Falska polisbilar

Fråga 2014/15:120 Privatpersoner med falska polisbilar

av Lars-Axel Nordell (KD)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Den senaste tiden har medierna rapporterat om att vissa privatpersoner kör omkring med bilar som är målade på samma sätt som polisbilar och har texten ”Polis” påskriven. Exempel från senare tid finns bland annat i Örebro och Stockholm. I det senast uppmärksammade fallet var personen grovt kriminellt belastad. Enligt en vägledande dom från Svea hovrätt 2012 utgör dessa falska polisfordon inget brott mot lagen.

Om allmänheten inte kan lita på att det som ser ut som polisfordon verkligen är polisfordon finns det en stor risk att tilltron till rättsväsendet skadas.

Vilka åtgärder avser justitie- och migrationsministern att vidta för att förhindra att privatpersoner framför fordon som falskeligen utges för att vara polisfordon?

 

Svar på fråga 2014/15:120 av Lars-Axel Nordell (KD) Privatpersoner med falska polisbilar

Lars-Axel Nordell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att privatpersoner framför fordon som falskeligen utges för att vara polisfordon.

Att uppträda som polis och obehörigen utge sig för att utöva myndighet kan straffas som föregivande av allmän ställning. I rättspraxis har det dock inte ansetts utgöra föregivande av allmän ställning att enbart framföra ett fordon som liknar en polisbil.  Det finns inte heller något förbud mot att måla och utrusta en bil så att den liknar en polisbil.

Jag håller med Lars-Axel Nordell om att allmänhetens förtroende för rättsväsendet riskerar att skadas om enskilda tillåts köra omkring i fordon som ser ut som polisbilar. Det är helt enkelt inte acceptabelt. Som jag redan tidigare nämnt avser jag därför att låta analysera hur lagstiftningen skulle kunna ändras.

 

Stockholm den 8 december 2014

Morgan Johansson

 

Förbättra flyktingpolitiken utan att tumma på asylrätten

Kristdemokraterna har länge kämpat för en human migrationspolitik och det är viktigt att Sverige fortsätter att ge skydd till de som flyr undan förföljelse, krig och förtryck. Men hur vi gör det måste vi våga diskutera utan att klistra etiketter på varandra. Att hålla fast vid status quo kan ha ett högre pris än någon av oss anar.

Konsekvensen av en undermålig migrations- och integrationspolitik är att nyanlända fastnar i långvarigt socialt och ekonomiskt utanförskap. Det är förödande både för den enskilda människan och för hela vårt samhälle. En integrationspolitik som inte fungerar undergräver migrationspolitikens legitimitet och i stället för skydd riskerar morgondagens asylsökande att möta en stängd dörr. Vi vill se en tredje linje i integrationspolitiken. Förbättra flyktingpolitiken utan att tumma på asylrätten.

Sverige har gjort många integrationsinsatser men när det fortfarande tar för lång tid att etablera sig på arbetsmarknaden och komma in i samhället krävs det mer. Kristdemokraterna har tre förslag på hur vi värnar asylrätten, minskar kostnaderna för invandringen och skapar förutsättningar för en utvecklad välfärd genom att fler bidrar.

Lägre bidrag och ett nytt etableringsavdrag. Etableringsavdraget innebär att en nyanländ under sina första fem år i Sverige kan tjäna motsvarande 100 000 kronor per år utan att betala inkomstskatt. Detta finansieras genom ett något mindre etableringsbidrag. På detta sätt ökar incitamenten för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Tillfälliga uppehållstillstånd de tre första åren. Den som beviljas asyl i Sverige bör som huvudregel få uppehållstillstånd i tre år. Om skyddsbehovet sedan kvarstår efter tre år ska uppehållstillståndet permanentas. Den som etablerat sig på arbetsmarknaden får ett permanent uppehållstillstånd även om skyddsbehovet inte är kvar. Förslaget stärker incitamenten till etablering eftersom eget arbete säkrar rätten att stanna i Sverige.

Säkra länder. Migrationsverket måste snabbare behandla ansökningar från länder som kan betecknas som säkra. I dagsläget avslås nästan alla ansökningar från dessa länder men bidrar till de långa väntetiderna. Varje asylansökan ska granskas individuellt med bevarad rättssäkerhet. Förslaget bör leda till färre uppenbart ogrundade ansökningar, kortare köer och sänkta kostnader för mottagandet.

Vi kan varken hålla fast vid en politik som inte fungerar eller acceptera beslut som inskränker asylrätten. Det är så vi tryggar ett fortsatt humant flyktingmottagande.

Lars-Axel Nordell, Örebro
Riksdagsledamot, (KD)

 

 

Hög tid att införa ett certifikatsystem för alla blåljusförare

– Artikeln publicerad i Nerikes Allahanda 8 okt 2013 –

Varje år inträffar i genomsnitt 200 trafikolyckor där poliser är inblandade. Under perioden 2006 till 2010 rapporterades det in närmare 1.000 polismän som trafikskadats i tjänsten. Det är oacceptabelt höga siffror som måste tas på allvar. Mot denna bakgrund har också åtgärder vidtagits. Som huvudsaklig åtgärd har polisbilar från och med i år börjat utrustas med ”svarta lådor” som ska hjälpa till att förklara olyckorna. Men en bättre förståelse för det exakta händelseförloppet vid varje olycka är knappast något som löser problemet i sig.

Huvudförklaringarna till de många problemen är en föråldrad förarutbildning, allt snabbare bilar och nyutbildade poliser med allt mindre körvana sedan tidigare.  Statistik ger för handen att 17 procent av kvinnorna och 6 procent av männen som antas till polisutbildningen har kört mindre än 100 mil. 46 procent av kvinnorna, och 21 % av männen, har kört mindre än 500 mil. Det innebär en väldigt begränsad körvana hos stora delar av poliseleverna vilket i sin tur kräver en förarutbildning som ser annorlunda ut än den gör idag.

Utbildningen har förvisso börjat reformeras. Från och med i år har trafikförarutbildningen för poliser utökats från 8 till 15 dagar. Det går åt rätt håll men det är en bra bit kvar innan man ligger i nivå med annan typ av yrkestrafik, exempelvis buss- och lastbilschaufförer, vilket i sammanhanget måste ses som ett rimligt krav. När det gäller ambulans och räddningstjänst ser det ofta bättre ut med körvana. Men även här finns det mycket kvar att göra och även här inträffar olyckor som skulle kunna förebyggas med bättre utbildning.  Under sommaren såg vi exempelvis hur ambulanssjukvården i Västra Götalandsregionen hyrt in militärer för att bemanna ambulanstransporterna. Att hyra in extern personal på det sättet är en klar trafikrisk, som inte kan förklaras på annat sätt än att man tar allt för lättvindigt på det ansvar som åligger den som kör ett blåljusfordon.

Men det är trots allt polisbilar i trafikolyckor som varit mest omdiskuterat i medierna. Justitieministern har tidigare, när problemet påpekats, hänvisat till att det åligger varje polismyndighet att fortbilda sin personal. I och med den förestående övergången till en enda polismyndighet förefaller det också naturligt att införa tydliga nationella vidareutbildningar.  Men mest önskvärt vore det att införa ett nationellt yrkeskompetensbevis för hela blåljussektorn – det vill säga polis, brandkår och ambulans. Ett certifikatsystem som garanterade en hög lägstanivå för alla som framför denna typ av speciella yrkestrafik.

Blåljusfordon hamnar ofta i situationer där man måste köra på ett sätt som kräver en speciellt utvecklad körförmåga. Om den saknas, eller är bristfällig, kan det få ödesdigra konsekvenser. Vilket det också i ett rad uppmärksammade fall har fått. Det är hög tid att vi tar ett samlat, och nationellt, ansvar för att kompetenssäkra dessa förarutbildningar och därutöver inför ett certifikatsystem för blåljusförare.

Lars-Axel Nordell (kd)
Riksdagsledamot, Örebro län

Jörgen Lundälv
Docent i trafikmedicin vid Umeå Universitet

Ett år kvar till valet

Nedanstående intervju av Anna Levin publicerades i NA den 8 september. Det var en valgranskning där jag uppmärksammades därför att jag lämnat in flest egna motioner till riksdagen.
———————————————————-
Människointresse, förmåga att vara konkret och ett stort tålamod. Det är tips från Kristdemokraternas Lars-Axel Nordell till den som vill nå ut med sitt budskap. Han är kungen bland länets riksdagsledamöter på att skriva egna motioner.

– Självklart är det medvetet att jag skriver många motioner. Det går inte att låta bli när folk kommer med angelägna frågor och ber mig lyfta dem i riksdagen, säger Lars-Axel Nordell.

Att han är aktiv i kyrkan och nykterhetsrörelsen och har goda kontakter med företagare hjälper till. Men människointresse är kanske den viktigaste förutsättningen, tycker han.

– Jag tycker om att prata med folk och att bolla idéer. Demokrati måste fungera så, som en växelverkan mellan de som väljer och de som blir valda, säger han.

Ytterligare ett tips från Lars-Axel till den riksdagsledamot som vill nå ut är att bjuda in människor till riksdagen.

– Det har kommit busslaster från länet och hälsat på. Jag gillar sånt, berättar Lars-Axel.

Även om han skriver mycket motioner tycker han också att det är viktigt att finnas på de elektroniska medierna. Han har ett nyhetsbrev han skickar ut och det når 1100 personer. Han finns också på facebook. Men få kanaler är så bra som att få utrymme på redaktionell plats, i tidningen, det vill säga att väcka journalisternas intresse och bli intervjuad.

Han berättar med stolthet hur en debattartikel i NA om Hjälmaren i somras gav flera ringar på vattnet. Lokalradion hängde på och ville intervjua, sedan tv och sedan NA på nytt.

– Då når man verkligen ut. Folk läser tidningen, men inte alla unga. De kan vara lättare att nå med sociala medier, säger han.

En motion från honom med ett handfast förslag om hur bluffakturor kan stoppas resulterade i att affärstidningar ringde upp och gjorde intervjuer.

– Det gäller att komma med konkreta förslag i motionerna.

Orden kommer lätt till honom, men så har de inte alltid varit. Som 11-åring gjorde han sin första politiska aktion – han gick runt i sin hemby Åsen i Härjedalen och samlade in namnunderskrifter för att behålla kristendomen som ämne i skolan.

– Men då var jag en liten, blyg pojke. Det var först när jag började läsa på socialhögskolan i Örebro som det ändrades.

På högskolan hade många starka politiska åsikter och Lars-Axel kände att han ville skaffa sig goda argument för sina ståndpunkter. Han gick med i Kristdemokraternas ungdomsförbund.

Anna Levin, NA
Reporter på Nerikes Allehanda

Sverige bör ta efter Norge

Denna debattartikel publicerades idag 7 juni i Nerikes AllehandaEn långtradarchaufför körde nyligen i diket söder om Örebro med 2,79 promille alkohol i blodet. Men mannen hävdade sin oskuld och menade att han enkom hade druckit efter det att olyckan inträffade. Och om det inte går att bevisa motsatsen ska han enligt svensk lag frias. Det finns med andra ord ett kryphål att utnyttja.

Fenomenet kallas eftersupning och är sedan 1959 förbjudet i vårt grannland Norge. För några år sedan träffade jag själv en person i Örebro som berättade att han för några år sedan, efter en trafikförseelse, visade upp en tom spritflaska när polisen kom och det ledde till att han så småningom gick fri.

Hur vanligt det är att någon som var spik nykter vid olyckstillfället plötsligt får för sig att hälla i sig stora mängder alkohol, det vet vi inte. Däremot är det inte ovanligt att de som ertappats hävdar eftersupning och därmed tas stora analytiska resurser i anspråk vid SKL för att försöka avgöra när konsumtionen påbörjades.

I Norge ser man det som viktigt att bilföraren klart och tydligt ska kunna redogöra för händelseförloppet och dessutom inte riskera att drulla ut i vägen. Där bryr man sig inte om ifall föraren druckit före eller efter olyckan. Där får en förare över huvud taget inte dricka alkohol eller inta något annat berusningsmedel de första sex timmarna efter en körning när han förstår eller borde förstå att den kan föranleda en polisundersökning.

Rattfylla är ett mycket allvarligt brott i och med att det inte bara riskerar att drabbar bilföraren utan även andra personers säkerhet, hälsa och liv som sätts på spel. Trots att vi ser så allvarligt på rattfylla, så beräknas att det är nästan lika många rattfulla som dagligen är ute på våra vägar som det finns taxibilar.

Jag är helt övertygad om att ingen vill möta en rattfull person i trafiken. Om vi då menar allvar med trafiksäkerhetsarbetet räcker det inte med att göra våra vägar och bilar säkrare, vi måste också göra förarna trafiksäkrare. Då måste vi komma åt olycksrisker i samband med uppmärksamhetsproblem (sms:ande eller filmtittande, exempelvis) eller trötthet. Men vi bör också lära oss av vårt grannland i väst att täppa igen kryphålet som heter eftersupning.

Allt sedan jag kom in i riksdagen har jag varje år krävt att eftersupning ska förbjudas och efter det att ett enigt socialutskott i riksdagen gjort ett tillkännagivande till regeringen har frågan utretts. Utredaren avråder från förslaget att kriminalisera eftersupning med hänvisning till de analysmetoder som finns, men samtidigt presenterar utredningen ett förslag till lagstiftning liknande den som fungerat i Norge sedan 54 år tillbaka. Det är dags att gå från ord till handling.

Lars-Axel Nordell (KD) Örebro
Riksdagsledamot

Nu ska kryphålet täppas till

Idag kommer regeringen att presentera hur de ska täppa till kryphålet som kallas för eftersupningen, en välkänd metod som används för att bli frikänd från rattfylla.

Det finns en närmast total uppslutning från svenska folket kring kravet på att trafiken skall vara fri från alkohol och andra droger. Ingen vill möta en rattfull i trafiken. Ändå beräknas antalet rattfulla på våra vägar dagligen vara nästan lika många som antalet taxibilar.

Det har blivit vanligt att personer som i samband med en trafikolycka ertappas med att ha druckit alkohol hävdar att intaget skett efter bilkörningen. Genom att hävda detta kan en rattfyllerist bli frikänd såvida det inte går att bevisa att vederbörande även druckit alkohol före olyckan. Detta skapar svårigheter för domstolarna att bevisa brott mot trafiknykterheten.

I Norge finns sedan 1959 en lag som säger att en motorfordonsförare inte får dricka alkohol eller inta något annat berusningsmedel de första sex timmarna efter en körning när föraren förstår eller borde förstå att den kan föranleda en polisundersökning.
I och med att eftersupning har satts i system vid olyckor i samband med alkoholintag är det hög tid att ta efter den norska modellen. Det finns anledning att tro att det kommer att spara liv om en liknande lag instiftas i Sverige, en lag som blir en tydlig signal om att alkohol och bilkörning inte hör ihop.

Jag har sedan jag kom in i riksdagen 2009 i riksdagsmotioner krävt att ett förbud mot eftersupning införs även i Sverige enligt Norsk modell för att förenkla bevisfrågan i samband med rattfylleri genom att det blir förbjudet att dricka alkohol även ett antal timmar efter en trafikolycka. Riksdagen har också gjort ett tillkännagivande i frågan.

Orimligt av Radiotjänst att jaga smartphoneanvändare

smartphone2Idag debatterade vi bl a public service i riksdagen och då tog jag upp följande exempel

Igår kom jag att samtala med en kille som berättade att han en lördag eftermiddag för två veckor sedan blev uppringd på sin mobiltelefon av radiotjänst. De frågade om det var till honom de skulle skicka räkningen för TV-licensen. Han svarade att han inte har någon TV-apparat och att det därför inte var aktuellt att skicka över någon räkning till honom.

Radiotjänst ställde då frågor och fick reda på att killen pratade i en smartphone som man kan ta del av SVT:s programutbud i. Radiotjänst förklarade att det inte spelar någon roll om han har någon TV-apparat eller ej, han var tvungen att betala eftersom han hade en smartphone. Samtalet var kort och överrumplande. Killen fick känslan av att personen från Radiotjänst jobbade på accord.

Denna berättelse ur verkliga livet bekräftar det Kristdemokraterna redan konstaterat. Det är dags att avskaffa TV-licensen och att lägga ner radiotjänst. Den digitala tekniska utvecklingen sprungit ifrån dagens TV-licens.

I dag kan vi titta på tv i mobilen, på läsplattan och på datorn. Det är ytterst rimligt att ifrågasätta att själva tv-innehavet, innehavet av en mottagare, ska vara det som i dagens informationssamhälle kvalificerar oss för att betala tv-licens

Det är orimligt att avgiftsbelägga alla datorer, surfplattor och smartphones bara därför att SVT, på samma sätt som reklamfinansierade TV4, börjat sända sina kanaler live på nätet. Radiotjänst ska inte jaga enskilda småföretagare eller mobilanvändare.

I dag jagar Radiotjänst småföretagare och privatpersoner aktivt, för att kunna ta upp avgifter från deras konsumerande av public services tjänster. Detta riskerar att underminera public-servicebolagens legitimitet, och tydliggör behovet av att snarast möjligt ersätta TV-licensen med en ny teknikneutral finansiering.

Vi vill se ett starkt och oberoende public service, med samma avgift för alla, en public-service avgift som tas in via skattsedeln, samtidigt som radiotjänst läggs ner. Istället för radiotjänst kan avgiften tas in av Skatteverket, men vid sidan av budgeten, på liknande sätt som systemet med begravningsavgiften.

Uppvaktning om dansbandsmomsen

besökNyligen överlämnades ett upprop från en grupp örebroare till finansministern om att ha enhetlig kulturmoms och därmed avskaffa den särskilda dansbandsmomsen.

I samband med denna uppvaktning passade gruppen bestående av Ingrid Törnblom Fd Jacobsson, Ingemar Hallberg och Monica Stålbergsss att hälsa på mej riksdagen.

Jag har tillsammans med Roland Utbult agerat i riksdagen för att avskaffa den sk dansbandsmomsen. Det är inte rimligt som när publiken för ett antal år sedan fick betala 25 procents moms istället för 7 procent när Benny Anderssons orkester hade konsert i Stadsparken i Örebro, bara för att de monterat upp en liten mikrodansbana framför scenen.

LÄS HELA MOTIONEN

 

För ungdomars bästa – kom överens

Uttalande från Kristdemokraternas länsstämma i Örebro län den 21 mars 2013

KD:s uppmaning till facken och arbetsgivarna:
F
ör ungdomars bästa – kom överens

Ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög i vårt land. IF Metall, Handels och Kommunal har tecknat avtal om introduktionslöner kopplat till utbildningsinsatser för ungdomar. Vi uppmanar nu arbetsmarknadens parter att ta ansvar för att arbeta vidare med sådana avtal.

Vi uppmanar också parterna att komma fram till hur Lagen om
Anställningskydd, LAS, kan reformeras för att underlätta för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden.

Tidigare har Kristdemokraterna och övriga Alliansen halverat arbetsgivaravgiften för ungdomar upp till 26 år. Förra veckan kom beskedet att regeringen också inför ett särskilt yrkesintroduktionsstöd.

Det är tydligt att den politiska viljan finns. Nu måste också arbetsmarknadens parter komma fram till vad de kan göra för att komma åt den höga arbetslösheten bland ungdomar.

 

 

 

 

 

Folkhögskolan viktig

I Örebro län finns fem folkhögskolor. Kävesta och Fellingsbro drivs av landstinget medan Hällefors folkhögskola har kommunen, Bredsjö kulturkooperativ och ATF som huvudmän. I Karlskoga är det Svenska Missionskyrkan som är huvudman medan Evangeliska frikyrkan är huvudman för Örebro folkhögskola, sedan de för några år sedan tog över verksamheten från landstinget.

I statsbudgeten bekräftar vi att stödet till folkbildningen är en alliansfråga. Nu skapas 1000 ytterligare platser på allmänna kurser inom folkhögskolan och de framgångsrika studiemotiverande kurserna utökas att gälla även unga vuxna över 25 år. Sammanlagt drygt 100 miljoner kronor satsas på dessa kurser under de kommande två åren.

Jag ingår sedan 2009 i ett demokratiprojekt där jag som riksdagsledamot besöker en klass på Kävesta folkhögskola några gånger per år. I och med att jag sedan i våras sitter i riksdagens kulturutskott, som har hand om det civila samhället och folkbildningen inkl folkhögskolorna, är det ännu viktigare att jag har bra kontakt med länets folkhögskolor.

För en tid sedan besökte jag Karlskoga folkhögskola där jag fick en bra genomgång av hur de arbetar där och hur de ser på utvecklingsmöjligheterna.

Nyligen var jag inbjuden till Örebro folkhögskola som numera finns i Vivalla (ni vet Stadsdelen där TV-serien Svensson Svensson utspelar sig)  För några år sedan tog Evangeliska Frikyrkan över skolan från Örebro läns landsting, som bedrivit verksamheten från förra sekelskiftet.0x220d4280

Mattias Molin och Willy Höglund visade runt och berättade om verksamheten och jag fick också möjligheter att träffa en grupp ungdomar i deltagarrådet. Det blev en mycket bra och för mej givande dag. Folkhögskolan har mycket att bidra med i dagens samhälle och särskilt i en stadsdel som Vivalla i Örebro som så tydligt domineras av personer som kommer från andra kulturer.