Lucka nr 6

Så ska antalet olyckor med poliser minska


Stressen är stor när situationen är akut
Hög fart och blåljus när man rycker ut
Det är dags att ambulansförare och polis
Får skaffa sig ett yrkeskompetensbevis

Häromdagen kunde vi i Svenska Dagbladet läsa att nio människor har dödats och 1 457 skadats i olyckor med polisbilar de senaste tio åren. Det är nedslående uppgifter, men inte överraskande. Varje år inträffar i genomsnitt 200 olyckor där poliser är inblandade.

Många olyckor kan förebyggas med mer körvana och särskilt anpassad utbildning för de så kallade blåljusförarna, som ofta framför bilarna i höga hastigheter under stressade situationer. Därför bör vi inrätta ett nationellt yrkeskompetensbevis för förare av utryckningsfordon. Under hösten har jag således lämnat in en motion till riksdagen om en särskild utbildning och ett yrkeskompetensbevis.

EU:s direktiv säger att de som framför buss eller lastbil i yrkesmässig trafik ska ha ett sådant bevis, men kravet finns inte för att framföra utryckningsfordon. Vi vet att många som börjar studera till polisutbildningen har begränsad vana av att köra bil. Något behöver göras. För trafiksäkerhetens skull.

I mitt förslag ingår att ta tillvara erfarenheterna från Trafikcenter i Kumla, norra Europas största anläggning för trafikutbildning. I dag utbildar centret bland annat bussförare och förare av tung lastbil, så att de får yrkeskompetensbevis. I samarbete med polisen, ambulansen och räddningstjänsten finns också ett utarbetat program som kan användas för förare av utryckningsfordon.

Programmet är anpassat till förarnas behov och kan höja kompetensen hos våra poliser och ambulansförare, så att säkerheten ökar för både dem och deras medtrafikanter. Trafikcenter i Kumla är en resurs i arbetet med att ta fram ett yrkeskompetensbevis och en standardiserad utbildning för hela landet.
 


Polis i legoformat under uttryckning. Foto: Eva Holm CC BY-SA

Det här är den sjätte luckan i min adventskalender. Varje dag fram till julafton skriver jag om aktuell politik. Se till att du inte missar något! Klicka här för att komma till lucköppningen på larsaxel.se, där du kan se alla luckor i december.

En fortsatt god adventstid önskar jag dig!

Eftersupning


Motion 2009/10:kd597
Denna motion är en av de fem motioner som lämnades in igår.

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att så kallad eftersupning i samband med bilolyckor förbjuds och att tidsgränsen sätts till att man inte får dricka inom sex timmar efter en olycka.

Motivering
Problemet med så kallad eftersupning har uppmärksammats i medierna. Genom att hävda att man druckit alkohol efter en trafikolycka kan en rattfyllerist bli frikänd såvida det inte går att bevisa att han verkligen druckit före olyckan. Detta skapar svårigheter för domstolarna att bevisa brott mot trafiknykterheten. I Norge finns sedan 1959 en lag som säger att en motorfordonsförare inte får dricka alkohol eller inta något annat berusningsmedel de första sex timmarna efter en körning när han förstår eller borde förstå att den kan föranleda en polisundersökning.

Vi föreslår att ett förbud mot s.k. eftersupning införs även i Sverige för att förenkla bevisfrågan i samband med rattfylleri. Detta innebär att det blir förbjudet att dricka alkohol de närmaste sex timmarna efter att man varit med om en trafikolycka.

Att eftersupning är ett problem i dagens Sverige bekräftas av TT:s rapportering den 11 september 2009, där man redogjorde för att Lunds tingsrätt friat en bilförare med 1,96 promille i blodet. I väntan på polis ska mannen ha lämnats utan uppsikt och det är då han hävdar att han druckit 60 centiliter sprit på en minut. Mannen var redlöst berusad när polisen kom men rätten anser att det inte kan uteslutas att mannen druckit alkohol under den korta tiden som ingen höll ett öga på honom.

Stockholm den 1 oktober 2009

Annelie Enochson (kd)
Lars-Axel Nordell (kd)

Polisen sämre trafikutbildad än bussförare

Nyligen besökte jag Trafikcenter i Kumla, norra Europas största körupplevelseanläggning för trafikutbildning, som de kallar sig. Det är en 44 hektar stor anläggning som årligen utbildar ca 11.000 yrkes- och privatförare. Eleverna får bl a lära sig halkkörning, alpkörnng, terrängkörning, Eco Driving, mörkerkörning, transport av miljöfarligt gods mm. De tar också den digitala tekniken till hjälp och har fyra stora simulatorer och fem mindre.

Besöket var föranlett av att jag i januari ställde en skriftlig fråga till Justitieministern om hon avsåg att verka för ett utökat utbildningsprogram för sk blåljusförare. Jag menar att när det inträffat ca 1800 olyckor med polisbilar i vårt land de senaste tio åren då måste det satsas på utbildning för att förebygga nya olyckor. Innan Beatrice Ask hann svara på frågan skedde tre olyckor med polisbilar bara i Örebro län under samma vecka.

Justitieministern svarade att det är en självklarhet att poliser ska ha den utbildning som krävs för att framföra utryckningsfordon på ett trafiksäkert sätt. Hon påpekade att det inom rikspolisstyrelsen pågår en översyn av förarutbildningen.

Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin vid Umeå universitet och Christer Philipson, fd trafiksäkerhetssamordnare vid Polismyndigheten i Västra Götaland undrar i en debattartikel varför polisbilsförare ska vara sämre utbildade än buss- och lastbilsförare? Enligt en ny lag som vilar på ett EU-direktiv omfattas redan idag bussförare, och från september -09 även förare av tung lastbil i yrkestrafik, av kravet på särskild utbildning och yrkeskompetensbevis. Självfallet bör det europeiska kravet om yrkeskompetensbeviset också gälla förare av utryckningsfordon.

Trafikcenter i Kumla, som idag utbildar såväl bussförare som förare av tung lastbil i yrkestrafik, har ett färdigt utbildningsprogram för just sk blåljusförare, dvs polis, ambulans och räddningstjänst och de skulle kunna ta emot 2.000 poliser för utbildning per år.