Många besked saknas i dagens skolutspel från den rödgröna regeringen

Idag har regeringen presenterat sina skolförslag. Mycket av innehållet återfinns också i Kristdemokraternas och alliansregeringens skolpolitik såsom mindre barngrupper i förskolan, satsning på elevhälsan, minskad administration för lärare, fler speciallärare och statliga medel till utsatta skolor. Det som helt saknas är information om hur satsningarna ska genomföras och hur de ska finansieras. Dessutom undviker Fridolin och Löfven att svara på viktiga frågor om det fria skolvalet och friskolornas framtid. Många av de elever som går på friskolor och de som driver friskolor undrar säkert idag om de vågar välja eller starta en friskola. Fridolin och Löfven berättar heller inte hur de tänker kring ett obligatoriskt gymnasium. Tillsammans med obligatorisk förskoleklass kommer vi att införa en trettonårig skolplikt varav det sista året på gymnasiet ändå kommer gå att hoppa av eftersom att eleven då är myndig. Jag hade gärna sett att den röd-gröna regeringen hade förklarat hur de tänker kring detta.

Regeringen vill också minska den administrativa bördan för lärarna, vilket är bra, men de berättar inte hur det ska gå till. Alliansregeringen har redan tagit bort individuella utvecklingsplaner i de årskurser där eleverna får betyg och åtgärdsprogrammen ska endast skrivas om eleven behöver stora insatser. Vart tog förslaget om extern rättning av de nationella proven vägen som har varit en av Kristdemokraternas avgörande krav för att minska den administrativa bördan?

Men den största frågan som måste lösas oavsett regering saknar helt svar på dagens presskonferens; hur vi ska få de mest motiverade och bäst lämpade personerna att välja läraryrket? Lärarnas skicklighet är det som är helt avgörande för om att höja elevernas resultat. Det räcker inte endast med att få fler lärare i skolan – vi måste få de personer som passar för läraryrket. Vi kristdemokrater vill införa lämplighetstester, höja betygskraven till lärarutbildningen och skapa snabbare vägar in i läraryrket för akademiker.

Fridolin har lovat att på hundra dagar vända den nedåtgående trenden när det kommer till elevers skolresultat. Idag är det åttioåtta dagar kvar…

 

Malalas kamp för utbildning

Det är fantastiskt att Fredspriset 2014 tilldelas den 17-åriga Malala Yousufzai!

Fortfarande går inte flickor och pojkar i skolan i världens alla länder.Jag beundrar Malalas enastående mod och kamp för alla barns rätt till utbildning. Till och med efter att hon blivit skjuten i huvudet på grund av att hon tagit ställning för flickors rätt att gå i skolan, fortsätter hon att kämpa för barn och ungas rätt till skolgång i Pakistan.

Vi tar ofta den svenska skolan för givet och tycker att den i allt för många områden brister. Men vi behöver inte kämpa för rätten att gå i skolan, att bekosta skolan och bli undervisade av lärare som också är viktiga förebilder för barn och unga.

Skola och utbildning är en rättighet värd att kämpa för. Malala är en värdig vinnare av Fredspriset!

Inget om höjda lärarlöner i regeringsförklaringen

 

Löfven talar i regeringsförklaringen om att höja läraryrkets attraktivitet, men inte en rad om att han vill höja lärarlönerna. Förvann Fridolins vallöfte om 2 miljarder i löneökning till den svenska lärarkåren?

Dessutom står Löfven fast vid förslaget om obligatoriskt gymnasium. Hur har han tänkt genomföra detta? Löfven säger att alla ungdomar under 18 år ska genomgå en gymnasieutbildning. Detta innebär två år av obligatorium. Vad händer sedan? Fri att hoppa av? Nej, skoltrötta elever som kanske har haft svårigheter att klara grundskolan motiveras inte av mer tvång utan skall istället erbjudas rätt stöd och individuellt anpassad undervisning som leds av kompetenta lärare.

Enligt Löfven ligger överenskommelsen i friskolekommittén fast, men kommunerna ska ges ett avgörande inflytande över skoletableringar. Det senare är helt emot den uppgörelse vi har mellan sex partier i riksdagen.

Jag vänder mig starkt emot att Löfven lite slarvigt säger att fler skall anställas i skolan utan att problematisera bilden. Det är viktigare att satsa på lärares kompetens och att rätt människor väljer att bli lärare än att det finns fler personer som arbetar i skolan. Sverige har redan en hög lärartäthet om man jämför med andra länder.

Regeringsförklaringen är överhuvudtaget mycket tunn och fluffig när det kommer till skolpolitikens område. Det är små korrigeringar snarare än nya idéer och reformer.

Bris: Elever som inte mår bra kan inte prestera

Idag skriver Kattis Ahlström, Bris, om kopplingen mellan elevers mående och förmågan att ta in kunskap. Självklart är det svårt för elever att fokusera på läxor och skolarbete när ens värld är i gungning. Jag vill göra mer för elever som behöver en vuxen att prata med. Skolans elevhälsoteam ska vara en naturlig första kontakt med vuxna som lyssnar och kan stötta. Vi måste ta ungas psykiska ohälsa på allvar.

Den nya skollagen ställer krav på en samlad elevhälsa med tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Vi vill skärpa kraven ytterligare och införa en elevhälsogaranti som ger en elev rätt att inom ett dygn få kontakt med elevhälsovården.

De allra flesta barn vill lyckas och prestera väl i skolan, men för att de ska kunna göra det så behöver de trivas i skolan och ha god psykisk hälsa. Elever i behov av att träffa en kurator eller skolsköterska ska kunna få kontakt inom ett dygn. Elevhälsogarantin behövs.

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/skola/article19503326.ab

Föräldraansvaret saknas i skoldebatten

Det talas ofta om skolans problem som om allt vore nattsvart. Det är olyckligt! Trots att skolresultaten sjunker är inte allt i den svenska skolan dåligt. Ett perspektiv som jag saknar i skoldebatten är föräldraansvaret.

Det är viktigt att föräldrar är involverade i barnens skolgång. Föräldrarnas engagemang påverkar inte minst attityden till skolarbetet. PISA-resultaten visar på attitydutmaningar bland svenska elever, allt för många kommer för sent och skolkar vilket både påverkar skolresultaten och klassrumsmiljön. Skolarbetet behöver prioriteras av så väl föräldrar som elever.

Eleven har ansvar för att komma i tid, att ha med sig rätt bok och penna och att göra sina läxor. Alla elever ska såklart få ett bra stöd i skolan och vi vill att det erbjuds läxhjälp på skolan efter skoldagen. Men återigen har eleven ett ansvar att komma till läxhjälpen och försöka göra sin läxa med hjälp av läraren.

Det är inte alltid enkelt att prata om föräldrarnas ansvar i skoldebatten. Föräldrar har väldigt olika förutsättningar och självklart vill jag inte peka finger åt någon som redan har känslan av att inte räcka till. Men jag vill ändå betona föräldrarnas ansvar för elevernas skolgång, alla föräldrar kan förmedla att skolan är en förmån och möjlighet.

Sverige ska ha en skola i toppklass där alla eleverna får stöd att utveckla sin fulla potential. Jag vill fortsätta att stötta familjen och stärka den svenska skolan. Trygga familjer och hög kvalitet i skolan skapar goda förutsättningar för ett fungerande samhälle.

 

Svartmåla inte svensk skola

Det är mycket tyckande kring skolan dessa dagar. En del mer välgrundade än andra. Det som bekymrar mig mest är den svartmålning som sker av det som händer inom skolans värld. Hur roligt kan det vara att gå tillbaka till en ny termin för elever och lärare när deras arbetsplats beskrivs på ett så nedvärderande sätt? Som lärare och skolpolitiker vet jag att det utförs underverk i svensk skola varje dag och att också det måste komma fram i debatten.

Kristdemokraterna tillsammans med Alliansregeringen har genomfört många reformer som kommer att lyfta resultaten på sikt. Enligt regeringens utredare kommer det att ta ca åtta till tio år innan Alliansregeringens skolpolitik slår igenom fullt ut. Men det finns stora utmaningar kvar. PISA-mätningarna pekar på att den främsta orsaken till de sjunkande skolresultaten är att elever lämnats för mycket åt sitt eget lärande. Jag menar att lärarens roll måste uppvärderas. Lärare ska inte reduceras till handledare utan ska vara den som ska leda lektionen och vara proffs på sina ämnen.

Det är oroväckande att det är läsförståelsen som står för det största tappet i kunskapsmätningarna. Att kunna läsa och att erövra språket är en fråga om att kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Läsning ligger dessutom till grund för all annan inlärning. Kristdemokraterna vill utöka antalet lärarledda undervisningstimmar i svenska med fokus på läsning. Här har också föräldrarna en viktig roll att spela genom att högläsning, biblioteksbesök och uppmuntran till läsning startar tidigt i livet.

Jag brinner för de barn som är i behov av särskilt stöd men som inte får den hjälp de behöver och har rätt till. Det behövs olika lösningar när det kommer till vilka undervisningsmetoder som passar elever bäst. Framför allt behövs fler utbildade speciallärare för att garantera att eleverna blir undervisade av lärare med rätt kompetens. För att fylla plasterna på speciallärarprogrammet föreslår Kristdemokraterna ett speciallärarlyft.

Ekonomiskt får de flesta barn det bättre, men rotlöshet, ångest, psykisk ohälsa och bristande framtidstro är vardag för många. I detta sammanhang har elevhälsan en viktig roll. Jag vill satsa mer på elevhälsan och garantera att eleverna kan få kontakt med elevhälsan inom ett dygn. Dessutom vill jag att fler trygga vuxna ska finnas i skolmiljön för att motverka mobbning och trakasserier.

Vi kristdemokrater tycker att det är olyckligt att skolan kommunaliserades av S och V. Men att driva frågan om återförstatligande nu skulle inte ge skolan den arbetsro som behövs. Återförstatligande är inte en enkel åtgärd som snabbt löser de saker jag nämnde ovan. Kristdemokraterna är dock positiva till att ompröva skolans huvudmannaskap om de reformer som nu genomförts inte får förväntad effekt på skolans resultat och lärarnas status.

De skickligaste lärarna till utanförskapsområdena

Skickliga lärare är den viktigaste faktorn för att eleverna lyckas i skolan. Många lärare är vardagshjältar. Vi tycker att duktiga och utvecklingsinriktade lärare ska ha en hög lön. Därför har Alliansen genomfört karriärlärarreformen, ett statsbidrag som ger en löneökning på 5 000 eller 10 000 kronor per månad till särskilt skickliga lärare. Om Kristdemokraterna och allianspartierna vinner valet kommer vi att utöka antalet förstelärare till 22 000 år 2018. Det är mer än var femte utbildad lärare.

De skickligaste lärarna behövs på skolorna med störst utmaningar. Vinner vi valet kommer vi öronmärka ytterligare karriärtjänster till utanförskapsområdena, det innebär en dubblering av antalet förstelärare på 15 platser i landet. Vi vill även fördubbla löneökningen för förstelärartjänster i utanförskapsområdena med 10 000 kronor per månad, det innebär att månadslönen kan bli runt 40 000 kronor. Jag är stolt över de satsningar som vi gör för att stärka läraryrkets status. Elever behöver lärare som ser varje individ och kan lära ut kunskaper både för livet och arbetslivet.

Vi behöver fortsätta att stötta familjen och stärka den svenska skolan. Trygga familjer och hög kvalitet i skolan skapar goda förutsättningar för ett fungerande samhälle.

Elever ska få tidigt stöd

Idag presenterade Martin Ingvar utredningen ”En bättre start för alla”. Förslagen innefattar betyg från årskurs 4, mål i läs- och skrivförmåga i årskurs 1 och ett bedömningsstöd i läs- och skrivförmåga och matematik för årskurs 1.

Det är viktigt att upptäcka elever som är i behov av extra stöd så tidigt som möjligt. Att lära sig grundläggande färdigheter i svenska och matematik är en förutsättning för att klara skolan. Det föreslagna målet, bedömningsstödet och tidigare betyg är verktyg för att stöd ska sättas in tidigt under skolgången.

Det är viktigt att föräldrar är involverade i barnens skolgång. Föräldrarnas engagemang i barnens skolgång påverkar inte minst attityden till skolarbetet. Betyg ger en tydligare kommunikation mellan skola, elev och förälder. Det är bra att föräldrar kan få en bättre uppfattning om hur det går för deras barn i skolan, och på så vis också ge stöttning och uppmuntran hemifrån.

 

P1: KD vill se klassikerlista

Intervju i Kulturnytt med anledning av att klassikerlistan finns med i vårt valmanifest: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=5940590

I höstas lade Folkpartiet ner sitt förslag om kulturkanon i skolan, med argumentet att syftet uppfylls i läroplanen. Men Kristdemokraterna står fast vid att skolan bör införa en klassikerlista med böcker, film och musik.

Ett av 2000-talets mest omdebatterade kulturpolitiska förslag är det om kulturkanons vara eller inte vara i skolan. Det är också ett av få kulturförslag i Kristdemokraternas valmanifest, som kom idag.

Kristdemokraternas skolpolitiska talesperson Annika Eclund menar att det inte räcker med dagens läroplan för att eleverna ska få ta del av det svenska kulturarvet och utveckla sitt språk.

– Vi tycker att det kan förtydligas ytterligare.

– Ibland hör man argumentet att det skulle vara elitistisk att plocka ut litteratur som är bättre än annan, men för mig är det en fråga om jämlikhet. Alla är inte födda i en bildad miljö, säger Annika Eclund.

Nu är det ni och Sverigedemokraterna som driver en liknande fråga. Varför väljer ni att stå fast?

– Vi ser att läsning och ordförståelsen går ner i skolan. Och länge har det varit viktigare att barnen läser än vad de läser och det vänder vi oss emot. Det finns ett kulturarv här och ett språk att erövra.

Annika Eclund vill inte svara på vilken typ av kultur som ska dominera listan, om det inom till exempel filmområdet blir Ingmar Bergman eller publiksuccéer som Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann.

– Jag tänker varken peka ut böcker eller filmer som håller en god kvalitet utan där måste vi förlita oss på de institutioner som finns på det här området, säger hon.

Kristdemokraternas valmanifest för en bättre skola

Uppvärdera läraryrket
Duktiga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat. Skickliga lärare ska därför ha en god löneutveckling under yrkeskarriären. Vi vill också fortsätta arbetet med att prioritera bland lärares uppgifter och ansvar för att frigöra tid för mer lärarledd ämnesundervisning.

Satsa på läsning – mer lärarledd undervisningstid
God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare. Vi vill satsa på mer lärarledd tid och särskilt prioritera svenska och läsning.

Uppvärdera bildning – inför en klassikerlista
Inför en klassikerlista med litterära verk – romaner, noveller, essäer, sagor, dikter, – men också filmer och musik, som alla elever ska ha tagit del av under sin skolgång. Det är särskilt viktigt för barn som växer upp i hem utan böcker och utan lästradition.

Fler timmar idrott
Fysisk aktivitet har en positiv effekt, inte bara på hälsan, utan också på skolresultaten i övrigt. Vi vill därför att antalet idrottstimmar i ett första steg utökas från dagens 500 till 600 i grundskolan och att det preciseras hur fördelningen ska se ut mellan årskurserna. För att möjliggöra detta vill vi minska på timmarna för elevens val. Vårt mål är att det ska vara idrott med fysisk aktivitet på schemat varje dag.

Inför en elevhälsogaranti
Den psykiska ohälsan bland ungdomar har ökat. Den nya skollagen ställer krav på en samlad elevhälsa med tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Vi vill skärpa kraven ytterligare och införa en elevhälsogaranti som ger en elev rätt att inom ett dygn få kontakt med elevhälsovården.

Mindre klasser i skolan
Klassernas elevantal behöver minska för att få en lugnare inlärningsmiljö, för att lärare ska få mer tid för varje elev och att varje elev känner att de får det stöd de behöver av sin lärare.

Läs valmanifestet i sin helhet här: https://www.kristdemokraterna.se/Global/Rapporter_Och_Dokument/Kristdemokraternas%20valmanifest%202014.pdf