är en del av alliansregeringen, så gick Kristdemokraterna inte gick till val på sänkt krogmoms.

I budgetförhandlingarna prioriterade Kristdemokraterna istället sänkt pensionärsskatt. Tack vare Kristdemokraterna har alliansregeringen under våra första fyra år vid makten sänkt skatten för pensionärer i tre steg med sammanlagt 13 miljarder kronor. Detta ska jämföras med att sossarna under sina tio år vid makten inte sänkte pensionärsskatten med en enda krona. Är det månne ryggradslöst av Axelsson att inte stå upp för denna prioritering?

Tyvärr lyckades vi inte få med oss övriga allianspartier att under den rådande finanskrisen sänka pensionärsskatten i ett fjärde steg 2012 – men det kommer senast 2014. Redan 2012 höjs dock bostadstillägget vilket är särskilt viktigt för de pensionärer som har det sämst ställt.

Höjd alkoholskatt ger bättre folkhälsa

Debattinlägget publicerat i Hemmets Vän den 19 maj 2011

Der är inte alls förvånade att alkoholindustrin varnar för de näringspolitiska konsekvenserna av den höjning av alkoholskatten som regeringen aviserat. De pekar på risken för ökad privatinförsel och smuggling från länder där dessa varor går att komma över till billigare pris, vilket skulle drabba de svenska sprit- och vinleverantörerna.

Självklart finns det ett samband mellan alkoholpriserna och den privata införseln. Men det finns också ett mycket starkt samband mellan alkoholpriserna och totalkonsumtionen av alkohol och därmed folkhälsan, oavsett var alkoholen kommer ifrån.
När regeringen föreslår höjd alkoholskatt gör man det för att stärka statskassan samtidigt som det motiveras av folkhälsoskäl.

För sex år sedan gick debattens vågor höga om alkoholskatterna i Sverige. Inspirerade av Finland som då hade sänkt skatten med 40 %, föreslog Kent Härstedt och Alkoholinförselutredningen att skatten i vårt land skulle sänkas med 40% på sprit och 15% på vin. Förslaget motiverades av att vi måste anpassa oss till skattenivåerna inom EU och på så vis minska privatinförseln av alkohol.

Det är möjligt att privatinförseln minskade i Finland men framförallt ökade alkoholkonsumtion och därmed ökade antalet våldsbrott kraftigt. Detta insåg man i Finland som tog sitt förnuft till fånga och höjde alkoholskatten igen.

Statens Folkhälsoinstitut redovisade beräkningar på vilka effekter de föreslagna skattesänkningar skulle få på folkhälsan i vårt land. De kom fram till att antalet sjukskrivningsdagar skulle öka med 1,9 miljoner, att vi skulle få 1.627 fler misshandelsfall och 289 fler dödsfall. Allt pga den sänkta skatten på vin och sprit. Dessa siffror talade sitt tydliga språk och den föreslagna sänkta skatten på alkohol placerades i papperskorgen.

Sedan dess har alkoholkonsumtionen successivt minskat i vårt land inte minst bland ungdomsgrupperna vilket är glädjande, även om den alltjämt ligger på en alldeles för hög nivå. Tyvärr verkar den dock öka i gruppen kvinnor över 50, där lådvinet anses ligga bakom ökningen.

Innan Sverige gick med i EU var det lättare att använda prisinstrumentet, eftersom våra gränser i princip var stängda för privatinförsel. Då fanns inte dagens extremt höga införselkvoter där varje person helt lagligt vid varje tillfälle får föra in 220 liter alkohol till Sverige (10 liter starksprit, 10 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter starköl) Den mängden motsvarar drygt 20 liter hundraprocentig alkohol, vilket är mer än dubbelt så mycket som svensken i genomsnitt dricker per år.

Förutom de 220 litrarna är det helt lagligt att för egen konsumtion inför t ex ett 50-års firande föra in i princip hur mycket alkohol som helst i landet. Egentligen är tullens enda möjlighet att stoppa sådana transporter ev övervikt av fordonet eller släpkärran. Mycket talar för att många av dessa transporter egentligen handlar om näringsverksamhet och inget annat.

Sverige har lyckats få EU att inte enbart betrakta alkoholen som en näringspolitisk fråga utan även som en folkhälsofråga. Nu är det hög tid att arbeta för höjda alkoholskatter bland EU:s länder och sänkta införselkvoter. En harmonisering av skattenivåerna vore bra för att göra privatinförseln ointressant men det får inte ske till priset av att vi sänker våra alkoholskatter.

Alkohol och andra droger är ofta boven i dramat när det gäller kvinnomisshandel, våldtäkter, gatuvåld mm. Vi vet att 80 procent av våldsbrotten är relaterade till alkohol och 99 procent av det grova ungdomsvåldet. Vi vet också att 385.000 barn växer upp i riskbruksmiljöer.

Mycket kan göras på kommunal nivå för att minska alkovåldet, bl a genom ökad tillsyn, restriktiv tillståndsgivning och tidigareläggning av stängningstiderna på krogen. Men utifrån totalkonsumtionsmodellen vet vi att statens prisinstrument är något av det mest effektiva för att sänka alkoholkonsumtionen. Därmed kan regeringens aviserade höjning av alkoholskatterna innebära minskade alkoholskador, en tryggare uppväxtmiljö för barnen och en förbättrad folkhälsa.

Lars-Axel Nordell, Örebro
Riksdagsledamot (KD)