Staten ska inte registrera medborgarens subjektiva upplevelser av kön

 I riksdagen förbereds ett lagförslag som i praktiken tillåter alla personer att själva bestämma sitt kön. Kristdemokraterna i Örebro län säger bestämt nej till att ett barn som endast är 16 år ska kunna välja könstillhörighet trots att det inte finns en diagnos om könsdysfori i botten.

 Idag behöver den som vill byta juridiskt kön vara minst 18 år och ha fått en diagnos om transsexualism. Förslaget som Moderaterna och Liberalerna försöker få igenom i Sveriges Riksdag sänker åldersgränsen för juridiskt könsbyte till 16 år och tar bort kravet om en könsdysforidiagnos. Förslaget har mött allt hårdare kritik.  Socialstyrelsens menar nu, sedan frågan senast remissbehandlades, att riskerna väger tyngre än förväntad nytta med hormonbehandling för så unga som 16 år. Professorer och specialistläkare inom psykiatrin varnar för att den upplevda könsdysforin förvärras. Ny kunskap och varningar från experter ska tas på allvar och inte viftas bort på det sätt som nu sker.

 De sakliga argumenten för lagen är minst sagt bristfälliga. Moderaterna och Liberalerna motiverar det nya lagförslaget med att vårdköerna kan kortas genom en förenklad medicinsk process. Det är ett orimligt argument då det gäller unga flickor och pojkar. Här måste kvalitet och omsorg anses vara än viktigare. Inte minst mot bakgrund av att vi idag inte vet varför det skett en kraftig ökning av, framför allt flickor, som vill byta kön.

 Försiktighetsprincipen måste gälla. En grupp läkare specialiserade på barn- och ungdomspsykiatri samt barnmedicin menar att den lagstiftning som Moderaterna och Liberalerna vill driva igenom kommer att öka risken för att omyndiga påbörjar irreversibla medicinska behandlingar alltför tidigt. En graverande kritik då allt fler studier visar att ett tidigt könsbyte inte löser det lidande som dessa unga upplever utan snarare förvärrar detta.

 Frågor besvaras av partidistriktets ordförande Hans Eklind (0702-345 375)

Sedan 2014 har Kristdemokraterna i Laxå varit med om att bygga upp Laxå kommun. Förbättringar har skett i alla delar av samhället och en ny anda råder i kommunen och fortsätter att råda. Sedan valet 2022 ingår vi på ett nytt sätt i en ny majoritet.

I denna nya majoritet är samverkan ett honnörsord och Håkan Larsson (c) som ny ordförande i Kommunstyrelsen har fört fram vikten av att skapa den bästa skolan för de barn och ungdomar som finns i vår kommun. Framtiden tillhör de unga och denna inriktning för skolan är något bra.

Vi kristdemokrater tycker att detta är mycket positivt för vår kommun och är glada att vi har möjlighet att få bidra i nya majoriteten bland annat med ordförandeposten i Barn- och utbildningsnämnden.

Vi Kristdemokrater tänker enligt nedan gällande arbetet för ”Sveriges bästa för- och grundskola”

Att vara Sveriges bästa för och grundskola betyder inte i första hand de bästa studieresultaten i landet. Den centrala målsättningen handlar om att ge de barn som växer upp i vår kommun de bästa möjliga förutsättningar att själv forma sin framtid. Det betyder att vi börjar med eleven. Hos oss är den enskilde elevens förutsättningar i centrum. I Läroplanen står följande:
”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.
Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med
utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och
kunskaper”    (Läroplanen).

 Bygg tryggheten först – det är grunden!
Det ska vara tryggt att vara elev och anställd. Tryggheten uppstår när alla känner alla inom skolans område och när alla elever i olika åldrar är del av samma gemenskap. Att bygga en ”vi-känsla” är bland de viktigaste vi kan göra i skolan. Skolans personal uppmuntras att använda de verktyg och yrkeskunnande de besitter för att fortsätta lägga grunden och bygga relationer.

När tryggheten är på plats sker ”socialisering”. Socialiseringen är den process som handlar om att människor lär sig språk, kultur, värderingar, beteenden, etc och får plats i en gemenskap.

När detta är på plats finns Läroplanen som grund för allt vad vi gör. De grundläggande skrivningarna i den handlar om att skapa en miljö där elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende stimuleras, samt utveckla elevernas förmåga att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem i samverkan med andra och enskilt. Alla elever ska få erfarenhet av att göra framsteg och övervinna svårigheter.

Ingångsvärde 1 – Goda grannar
Ordet ”samhälle” betyder bland annat att ”hålla samman”. Att något hålls ihop. Att varje kommuninvånare på något plan hör ihop med de övriga. Att vi alla är sammanflätade med varandra. Vår kommun och skolas framgång står i relation till hur väl vi lyckas bygga en starkare kommungemenskap. Att vara helt enkelt ”goda grannar” med varandra. Det betyder att vi känner varandra, litar på varandra och respekterar varandra.

När gemenskapen stärks i kommunen blir de gemensamma frågorna något viktigt. I en viss mening handlar det ju om ”våra barn”, ”våra företag”, ”våra föreningar”, ”våra äldre” m.m. Vill vi bygga en starkare kommungemenskap och framför allt en bättre skola behöver vi bli bättre grannar och stärka nya människors ”hemortsrätt” i kommunen.

Ingångsvärde 2 – Byggstenar
När vi bygger ett samhälle, är de viktigaste byggstenarna barnen och de unga. Skolan existerar inte för sig själv. Den är en självklar del av det omgivande samhället och speglar den sammanhållning som i övrigt finns i kommunen, samt de normer, kulturella uttryck och de betingelser som finns i samhället i stort.

”Enligt kristdemokratiskt synsätt ska samhället byggas underifrån”.
(Kristdemokraternas principprogram).

Ingångsvärde 3 – Gräva där vi står
Vår utgångspunkt har hela tiden varit att ”gräva där vi står”. Ingen annan än vi själva kan bygga ett bättre Laxå och Skapa Sveriges bästa för- och grundskola.

Den kommungemenskap som redan finns är en resurs vi ska utveckla när vi bygger vårt samhälle. Det betyder tillsammans med elever, personal, familjer och det omgivande samhälle.

Ingångsvärde 4 – Skolans huvuduppgift
Enligt kristdemokratisk politik har skolan två huvuduppgifter: ”dels att stimulera elevernas intellektuella och praktiska kunskapsutveckling och kritiska tänkande, dels att tillsammans med föräldrarna, fostra eleverna till ansvarsfulla samhällsmedborgare”.                                  (Kristdemokraternas principprogram)

Framtiden tillhör de barn och unga som växer upp i Laxå kommun. En av kommunens allra viktigaste uppgifter är att ge dessa barn och unga de förutsättningar som behövs för att de ska utvecklas till fria och ansvarsfulla medborgare. Detta projekt som nu börjar är en del i denna uppgift som vi stödjer helt och fullt.
                                                                                      /Kristdemokraterna Laxå

I början av sommaren publicerade Länsstyrelsen i Örebro län en rapport om statlig närvaro i länet och i kommunerna.

När det gäller statlig närvaro i länen är det så att staten anses ha en närvaro i till exempel Örebro län om en myndighet har ett lokalkontor med några få anställda medan huvudkontoret ligger fortfarande kvar i Stockholm. Det är bara SCB som har sitt huvudkontor i Örebro av alla statliga myndigheter så den statliga närvaron är dålig i Örebro. Örebro universitet räknas också som en myndighet men var annars skulle Örebro universitet ha sitt huvudkontor än i Örebro?

Men det som verkligen sticker ut och som kan få ”blodet att koka” hos en kommunstyrelse-ordförande (KSO) är när länsstyrelsen presenterar siffrorna på de s.k. servicegivande myndigheternas närvaro i länets kommuner. De servicegivande myndigheter är myndigheter såsom Polisen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, etc – de myndigheter som direkt möter medborgare som vill ställa frågor eller har ett ärende och som vill ha service ansikte mot ansikte.

I ovan bild kan vi se hur servicen i länets kommuner varierar. Färgerna beskriver hur tillgängligheten är till dessa myndigheter om jag som medborgare behöver ta kollektivtrafik för att träffa dem. Den blå färgen visar den bästa tillgängligheten och den röda färgen visar den sämsta tillgängligheten. Siffrorna är hur stor del av kommunens befolkning som når myndigheten inom 40 minuter med kollektivtrafik och det visas på den bästa tillgängligheten och den sämsta tillgängligheten bland länets kommuner. Naturligtvis visar det är invånare i Örebro har det absolut bästa tillgängligheten (78 %) till myndigheterna medan ett flertal (röd färg) kommuner har sämre tillgänglighet och allra sämst har Laxå kommuns invånare (7 %).

Jag är kommunstyrelsens ordförande i Laxå kommun och när jag ser hur invånare min kommun har sämst tillgänglighet till ALLA myndigheter bland ALLA länets kommuner och ALLA invånare, så får det ”blodet att koka”.  Direkt tänker jag på ett citat från en näringslivsprofil som jag har parafraserat lite ”Vad x¤!# får vi för pengarna?” Ingen polis, ingen försäkringskassa, ingen arbetsförmedling, inget migrationsverk, fast vi har 30 % av länets flyktingplatser i vår kommun, inget statens servicekontor, som Askersund kommer att få under hösten. Ingen myndighet alls i vår kommun! Förlåt, Systembolaget finns men de räknas väl inte som myndighet!

Om staten menar allvar med devisen ”Hela Sverige ska leva” så måste också staten, dvs. regeringen, ge uppdraget och pengarna till de viktigaste myndigheter såsom arbetsförmedling, försäkringskassa och polis att finnas i alla kommuner – annars har staten abdikerat från sitt ansvar och överlämnar allt till kommunerna, utan betalning! Vad x¤!# får vi för pengarna?

Detta är bara ett exempel på hur mindre kommuner missgynnas av staten och den rådande politiken.  Det finns många fler exempel på dålig politik mot mindre kommuner som behöver förändras  – nedskrivningskravet på nyproducerade bostäder, specialdestinerade statsbidrag som ibland är omöjliga eller det lönar sig inte för mindre kommuner att söka, bredbandsutbyggnad och den s.k. lokaliseringsprincipen, strandskyddet, social dumpning, finansiering för företagare när banken har flyttat, mobiltäckning i landsbygden – Tiveden för vår kommun,  underhållet av mindre vägar och den hastighetsnedsättning som följer, etc, etc .

När blir det en förändring? Landsbygden väntar!

/Bo Rudolfsson (KD)
KSO Laxå kommun