Alltför snurrigt i Motala

MVT Debattartikel 
Det räcker med cirkulationsplatser i Motala centrum nu. Kristdemokraterna anser att utformningen av den typen av trafikplats inte passar in i korsningen Östermalmsgatan–Vadstenavägen. Tar man dessutom in tidsaspekten, och kostnader som tidigare har skenat när man väl satt i gång, tillsammans med den trafiksituation som uppstår under byggtiden, är det ytterligare skäl avstå i nuläget. Det är bättre att vänta och se vad de verkliga effekterna blir, om man avstår från att göra en rondell i korsningen Östermalmsgatan–Vadstenavägen.

När det gäller korsningen Platensgatan–Vadstenavägen så är det direkt olämpligt med en rondell. Detta på grund av busstrafiken, vilket också Östgötatrafiken påpekat. Varje rondell ökar på restiden och minskar bekvämligheten. Vill vi ha en bra kollektivtrafik, ska varje åtgärd som ökar restiden undvikas. Därför är den korsningen bättre lämpad för trafikljus, med prioritet för bussarna.

Enligt ”Teknisk handbok” bör man väga in nedanstående, när rondeller planeras. Vi tycker det är punkter, väl värda att fundera över, i synnerhet de två sista. ”Erfarenheten visar också att cirkulationer ganska ofta blir fel utformade och att de ger upphov till många problem. Följande aspekter är viktiga för att uppnå de önskvärda positiva effekterna för cirkulationer:

● Ska storleksmässigt anpassas till den omgivande gatu och stadsstrukturen.
● Ska i första hand utformas med enkla körfält och överkörbart brätte.
● Ska utformas så att de ger en tydligt hastighetsdämpande effekt.
● Ska vara säkra och väl anpassade för cyklisters och gåendes behov (utom på platser där gc inte alls förekommer).
● Ska utformas så att de bidrar positivt till stadsmiljön och upplevelsen på platsen.
● Ska bara väljas om trafiksituationen motsvarar det behovet.
● Ska undvikas om man inte hittar en bra helhetslösning. Andra utformningar är ibland bättre.”

Kristdemokraterna Motala
Jan Gyllenhammar, gruppledare
Nils-Ingvar Graan, ledamot

Källa: www.mvt.se/asikter/debatt/alltfor-snurrigt-i-motala-om4827245.aspx

Varning för neddragningar

Foto: Skärmdump från MVT.se - (mvt.se/asikter/debatt/varning-for-neddragningar-om4804545.aspx)MVT Debattartikel
En ofta citerad källa när det gäller varför mindre orter växer är Tillväxtanalys rapport 2011:11; Orter med befolkningsökning. Rapportens slutsatser om vad som behövs för att en ort ska bli attraktiv bygger på studier av mindre orter.

Det krävs framför allt:
● bra infrastruktur (vägar, kommunikationer, bredband)
● god offentlig service (skolor, vårdcentral, barnomsorg, affär, mack, bankomat och så vidare)
● närhet till arbetsmarknader
● attraktivt boende (gärna nära vatten)
● goda sociala strukturer (föreningsliv, kyrka, idrottsklubbar, ideella organisationer, hem och skola, eldsjälar med mera.)

Tillväxtanalys konstaterar att attraktivitet inte bara handlar om att få andra att besöka eller bosätta sig på en plats. Det handlar i lika hög grad om att skapa ökad livskvalitet för de boende på platsen och ortens näringsliv.  Engagemanget från de folkvalda företrädarna och ett gott samarbete mellan regionala, kommunala och lokala företrädare är en förutsättning för att en positiv utveckling för mindre orter. I detta blir eldsjälar och sociala nätverk viktiga faktorer för att utvecklingen ska fortsätta.

Därför ska man tänka både en och två gånger innan man beslutar vad konsekvensen blir om man drar ner på skolor, räddningstjänst och äldreomsorg på landsbygden.

Kristdemokraterna vill utveckla och inte avveckla landsbygden i Motala.

Kristdemokraterna Motala
Jan Gyllenhammar,
gruppledare och politisk sekreterare

Källa: www.mvt.se/asikter/insandare/varning-for-neddragningar-om4804545.aspx

Dricksvatten med begränsningar?

Foto: Skärmdump från MVT.se - 20170531_mvtdebatt_dricksvattenMVT Debattartikel
Förra året drabbades sydöstra Sverige med Öland och Gotland av akut vattenbrist
efter ett par torra år.

Sveriges geologiska undersökning (SGU), varnar nu för att situationen kan bli lika allvarlig i år. Och nu är även vårt område drabbat. Förra året var det en mindre del av Sverige som drabbades, främst Gotland, Öland och Kalmarområdet. Nu är det en större del av landet som kan få problem, så även stora delar av Motala kommun som nu närmar sig 25 procent av den normala grundvattennivån.

Större delen av Götaland, östra Svealand och södra Norrlands kustområden har grundvattennivåer som är under eller långt under det normala, enligt statistik från SGU.

Följande påverkan kan vi läsa om i Örebroområdet: ”Örebro hör till de nya områden som har drabbats på senare tid. En torr sommar och höst gjorde att nivån i de sjöar som utgör kommunens vattenmagasin var mycket låg.
– Det är en ovan situation för oss, tidigare har vi haft fokus på risken för översvämningar. Vi gick ut i december och bad örebroarna att spara vatten.

Det har gått bra, som mest har vi sparat 14 procent, säger Leif Rehnberg, verksamhetschef för Vatten och avlopp i kommunen.” Örebro beslutade bland annat att under vintern inte spola isbanor för att spara på vatten.

Rehnberg berättar att regionen normalt får 637 millimeter nederbörd per år. Under förra året blev det 580. Några större mängder snö har inte heller kommit under vintern: ”Vårfloden som brukar komma i slutet på januari och början på februari blev det inget av. Det är inte ett krisläge men situationen är ansträngd.

Tillsammans med sex andra kommuner arbetar Örebro i ett projekt för att hämta vatten från Vättern för att säkra den framtida tillgången på dricksvatten.”

För att fylla på grundvattenmagasin i landet och få ett bra utgångsläge till sommaren krävs det rejält med nederbörd den närmaste tiden. Frågan är om Vättern tål att tappas på mer vatten i framtiden? Det är inte ett krisläge i dag men situationen förvärras.

När växtsäsongen startade i slutet av april tar växterna upp det mesta av nederbörden. Jag har noterat redan nu att lantbrukare vattnar sina rapsfält i maj månad.

I Motala anstränger sig inte den styrande majoriteten nämnvärt i frågan om att skydda Boren som dricksvattentäkt. Sedan 2011 har Kristdemokraterna lyft frågan om dricksvatten och kvalitetsfrågor kring detta.

Får vi inte den där påfyllningen som vi nu så väl behöver kan vattenbristen bli lika allvarlig som förra sommaren. Det gäller främst enskilda brunnar men även till viss del den kommunala vattenförsörjningen. Borensberg tar sitt kommunala vatten från Boren och när tillförseln av råvatten från Vättern minskar nu så ökar andelen avloppsvatten från Motala in i Boren. När temperaturen stiger så ökar halten av bakterier i vattnet. En lösning är att klorera vattnet för att få ner bakteriemängden men det har sin gräns för dricksvatten.

När kommer den politiska majoriteten ta dricksvattenfrågorna på allvar?

Kristdemokraterna Motala
Jan Gyllenhammar

Källa: www.mvt.se/asikter/debatt/hotat-vatten-om4679744.aspx


Pressklipp
> ”Beredskap innan det går för långt” (MVT webb 20170601)
> ”Beredskap innan det går för långt” (Corren webb 20170601)