Falska polisbilar

Fråga 2014/15:120 Privatpersoner med falska polisbilar

av Lars-Axel Nordell (KD)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Den senaste tiden har medierna rapporterat om att vissa privatpersoner kör omkring med bilar som är målade på samma sätt som polisbilar och har texten ”Polis” påskriven. Exempel från senare tid finns bland annat i Örebro och Stockholm. I det senast uppmärksammade fallet var personen grovt kriminellt belastad. Enligt en vägledande dom från Svea hovrätt 2012 utgör dessa falska polisfordon inget brott mot lagen.

Om allmänheten inte kan lita på att det som ser ut som polisfordon verkligen är polisfordon finns det en stor risk att tilltron till rättsväsendet skadas.

Vilka åtgärder avser justitie- och migrationsministern att vidta för att förhindra att privatpersoner framför fordon som falskeligen utges för att vara polisfordon?

 

Svar på fråga 2014/15:120 av Lars-Axel Nordell (KD) Privatpersoner med falska polisbilar

Lars-Axel Nordell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att privatpersoner framför fordon som falskeligen utges för att vara polisfordon.

Att uppträda som polis och obehörigen utge sig för att utöva myndighet kan straffas som föregivande av allmän ställning. I rättspraxis har det dock inte ansetts utgöra föregivande av allmän ställning att enbart framföra ett fordon som liknar en polisbil.  Det finns inte heller något förbud mot att måla och utrusta en bil så att den liknar en polisbil.

Jag håller med Lars-Axel Nordell om att allmänhetens förtroende för rättsväsendet riskerar att skadas om enskilda tillåts köra omkring i fordon som ser ut som polisbilar. Det är helt enkelt inte acceptabelt. Som jag redan tidigare nämnt avser jag därför att låta analysera hur lagstiftningen skulle kunna ändras.

 

Stockholm den 8 december 2014

Morgan Johansson

 

Förbättra flyktingpolitiken utan att tumma på asylrätten

Kristdemokraterna har länge kämpat för en human migrationspolitik och det är viktigt att Sverige fortsätter att ge skydd till de som flyr undan förföljelse, krig och förtryck. Men hur vi gör det måste vi våga diskutera utan att klistra etiketter på varandra. Att hålla fast vid status quo kan ha ett högre pris än någon av oss anar.

Konsekvensen av en undermålig migrations- och integrationspolitik är att nyanlända fastnar i långvarigt socialt och ekonomiskt utanförskap. Det är förödande både för den enskilda människan och för hela vårt samhälle. En integrationspolitik som inte fungerar undergräver migrationspolitikens legitimitet och i stället för skydd riskerar morgondagens asylsökande att möta en stängd dörr. Vi vill se en tredje linje i integrationspolitiken. Förbättra flyktingpolitiken utan att tumma på asylrätten.

Sverige har gjort många integrationsinsatser men när det fortfarande tar för lång tid att etablera sig på arbetsmarknaden och komma in i samhället krävs det mer. Kristdemokraterna har tre förslag på hur vi värnar asylrätten, minskar kostnaderna för invandringen och skapar förutsättningar för en utvecklad välfärd genom att fler bidrar.

Lägre bidrag och ett nytt etableringsavdrag. Etableringsavdraget innebär att en nyanländ under sina första fem år i Sverige kan tjäna motsvarande 100 000 kronor per år utan att betala inkomstskatt. Detta finansieras genom ett något mindre etableringsbidrag. På detta sätt ökar incitamenten för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Tillfälliga uppehållstillstånd de tre första åren. Den som beviljas asyl i Sverige bör som huvudregel få uppehållstillstånd i tre år. Om skyddsbehovet sedan kvarstår efter tre år ska uppehållstillståndet permanentas. Den som etablerat sig på arbetsmarknaden får ett permanent uppehållstillstånd även om skyddsbehovet inte är kvar. Förslaget stärker incitamenten till etablering eftersom eget arbete säkrar rätten att stanna i Sverige.

Säkra länder. Migrationsverket måste snabbare behandla ansökningar från länder som kan betecknas som säkra. I dagsläget avslås nästan alla ansökningar från dessa länder men bidrar till de långa väntetiderna. Varje asylansökan ska granskas individuellt med bevarad rättssäkerhet. Förslaget bör leda till färre uppenbart ogrundade ansökningar, kortare köer och sänkta kostnader för mottagandet.

Vi kan varken hålla fast vid en politik som inte fungerar eller acceptera beslut som inskränker asylrätten. Det är så vi tryggar ett fortsatt humant flyktingmottagande.

Lars-Axel Nordell, Örebro
Riksdagsledamot, (KD)

 

 

En större tårta räcker till fler

Artikeln publicerad i Hemmets Vän 7 nov 2013

Det är budgettider här i riksdagen. Tonläget är högre än brukligt i den politiska debatten. Det märks inte bara i riksdagens plenisal utan också i tidningsspalter, i radio och tv och på nätet.

Oppositionen väljer att måla upp en så dyster bild som möjligt för att försöka övertyga väljarna att sittande regering har misskött sig. Anklagelser som att välfärden skulle ha urholkats av alliansregeringen eller att skattesänkningarna har skett på bekostnad av svaga och sjuka, är närmast legio. Men hur ser det ut i verkligheten? ”Verkligheten är vår värsta fiende” är ett citat som brukar tillskrivas Olof Palme, men det skulle kunna passa riktigt bra som en tankebubbla över Stefan Löfven i den senaste partiledardebatten.

Alliansen har sänkt skatten mer än någon annan regering under hela efterkrigstiden. En genomsnittlig sjuksköterska har idag mer än 1 800 kronor mer i fickan varje månad som en följd av jobbskatteavdraget, medan ett restaurangbiträde eller en receptionist får ut runt 1 500 kronor mer.  Detta samtidigt som vi har fortsatt höga reallöneökningar. Det handlar om en historisk förbättring av vanliga människors köpkraft.

Oppositionen vill ge sken av att allt detta har skett på bekostnad av kvalitén i välfärden. Men verkligheten ger ett annat besked. Samtidigt som skattetrycket under alliansregeringens år vid makten sänkts med nästan 4 procentenheter har skatteinkomsterna vuxit med så mycket som 40 miljarder kronor. Det är ett resultat av arbetslinjen, att antalet arbetande timmar ökat och att det är ordning och reda i de offentliga finanserna.

Miljöpartiets Gustav Fridolin tog nyligen en prinsesstårta till hjälp i riksdagens talarstol för att försöka illustrera sitt budskap om fördelning av välfärden. Låt mig använda samma metafor. Den del av tårtan, det vill säga statsbudgeten, som går till den offentliga sektorn har minskat något, samtidigt som alliansregeringens politik har gjort att tårtan har vuxit och blivit större. Denna tillväxt innebär att mer pengar går till den viktiga välfärden.

Denna större tårtbit innebär att vi i Sverige satsar mer pengar än någonsin på välfärden. Idag satsar vi i Sverige 50 miljarder kronor mer på hälso- och sjukvård än vi gjorde 2006, medan skolan får 16,9 miljarder mer. När det gäller stödet till personer med funktionsnedsättning har detta ökat med 7,4 miljarder kronor.  Det finns inte någon verksamhet i välfärdens kärna som inte har mer resurser nu än före maktskiftet.

Skattesänkningar till vanligt folk är bra och önskvärt när det kombineras med ansvar för välfärd och statsfinanser. Så har varit fallet under de snart två mandatperioder alliansen suttit i regeringen.

Lars-Axel Nordell

Hög tid att införa ett certifikatsystem för alla blåljusförare

– Artikeln publicerad i Nerikes Allahanda 8 okt 2013 –

Varje år inträffar i genomsnitt 200 trafikolyckor där poliser är inblandade. Under perioden 2006 till 2010 rapporterades det in närmare 1.000 polismän som trafikskadats i tjänsten. Det är oacceptabelt höga siffror som måste tas på allvar. Mot denna bakgrund har också åtgärder vidtagits. Som huvudsaklig åtgärd har polisbilar från och med i år börjat utrustas med ”svarta lådor” som ska hjälpa till att förklara olyckorna. Men en bättre förståelse för det exakta händelseförloppet vid varje olycka är knappast något som löser problemet i sig.

Huvudförklaringarna till de många problemen är en föråldrad förarutbildning, allt snabbare bilar och nyutbildade poliser med allt mindre körvana sedan tidigare.  Statistik ger för handen att 17 procent av kvinnorna och 6 procent av männen som antas till polisutbildningen har kört mindre än 100 mil. 46 procent av kvinnorna, och 21 % av männen, har kört mindre än 500 mil. Det innebär en väldigt begränsad körvana hos stora delar av poliseleverna vilket i sin tur kräver en förarutbildning som ser annorlunda ut än den gör idag.

Utbildningen har förvisso börjat reformeras. Från och med i år har trafikförarutbildningen för poliser utökats från 8 till 15 dagar. Det går åt rätt håll men det är en bra bit kvar innan man ligger i nivå med annan typ av yrkestrafik, exempelvis buss- och lastbilschaufförer, vilket i sammanhanget måste ses som ett rimligt krav. När det gäller ambulans och räddningstjänst ser det ofta bättre ut med körvana. Men även här finns det mycket kvar att göra och även här inträffar olyckor som skulle kunna förebyggas med bättre utbildning.  Under sommaren såg vi exempelvis hur ambulanssjukvården i Västra Götalandsregionen hyrt in militärer för att bemanna ambulanstransporterna. Att hyra in extern personal på det sättet är en klar trafikrisk, som inte kan förklaras på annat sätt än att man tar allt för lättvindigt på det ansvar som åligger den som kör ett blåljusfordon.

Men det är trots allt polisbilar i trafikolyckor som varit mest omdiskuterat i medierna. Justitieministern har tidigare, när problemet påpekats, hänvisat till att det åligger varje polismyndighet att fortbilda sin personal. I och med den förestående övergången till en enda polismyndighet förefaller det också naturligt att införa tydliga nationella vidareutbildningar.  Men mest önskvärt vore det att införa ett nationellt yrkeskompetensbevis för hela blåljussektorn – det vill säga polis, brandkår och ambulans. Ett certifikatsystem som garanterade en hög lägstanivå för alla som framför denna typ av speciella yrkestrafik.

Blåljusfordon hamnar ofta i situationer där man måste köra på ett sätt som kräver en speciellt utvecklad körförmåga. Om den saknas, eller är bristfällig, kan det få ödesdigra konsekvenser. Vilket det också i ett rad uppmärksammade fall har fått. Det är hög tid att vi tar ett samlat, och nationellt, ansvar för att kompetenssäkra dessa förarutbildningar och därutöver inför ett certifikatsystem för blåljusförare.

Lars-Axel Nordell (kd)
Riksdagsledamot, Örebro län

Jörgen Lundälv
Docent i trafikmedicin vid Umeå Universitet

Garantipensionärerna har fått en extra månadsinkomst

– Debattartikeln publicerad i NA den 21 sept 2013 –

Under de sju år som vi kristdemokrater varit med och regerat Sverige har skatten för pensionärer sänkts med över 16 miljarder kronor. För 99 procent av pensionärerna innebär det minst 500 kronor ytterligare – varje månad. En garantipensionär har fått en extra månadsinkomst om året. 

Ekonomin hos landets pensionärer ser olika ut. Många pensionärer, inte minst en del som nyligen lämnat arbetslivet, har en god ekonomisk situation. Andra tvingas vända på varje krona för att få pengarna att räcka.

Kristdemokraterna vill ha ett samhälle som håller ihop. Våra skattesänkningar ger därför mest till dem som har minst. För en garantipensionär, inte sällan en ensamstående kvinna, innebär skattesänkningarna drygt en extra månadsinkomst per år. Tillsammans med uppräkningen av pensionerna och höjda bostadstillägg har garantipensionärernas disponibla inkomst ökat med cirka 1 900 kronor per månad sedan Alliansen fick regeringsmakten. Därutöver har vi infört ett dubbelt jobbskatteavdrag för äldre som vill och kan fortsätta jobba efter 65-årsdagen.

Regeringen får ibland kritik för att pension och förvärvsinkomst beskattas olika. Vi kristdemokrater har stor förståelse för önskemålet om lika skatt oavsett pension eller lön. Samtidigt är det viktigt att minnas bakgrunden. Alliansen tog över ett Sverige där alldeles för många människor stod utanför arbetsmarknaden, där sjukskrivningstalen var hisnande och där den socialdemokratiska regeringen fokuserade mer på att gömma undan arbetslösheten än att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen. Både löntagare och pensionärer betalade högre skatter än i dag.

Ingenting är så skadligt för pensionernas långsiktiga utveckling som ett växande utanförskap. Om antalet arbetade timmar minskar försämras också pensionerna. Därför är åtgärder som skapar nya jobb också gynnsamma för pensionärerna. De jobbskatteavdrag regeringen genomfört har varit centrala i arbetet med att öka antalet arbetande timmar i svensk ekonomi. Över 200 000 svenskar har – mitt i den globala ekonomiska krisen – gått från utanförskap till arbete. Utan våra jobbskapande reformer hade pensionärerna drabbats betydligt hårdare av krisen.

Med detta sagt vill vi kristdemokrater ändå vara tydliga med att olika beskattning på lön och pension inte ska vara normaltillståndet. När utanförskapet minskar och de offentliga finanserna tillåter vill vi successivt minska skillnaden i beskattning.

Tack vare oss kristdemokrater har detta också blivit regeringens politik. När vi nu föreslår ytterligare skattelättnad för pensionärer är det för femte gången. Bara sedan valet 2010 har skatten för pensionärer sänkts med drygt 11 miljarder kronor. Ingen behöver tvivla på att vi fortsätter kämpa för pensionärerna.

Göran Hägglund, partiledare för Kristdemokraterna
Lars-Axel Nordell, Riksdagsledamot, Kristdemokraterna
Ewa Sundkvist, Oppositionsråd i Örebro läns landsting, Kritdemokraterna
Lennart Bondeson, Kommunalråd i Örebro kommun, Kristdemokraterna

Ett år kvar till valet

Nedanstående intervju av Anna Levin publicerades i NA den 8 september. Det var en valgranskning där jag uppmärksammades därför att jag lämnat in flest egna motioner till riksdagen.
———————————————————-
Människointresse, förmåga att vara konkret och ett stort tålamod. Det är tips från Kristdemokraternas Lars-Axel Nordell till den som vill nå ut med sitt budskap. Han är kungen bland länets riksdagsledamöter på att skriva egna motioner.

– Självklart är det medvetet att jag skriver många motioner. Det går inte att låta bli när folk kommer med angelägna frågor och ber mig lyfta dem i riksdagen, säger Lars-Axel Nordell.

Att han är aktiv i kyrkan och nykterhetsrörelsen och har goda kontakter med företagare hjälper till. Men människointresse är kanske den viktigaste förutsättningen, tycker han.

– Jag tycker om att prata med folk och att bolla idéer. Demokrati måste fungera så, som en växelverkan mellan de som väljer och de som blir valda, säger han.

Ytterligare ett tips från Lars-Axel till den riksdagsledamot som vill nå ut är att bjuda in människor till riksdagen.

– Det har kommit busslaster från länet och hälsat på. Jag gillar sånt, berättar Lars-Axel.

Även om han skriver mycket motioner tycker han också att det är viktigt att finnas på de elektroniska medierna. Han har ett nyhetsbrev han skickar ut och det når 1100 personer. Han finns också på facebook. Men få kanaler är så bra som att få utrymme på redaktionell plats, i tidningen, det vill säga att väcka journalisternas intresse och bli intervjuad.

Han berättar med stolthet hur en debattartikel i NA om Hjälmaren i somras gav flera ringar på vattnet. Lokalradion hängde på och ville intervjua, sedan tv och sedan NA på nytt.

– Då når man verkligen ut. Folk läser tidningen, men inte alla unga. De kan vara lättare att nå med sociala medier, säger han.

En motion från honom med ett handfast förslag om hur bluffakturor kan stoppas resulterade i att affärstidningar ringde upp och gjorde intervjuer.

– Det gäller att komma med konkreta förslag i motionerna.

Orden kommer lätt till honom, men så har de inte alltid varit. Som 11-åring gjorde han sin första politiska aktion – han gick runt i sin hemby Åsen i Härjedalen och samlade in namnunderskrifter för att behålla kristendomen som ämne i skolan.

– Men då var jag en liten, blyg pojke. Det var först när jag började läsa på socialhögskolan i Örebro som det ändrades.

På högskolan hade många starka politiska åsikter och Lars-Axel kände att han ville skaffa sig goda argument för sina ståndpunkter. Han gick med i Kristdemokraternas ungdomsförbund.

Anna Levin, NA
Reporter på Nerikes Allehanda

Skebäcks Varfsförening stöder kravet om stärkt sjöräddning på Hjälmaren

Nyligen publicerade NA ett debattinlägg där jag tillsammans med Jan-Erik Ekblad,
som är Redare på M/S Gustaf Lagerbjelke, dvs Räkbåten i Örebro, krävde bättre sjöräddning på Hjälmaren. Saken är den att ingen lyssnar om någon hamnat i sjönöd på Hjälmaren och anropar ”mayday” på sjöräddningskanalen VHF 16.

Förklaringen ligger i att den svenska kusten samt landets tre största insjöar Vänern, Vättern och Mälaren räknas som statligt vatten där det finns en statlig samordning av sjöräddningen men där går gränsen idag. Landets fjärde största sjö, Hjälmaren, finns inte med, vilket jag och Jan-Erik Ekblad krävde i vår debattartikel.

Radio Örebro följde i veckan upp vårt krav i sina nyhetssändningar med intervjuer där jag fick förklara hur det ligger till. De intervjuade också företrädare för Skebäcks Varfsförening i Örebro som ställer sig bakom kravet att Hjälmaren ska ingå i det statliga sjöräddningen.

Mats Hallgren är ordförande i varfsföreningen och säger att sjöräddningskanalen 16 borde kunna användas även på Hjälmaren.

– Turister eller besökare som ropar på kanal 16 kanske lämnar sin båt och tror att de blivit hörda, men det finns ingen som vet om det. På Hjälmaren finns det ingen täckning för kanal 16, alltså, det finns ingen som lyssnar på den, säger Mats Hallgren.

 

 

Sverige bör ta efter Norge

Denna debattartikel publicerades idag 7 juni i Nerikes AllehandaEn långtradarchaufför körde nyligen i diket söder om Örebro med 2,79 promille alkohol i blodet. Men mannen hävdade sin oskuld och menade att han enkom hade druckit efter det att olyckan inträffade. Och om det inte går att bevisa motsatsen ska han enligt svensk lag frias. Det finns med andra ord ett kryphål att utnyttja.

Fenomenet kallas eftersupning och är sedan 1959 förbjudet i vårt grannland Norge. För några år sedan träffade jag själv en person i Örebro som berättade att han för några år sedan, efter en trafikförseelse, visade upp en tom spritflaska när polisen kom och det ledde till att han så småningom gick fri.

Hur vanligt det är att någon som var spik nykter vid olyckstillfället plötsligt får för sig att hälla i sig stora mängder alkohol, det vet vi inte. Däremot är det inte ovanligt att de som ertappats hävdar eftersupning och därmed tas stora analytiska resurser i anspråk vid SKL för att försöka avgöra när konsumtionen påbörjades.

I Norge ser man det som viktigt att bilföraren klart och tydligt ska kunna redogöra för händelseförloppet och dessutom inte riskera att drulla ut i vägen. Där bryr man sig inte om ifall föraren druckit före eller efter olyckan. Där får en förare över huvud taget inte dricka alkohol eller inta något annat berusningsmedel de första sex timmarna efter en körning när han förstår eller borde förstå att den kan föranleda en polisundersökning.

Rattfylla är ett mycket allvarligt brott i och med att det inte bara riskerar att drabbar bilföraren utan även andra personers säkerhet, hälsa och liv som sätts på spel. Trots att vi ser så allvarligt på rattfylla, så beräknas att det är nästan lika många rattfulla som dagligen är ute på våra vägar som det finns taxibilar.

Jag är helt övertygad om att ingen vill möta en rattfull person i trafiken. Om vi då menar allvar med trafiksäkerhetsarbetet räcker det inte med att göra våra vägar och bilar säkrare, vi måste också göra förarna trafiksäkrare. Då måste vi komma åt olycksrisker i samband med uppmärksamhetsproblem (sms:ande eller filmtittande, exempelvis) eller trötthet. Men vi bör också lära oss av vårt grannland i väst att täppa igen kryphålet som heter eftersupning.

Allt sedan jag kom in i riksdagen har jag varje år krävt att eftersupning ska förbjudas och efter det att ett enigt socialutskott i riksdagen gjort ett tillkännagivande till regeringen har frågan utretts. Utredaren avråder från förslaget att kriminalisera eftersupning med hänvisning till de analysmetoder som finns, men samtidigt presenterar utredningen ett förslag till lagstiftning liknande den som fungerat i Norge sedan 54 år tillbaka. Det är dags att gå från ord till handling.

Lars-Axel Nordell (KD) Örebro
Riksdagsledamot

Uppvaktning om dansbandsmomsen

besökNyligen överlämnades ett upprop från en grupp örebroare till finansministern om att ha enhetlig kulturmoms och därmed avskaffa den särskilda dansbandsmomsen.

I samband med denna uppvaktning passade gruppen bestående av Ingrid Törnblom Fd Jacobsson, Ingemar Hallberg och Monica Stålbergsss att hälsa på mej riksdagen.

Jag har tillsammans med Roland Utbult agerat i riksdagen för att avskaffa den sk dansbandsmomsen. Det är inte rimligt som när publiken för ett antal år sedan fick betala 25 procents moms istället för 7 procent när Benny Anderssons orkester hade konsert i Stadsparken i Örebro, bara för att de monterat upp en liten mikrodansbana framför scenen.

LÄS HELA MOTIONEN

 

Folkhögskolan viktig

I Örebro län finns fem folkhögskolor. Kävesta och Fellingsbro drivs av landstinget medan Hällefors folkhögskola har kommunen, Bredsjö kulturkooperativ och ATF som huvudmän. I Karlskoga är det Svenska Missionskyrkan som är huvudman medan Evangeliska frikyrkan är huvudman för Örebro folkhögskola, sedan de för några år sedan tog över verksamheten från landstinget.

I statsbudgeten bekräftar vi att stödet till folkbildningen är en alliansfråga. Nu skapas 1000 ytterligare platser på allmänna kurser inom folkhögskolan och de framgångsrika studiemotiverande kurserna utökas att gälla även unga vuxna över 25 år. Sammanlagt drygt 100 miljoner kronor satsas på dessa kurser under de kommande två åren.

Jag ingår sedan 2009 i ett demokratiprojekt där jag som riksdagsledamot besöker en klass på Kävesta folkhögskola några gånger per år. I och med att jag sedan i våras sitter i riksdagens kulturutskott, som har hand om det civila samhället och folkbildningen inkl folkhögskolorna, är det ännu viktigare att jag har bra kontakt med länets folkhögskolor.

För en tid sedan besökte jag Karlskoga folkhögskola där jag fick en bra genomgång av hur de arbetar där och hur de ser på utvecklingsmöjligheterna.

Nyligen var jag inbjuden till Örebro folkhögskola som numera finns i Vivalla (ni vet Stadsdelen där TV-serien Svensson Svensson utspelar sig)  För några år sedan tog Evangeliska Frikyrkan över skolan från Örebro läns landsting, som bedrivit verksamheten från förra sekelskiftet.0x220d4280

Mattias Molin och Willy Höglund visade runt och berättade om verksamheten och jag fick också möjligheter att träffa en grupp ungdomar i deltagarrådet. Det blev en mycket bra och för mej givande dag. Folkhögskolan har mycket att bidra med i dagens samhälle och särskilt i en stadsdel som Vivalla i Örebro som så tydligt domineras av personer som kommer från andra kulturer.