Fler utomhusbad i Solna

Sommaren lider mot sitt slut, och med den också badsäsongen. Sommaren har bjudit på många sköna dagar med solsken, något som inbjuder till bad. Möjligheterna för att ta ett dopp i en sjö i Solna är dock dåliga, trots att flera sjöar finns. Den badsugne i Solna som surfar in på stadens hemsida hänvisas istället till Huvudstabadet samt Svedenbadet i Bergshamra. Båda två är avgiftsbelagda utomhusbad.

Kristdemokraterna vill verka för fler utomhusbad i Solna. Ett potentiellt område som redan idag frekvent används som badplats är Brunnsviken i Hagaparken, som nås med tio minuters promenad från Frösunda och 20 minuters cykeltur från Råsunda och Bergshamra. Om området ställdes i ordning skulle alltså många solnabor kunna nå badet och kunna glädja sig åt en iordninggjord badplats. Att uppgradera området till en riktig badplats skapar också en trygghet för besökarna. Idag görs inga mätningar av vattenkvaliteten – något som skulle göras om stranden gjordes om till en riktig badplats.

Solna borde ta tillvara de goda möjligheter som finns inom kommunens gränser till att skapa naturliga utomhusbad med status officiell strand, istället för att bara hänvisa folk till avgiftsbelagda klorbassänger.

Samuel Backlund (KD)

Slopad biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Den enskildes inflytande över när och hur vård ska utföras behöver förstärkas ytterligare. Därför vill vi ändra socialtjänstlagen så att kommunerna kan erbjuda äldreomsorg och annan socialtjänst utan traditionell biståndsbedömning, skriver företrädare för Kristdemokraterna.

Kristdemokraterna har med hjälp av alliansen sett till att genom­föra stora valfrihetsreformer som inneburit mer inflytande och makt åt den enskilde att bestämma vem som ska utföra den vård och omsorg som vi gemensamt finansierar. Oppositionen kämpar fortfarande för att riva upp dessa valfrihetsreformer genom att fokusera på debatten om vinster i välfärden.

Valfriheten är dock här för att stanna och det har blivit dags att ta nästa steg i välfärdsdebatten. Det räcker inte att man som enskild får bestämma vem som ska utföra vården. Vi behöver också en debatt om hur vi också kan öka människors inflytande över när och hur vården ska utföras.

Äldre i behov av hjälp från kommunen måste i dag ansöka om insatser och få sina behov prövade i en så kallad biståndsbedömning. Så slås det fast i socialtjänstlagen, som har höga och välmenande ambitioner när det gäller att individanpassa insatserna. För den som upplever ett starkt behov av stödinsatser och omvårdnad kan dock en sådan process uppfattas som tålamodsprövande, förmynderimässig och starkt styrd uppifrån.

Vi förstår att det vid fråga om ekonomiskt bistånd krävs en noggrann biståndsbedömning för att undvika fusk och för att garantera säkerhet i bidragssystemen. Vi ifrågasätter däremot om det alltid finns skäl till en sådan bedömning av personer som vänder sig till kommunen med vädjan om att få ta del av den kommunala äldreomsorgen.

Det är delaktigheten för den enskilde som behöver förstärkas ytterligare. Kristdemokraternas arbetsgrupp för äldrepolitik föreslår därför att socialtjänstlagstiftningen ses över och förtydligas. Syftet är att ge kommunerna möjlighet att erbjuda äldreomsorg och andra socialtjänstinsatser utan traditionell biståndsbedömning.

Kommunerna ska få möjlighet att godkänna utförare och i avtalen med dessa precisera vilka insatser som kan erbjudas. Den äldre får själv, när han/hon tycker sig behöva hemtjänst, vända sig till en utförare och tillsammans med denne bestämma hur och när de önskade insatserna ska ges – helt utan inblandning av kommunala biståndsbedömare.

Syftet är att öka självbestämmandet och delaktigheten för den enskilde. En förutsättning för systemet är att kommunens skyldighet att pröva en ansökan enligt 4 kap. 1 § socialtjänst­lagen kvarstår. Den enskilde ska följaktligen alltid ha rätt att få en önskan om insats prövad som en ansökan om bistånd.

Det finns invändningar mot att införa minskad biståndsbedömning, där risken för överutnyttjande av offentligt finansierade insatser nämnts. Vår bedömning är att någon sådan risk inte föreligger. För hur många vill ha hjälp med duschning, påklädning och frukostbestyr om inte behov finns?

Erfarenheter från kommuner som tillämpat liknande system indikerar inte heller några ökande kostnader, tvärtom finns det skäl att tro att mer resurser kan läggas på kvalitetsuppföljning i stället för den resurskrävande och byråkratityngda biståndsbedömningen. Slutligen innebär förslaget en möjlighet och inget krav på kommunerna eftersom kommunen väljer själv om den vill tillämpa modellen.

Vid en genomgång av lagstiftningen kan det konstateras att kommunernas möjligheter är begränsade när det gäller att erbjuda och tillhandahålla insatser utan föregående biståndsbedömning. Kristdemokraternas arbetsgrupp bedömer därför att det kan finnas behov av att ändra gällande lagstiftning för att möjliggöra för kommunerna att erbjuda socialtjänst utan biståndsbedömning samtidigt som rättssäkerhetsaspekter, kvalitetskrav, dokumentationsmöjligheter och behovet av uppföljning säkerställs.

Alliansregeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att öka den enskildes självbestämmande och delaktighet. Lagen om valfrihetssystem är ett exempel. Ett annat är den nationella värdegrunden för äldreomsorgen i socialtjänstlagen, som innebär att socialtjänstens verksamhet ska inriktas på att den äldre personen får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Värdegrunden tydliggör olika aspekter som självbestämmande, individanpassning och delaktighet.

2011 ändrades även socialtjänstlagen, så att den äldre personen, så långt möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Syftet är främst att underlätta äldre personers inflytande över innehållet och utformningen av hemtjänsten.

Ett alltför starkt fokus på val av utförare i den politiska debatten har skymt ett viktigt faktum: För alla människors välbefinnande är det av­görande att känna kontroll över och begriplighet kring sin livssituation. Det fanns utan tvekan goda föresatser när socialtjänstlagen tillkom för snart trettio år sedan. Men lagstiftningen bär spår av en förmyndartradition i äldre tiders social- och fattigvård. Här finns fortfarande ett viktigt område med en stor och orealiserad potential för kvalitetsutveckling inom välfärden.

Kristdemokraternas arbetsgrupp bedömer att det finns behov av att ändra gällande lagstiftning så att kommuner ges möjlighet att erbjuda socialtjänst utan biståndsbedömning för att på så sätt öka människors egenmakt och självbestämmande med förhoppning om att det kan innebära att fler människor i Sverige kan känna trygghet inför sitt åldrande.

Maria Larsson (KD), 1:e vice partiordförande
Andreas Sturesson (KD), kommunalråd Jönköping
Birgitta Södertun (KD), regionråd Skåne
Malin Appelgren (KD), kommunalråd Solna
Magnus Oscarsson (KD), kommunalråd Ödeshög


Malin Appelgren (KD) inför Solnas budgetförhandlingar

Det är åter dags att förhandla om Solnas budget, nu för år 2014.

Solna förlorar 20 miljoner

Om det nya förslaget om skatteutjämning mellan kommunerna går igenom ska eventuellt ytterligare 20 miljoner kronor från Solna betalas till övriga kommuner i landet. De pengarna måste tas någonstans ifrån, antingen från skattebetalarna genom höjd skatt, eller genom prioriteringar och effektiviseringar i stadens verksamheter. Staden växer också som aldrig förr och det ger förvisso mer skatteintäkter – men nu krävs också stora investeringar för oss solnabor i form av nya förskolor, skolor och i viss mån äldreboenden.

Tuffa budgetdiskussioner

Detta sammantaget gör att vi står inför tuffa budgetdiskussioner. I förhandlingarna med övriga i Alliansen är Kristdemokraternas prioriteringar att i första hand värna kärnverksamheterna. Det handlar om en barnomsorg med valfrihet och mer tid för barnen, en skola med kunskapen och ordning och reda i fokus samt en värdig äldreomsorg. Mindre barngrupper och ökad personaltäthet i förskolan samt förbättringar av hemtjänsten kommer vara särskilt prioriterade frågor för oss kristdemokrater. De barn och äldre som är i behov av det offentliga ska kunna förvänta sig trygghet och bra verksamheter.

Viktigt med låg skatt

En låg skatt är också viktigt, det ger mer frihet åt individer och familjer med utrymme för egna prioriteringar och det är därför bra att Solna i dag klarar av att ha Sveriges lägsta kommunalskatt. Kristdemokraterna sätter dock kvalitet i välfärdens kärnverksamhet främst! Samtliga stadens verksamheter måste nu ses över. Förhoppningsvis går det att frigöra resurser genom effektiviseringar och kloka prioriteringar – men i vilken utsträckning återstår att se.

Synpunkter? Hör av dig!

Har DU några synpunkter inför årets budgetsförhandlingar – hör gärna av dig!

Malin Appelgren (KD)
Gruppledare och kommunalråd i Solna stad
malin.appelgren@kristdemokraterna.se