Bostadsbrist – är en ny stad lösningen?

Bostadsbrist – är en ny stad lösningen?

Bostadsbristen – ett allvarligt samhällsproblem

Bostadsbristen är uppenbar och hämmar sund utveckling av kommunen. Allvarligt är att allt fler, främst unga, exkluderas från möjligheten till eget boende med allt vad det medför av växande i mognad och ansvar. Fortsättning på en sådan negativ trend vill vi kristdemokrater inte ha.
Är då en ny stad en bra lösning på detta? Nej, det tror inte vi kristdemokrater. Vi menar att förtätning och utbredning av kommunens nuvarande tätorter är det bästa sättet att ta ansvar för en hållbar utveckling såväl ur sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter.

Plantera en ny stad

Plantera en ny stad är inte som att plantera ett nytt träd.
En trädplantas utveckling till ett vackert och sunt träd sker som resultat av trädets inneboende förmåga att anpassa sig till omgivande förutsättningar över tid. Ett gott år blir årsringen större och ett sämre år blir växten mindre, eller om man så vill, årsringen tätare. Så är det också med hållbar samhällsutveckling, dvs förutsättningarna för våra samhällens utveckling har aldrig varit, och kommer därmed aldrig att vara konstanta. Ett hållbart samhälle växer över tid och anpassas i sin utveckling i relation till omgivande förutsättningar. Det politiken kan göra är detsamma som trädgårdsmästaren, dvs ta ansvar för att odla och nära en kultur som medger sund kontinuerlig tillväxt. Det ansvarstagandet är eftersatt i decennier och att kompensera det med en hastigt genomförd stads-plantering är mer än äventyrligt.
Den trädgårdskunnige kan säkert mer korrekt beskriva problematiken med att försöka plantera ett fullvuxet träd, men även novisen i ämnet trädgårdsskötsel kan ana att tilltaget kräver mycket speciella åtgärder och att resultatet efter en tid inte på något sätt är garanterat.

Livskvalitet, boende och hållbar utveckling

För att kunna ta ett ansvarsfullt beslut om ett ”Ja” eller ett ”Nej” till Segersängstaden krävs att tre grundläggande samhällsbärande hållbarhetsfrågor genomlyses, dvs sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Den genomlysningen måste ske innan ett inriktningsbeslut och bindande avtal med staten tecknas. Den genomlysningen och tid för sund reflektion sker omöjligtvis på några månader. Vi menar att det inte är ansvarsfullt för nuvarande och kommande generationer att sätta sig ned för att förhandla och teckna ett så avgörande avtal innan vi bättre kan ta ställning till konsekvenserna socialt, ekologiskt och ekonomiskt.
Eller med andra ord beskrivet; ingen sätter sig ned för att förhandla och teckna ett bindande avtal om ett nytt hus innan man funderat igenom nuvarande och morgondagens behov. Har man råd, hur påverkas omgivningen, kanske bättre att bygga om eller bygga till istället?

Social hållbarhet: Hur påverkas kommunen i stort och lokalt genom en ny stadsbildning? Mängder av ytterligare frågeställningar måste genomlysas för att ens greppa konsekvenserna. Bara en, men nog så komplex fråga är jämförelsen isolerade städer jämfört utveckling av befintliga tätorter. Vad vi vet är att de finns många exempel på att nya etableringar som isolerade företeelser historiskt medfört och även i nutid innebär stora utmaningar för att hantera sammanhållen social struktur, medans utveckling i befintliga samhällsstrukturer är mer överblickbar. Varför skall vi upprepa historiska misstag?

Ekonomisk hållbarhet: Vilka ekonomiska risker och möjligheter medför en ny stadsbildning? Även om man begränsar frågan om ekonomisk påverkan till att endast omfatta insats och förväntat ekonomiskt resultat av markexploatering, så har vi redan här mängder av obesvarade frågor. Hur ser kalkylen ut för kommunens investering i infrastruktur och försörjningsnät (gator, torg, vatten och avlopp mm), för att med förmodad vinst sedan sälja till företag som vill bygga bostäder och samhällsfastigheter? Vad bygger en kalkyl på för förmodade ingångsvärden?
Nu är det oansvarigt att begränsa frågan om ekonomisk hållbarhet till att endast omfatta exploateringskostnader. Ekonomisk hållbarhet måste även belysas utifrån jämförelser mellan att förtäta och utveckla befintliga tätorter, respektive etablera helt ny stad. Vad är kostnaden för att investera i helt ny kommunal omsorg, jämfört med att investera och utveckla omsorg i befintliga sammanhang? Hur påverkas befintligt lokalt näringsliv och handel av en mer Stockholmsnära stad? Vi tror t.ex. inte att en Stockholmsnära stad är ett bra sätt att stärka befintligt näringsliv och handel i kommunen. Som exempel ser vi redan idag en utarmning i centrum av våra centralorter. Hållbar ekonomisk utveckling får vi bäst genom att förtäta och utveckla befintliga samhällen. Vi ökar det lokala kundunderlaget helt enkelt!
Vi nöjer oss här vad gäller ekonomisk hållbarhet men konstaterar att många frågor inte är genomlysta. Vissa ekonomiska aspekter kanske aldrig får ett absolut svar, men desto mer frågeställningen genomlyses, desto mer tydliggörs hur stor ekonomisk risk vi kan tänkas vilja ta i vårt gemensamma åtagande för att utveckla vår kommun. Ställer sig staten som garant ur alla ekonomiska aspekter? Nej, det är inte troligt mot bakgrund av den information vi har idag.

Ekologisk hållbarhet: Hur stor andel av jordens resurser kommer vi att ta i anspråk genom att bygga ny stad jämfört att förtäta och lägga till årsringar till våra befintliga tätorter? Att använda klimatsmarta byggmetoder och materialval kan vi under alla omständigheter göra vid nyproduktion, dvs begränsas inte bara till att ny stad byggs.
En ny stad konsumerar rimligen mera av jordens resurser och får därmed större miljöpåverkan jämfört förtätning och utbredning av befintliga samhällen. Som exempel så har våra befintliga samhällen redan utbyggda va- och gatunät och vid förtätning och utbredning ökar samutnyttjande av desamma. Visst kan befintliga strukturer behöva utökas, men det är stor skillnad mot att tvingas bygga helt nya försörjningsnät mm.
Att spårtrafikens nödvändiga utveckling endast skulle vara knuten till att en ny stad etableras är inte rimligt. Ett sådant krav syftar då mer till att försörja Stockholm med arbetskraft än att skapa möjligheter till utveckling av kommunens lokala näringsliv. Frågeställningen i sig lyfter behovet av samtal om symbios eller konkurrens, dvs vilka förutsättningar vill vi ge kommunens näringsliv. Vill vi verka för att lokalt näringsliv får bättre förutsättningar att utvecklas med regionen eller vill vi se oss utkonkurrerade av storstaden och därmed endast som en ”försörjningspool” för boende. Har detta med miljö att göra? Ja, i allra högsta grad! Bo och arbeta på samma ort är klimatsmart!

Växa med årsringar

Vi har förmånen och möjligheten till att få leva och bo i en fantastisk del av Sverige.
Stor del av kommunens styrka är just boendekvalitét där hav och landsbygd varit avgörande förutsättningar för kommunens framväxt. De fantastiska möjligheterna skall vi ta fasta på och ansvar för att utveckla.
Vi kristdemokrater menar att det sker genom att med omsorg låta stad utvecklas som stad och landsbygd som landsbygd – låta årsring läggas till årsring och förtätning sker för att ge sammanhållen samhällsbild.

20 november 2017,
Kristdemokraterna i Nynäshamn