Simhallen borde ha placerats i Fisksätra

Vårt förslag var att placera simhallen i Fisksätra. Det var det bästa alternativet, med bästa tänkbara kommunikationsläge för skolelever och boende, såväl i Saltsjöbaden, Fisksätra som för alla andra utefter Saltsjöbanan. Det hade också varit ett ekonomiskt bättre alternativ. Men det förslaget röstades tyvärr ner.

Nu kommer kostnaderna på löpande band. Inte minst på grund av det blir dyrt att bygga den nya simhallen på samma plats som den gamla, vilket nödvändiggör bygget av en provisorisk simhall. Men det kommer säkert mer onödiga kostnader, till exempel på grund av de svåra markförhållanden som råder där simhallen ska byggas.

Vi bekymrar oss över bostadspriserna

Bostadspriserna i Nacka är bekymmersamt höga. Det blir synligt till exempel när bostadsrättsföreningarna på Henriksdalsberget ska köpa loss sina hus. De höga priserna sorterar på sikt bort personer med låg inkomst. Det är inget som Kristdemokraterna välkomnar. Nacka ska vara en bra hemkommun för alla. Därför söker vi ständigt möjligheter att få fram bostäder, även till rimliga priser.

Att rabattera priset när kommunen säljer fastigheter, är inte ett lämpligt sätt att skapa rimliga bostadspriser, och knappast heller lagligt. Därför stöder vi försäljningen till föreslaget pris och ger därmed föreningarna ökad rådighet över sin bostadssituation. Dagens orimliga bostadspriser är resultat av en statlig politik under många decennier. Rimliga bostadspriser måste därför åstadkommas på annat sätt.

Däremot är det positivt att Nacka är en attraktiv kommun.

Planera det nya lilla torget varsamt

Nacka Stad ska bli en levande stadsdel med människor i rörelse som använder staden på olika sätt. För att uppnå det behövs väl gestaltade och trivsamma sociala rum som lockar till användning.

Torget vid Elverkstomten är en sådan plats, som genom sitt strategiska läge binder samman sträckan Järla station–Vikdalsvägen till ett stadsstråk istället för att vara två separata noder.
Precis såsom planhandlingarna beskriver är det viktigt att torget blir en levande plats som attraherar många olika människor och ärenden vid olika tider på dygnet. Utöver kommersiella lokaler runt torget kan detta exempelvis vara platser för kultur, lek, torgförsäljning eller mötesplatser.
En viktig del av torgets gestaltning och identitet är de stora ekar som idag finns på platsen. De kommer stå för torgets grönska och forma det offentliga rummet. Då samtliga byggnader runt torget blir nybyggda är det även ekarna som står för platsens historiska kontinuitet.
Det är glädjande att i illustrationerna se vilka höga ambitioner som finns för byggnaderna runt torget och deras användning i gatuplanet. Vi önskar att samma höga ambitionsnivå även gällde illustrationerna av själva torgytan. På de bilder som nämnden fick se inför samrådet visades torget tyvärr enbart som en vit plan yta. Detta är synd; samrådshandlingarna bör kompletteras med illustrationer där det framgår hur torgytan skulle kunna gestaltas och användas, med ekarna bevarade. Utan detta blir det svårt att bilda sig en uppfattning om torget under samrådet.

Bevara den fina industrikaraktären i Järla sjö

Bostadsbyggandet i industrilokalerna i Järla sjö hotar områdets fina karaktär, såsom tanken var från början. Kristdemokraterna har motsatt sig dessa förändringar från början. Nu handlar striden om ”Pumpprovningen”.

I januari 2017 föreslog Kristdemokraterna följande yttrande till Miljö-överdomstolen:

”Mark- och miljööverdomstolen har förelagt miljö- och stadsbyggnadsnämnden att yttra sig i mål nr P 10421-16 senast den 16 januari 2017. Nämnden har fått anstånd med att komma med yttrande till den 30 januari 2017.

Nämnden ger bifall till överklagandet och yrkar att mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljööverdomstolens beslut den 9 september 2016, mål nr P 3361-16. Nämnden ger bifall till de synpunkter som klaganden har anfört i överklagandeskrivelsen.

  • Den föreslagna byggnaden strider mot detaljplanens syfte: att åstadkomma en småskalig stadsdel där bostäder och en mångfald av verksamheter integreras med minnen från industriepoken.
  • En omfattande ombyggnad av den så kallade Pumpprovningen på Järlasjöbrinken 3-5 skulle innebära en stor skada på kulturhistoriskt värdefull byggnad enl. 8 kap. 13 § PBL och bör därmed inte tillåtas.
  • Våningsantalet strider mot detaljplanens tillåtna antal våningar. Mark- och miljödomstolen har i sitt domslut ej tagit hänsyn till det försäljningsprospekt som presenterats av klaganden, där det framgår att våningsplan 0 i själva verket är två separata våningsplan med 2,65 meter i våningshöjd. Denna våningshöjd är i linje med övrig bostadsbebyggelse i Järla Sjö och ska därför betraktas som två våningar.”

 

DN Debatt: ”Flyktingbarn får svenskar att förlora sin värdighet”

Ociviliserat uppträdande. Varifrån kommer den stora rädslan från vanliga svenskar över att bli granne med ensamkommande flyktingbarn? Uppriktigt sagt förstår jag inte vad man är rädd för. Vi vågar ju resa utomlands och möta dessa pojkar på gatorna i främmande städer, skriver Jan-Eric Jansson (KD), kommunalråd i Nacka.

Om några flyktingbarn bereds boende i ett bostadsområde, så tycks vissa människor tappa all saklighet och värdighet. I min kommun Nacka har vid några tillfällen en del gått över gränsen för ett civiliserat uppträdande.

Vad får vanliga välutbildade och framgångsrika svenskar att uttrycka sig så här:

• I mejl kallar man mig som ansvarig för flyktingmottagandet i Nacka för ”idiot” och ”jävla tomte”.

• Man skriver att man ska bilda medborgargarde med Hells Angels.

• Om ensamkommande barn skriver man: ”Ta inte hit knivmördarna och våldtäktsmännen” och ”Ska de komma och glo på våra kvinnor?”.

• Jag får ibland frågan: ”Inser du inte att du är förtroendevald?”

På den sista frågan är svaret enkelt, jag är inte dessa människors förtroendevalde. Däremot vill jag gärna vara värd förtroendet från dem som vill försvara människors värde och rättigheter, som vill visa respekt även mot den som är född i Afghanistan eller Syrien.

Jag vill göra mitt bästa för att svara upp mot förtroendet från väljare som ser det som en viktig uppgift i ett civiliserat samhälle att ge barn och ungdomar som flyr från krig och död en fristad och en trygg uppväxt hos oss.

Det är klart att vi i Nacka inte kan hjälpa alla. Men de som kommer hit ska behandlas med värdighet. Och diskussionen om flyktingmottagandet ska ta hänsyn till fakta. Påståendet att dessa ungdomar skulle vara våldtäktsmän och värre brottslingar än svenskar, saknar grund!

I Nacka har vi i dagsläget ansvar för cirka 350 ensamkommande ungdomar. Sedan 2006 har jag läst massor av utredningar om de barn som kommer från olika krigsområden till oss i Nacka. Personbeskrivningen av dem som kommer från Afghanistan ser ofta ut ungefär så här:

Familjen utsätts för trakasserier. En dag är pappa bara borta. Om han är kidnappad av talibanerna eller död, vet inte familjen. Polisen kan inget göra. När äldste sonen också hotas, väljer mamma att fly till Iran. I Iran börjar ett tufft liv, hon får slita hårt för att försörja sig och sina barn. Barnen utsätts för övergrepp, många gånger av sexuell art. Den situationen är inte unik, det är vanligt i ett land där rättssystemet är i förfall. När sönerna till slut blir tvångsinkallade för att kriga i Syrien, antingen med armén eller med IS, så skickar mamma iväg dem till Europa.

Medelåldern hos dessa pojkar är 17 år när de kommer hit. De placeras i ett HVB-boende. När svenska barn hamnar i HVB-boende, så placeras de där enligt socialtjänstlagen. De har varit utsatta för bristande omsorg från föräldrar eller hamnar där på grund av eget dåligt beteende, oftast i samband med allvarligt drogmissbruk.

Ensamkommande flyktingungdomar placeras inte på HVB-boende av sådana skäl. De placeras där för att de är barn och behöver den omsorg som ett hem kan ge. De behöver också stöd av en god man. Sverige har valt att använda HVB-lagstiftningen för detta, trots att den i många fall inte passar.

Jag har varit runt på alla de hem i Nacka där dessa barn är placerade. Jag har mött dem som kallas ”farliga våldtäktsmän”. Jag har åkt runt för att få en bild av hur det fungerar på hemmen i Nacka.

Det jag möter är tonåringar som behöver tillsägelser och uppmaningar, ungefär som svenska ungdomar. Det kan handla om att torka upp efter sig när de lagat mat, plocka bort disken, läsa läxorna och dämpa sig lite ibland. Genomgående är de både trevliga och charmiga. Ibland tror de att det räcker med ett leende för att slippa göra de vardagliga sysslorna. Och jag har sett hur mogen personal ger dessa ungdomar fasta ramar, varm omsorg och ett sammanhang.

Jag har inte en enda gång mött hot eller känt minsta hotfullhet från dessa ungdomar. De är artiga och trevliga. Det är betydligt mer stökigt på en vanlig svensk fritidsgård.

I Nacka har vi dock haft två incidenter. I det ena fallet började två killar svartsjukt bråka om en tjej. I det andra fallet hittade man droger. Den senare killen fick omedelbar omplacering. Nolltolerans gäller för droger.

Så varifrån kommer den stora rädslan från vanliga svenskar över att bli granne med dessa pojkar? Jag vägrar att ge det vanliga politikersvaret: ”Vi kan förstå din rädsla…”. Uppriktigt sagt förstår jag inte vad man är rädd för. Vi vågar ju resa utomlands och möta dessa pojkar på gatorna i främmande städer.

Sverige har dessutom byggt sitt välstånd genom handel med främmande och annorlunda kulturer. Så varifrån kommer paniken? Den kan knappast förklaras med några enstaka brott på boenden, där det mest kända är knivmordet på västkusten. Det var inte riktat mot personal utan var en konflikt mellan två ungdomar. Mycket tragiskt.

Men det brottet är knappast skäl nog för att vi ska överge idén om en rättsstat där skyldiga grips och straffas. Att anklaga en hel grupp för några enstaka personers brott, är ju att likna vid kollektiv bestraffning. Det tillämpar vi inte, vare sig utifrån hudfärg, kön, sexuell identitet, ålder, socialgrupp, födelseplats eller något annat.

Det ryktas att kriminalitet döljs, när det handlar om nyanlända. När jag har följt upp sådana rykten, även från polisen, har det visat sig att det inte ens har funnits något anmält brott.

Men det är klart att det också bland invandrare finns brottslighet. Det har kommit 160 000 nyanlända till Sverige under 2015. Det är som en större stad. Ingen stad av den storleken är fri från kriminalitet och brott. Och det som är brott ska hanteras som brott. Varken Nacka eller Sverige i övrigt är laglöst land.

Det finns tyvärr de som till exempel flyttar på sig i bussen när en nyanländ ensamkommande kommer in. För mig som har mött dessa ungdomar är det obegripligt att svenska människor gör så mot utsatta unga människor. Det tar hårt när ungdomar märker ett sådant beteende.

Men jag har också mött många Nackabor som engagerat ställer upp för dessa barn. Och jag har personligen mött mycket stöd och uppmuntran när jag har försvarat vårt öppna samhälle. Ett samhälle där även den som mist sitt hemland får plats.

Jan-Eric Jansson (KD)
Kommunalråd med ansvar för nyanlända och flyktingar i Nacka