• 98 miljoner till Timrå IK fram till 2018!

    När Timrå IK köpte nuvarande E.On Arena 2003 fick klubben ett avtal som skulle ge dem totalt 98 miljoner i olika bidrag av kommunen fram till 2018. Fram till dags dato har de fått inte mindre än 75 miljoner av däribland ett finansieringsbidrag som innebär att kommunen bekostar klubbens ränta och amortering på lånet kommunen gav för att klubben skulle kunna köpa arenan. Inte en spänn har klubben betalat för arenan.

    Hur galet får det bli och hur mycket pengar ska kommunen pynta in i klubben innan det är nog???

    Märkligt nog var politikerna överens när avtalet skrevs. För att förstå varför behöver man få lite grepp om bakgrunden och hur avtalet ser ut.

    2003 hade klubben tagit sig in i Elitserien och då krävdes en rejäl ombyggnad och upprustning av arenan. Kommunen uppskattade investeringsbehovet till cirka 120 miljoner, en summa kommunen inte kunde ordna fram. Därför beslutades att det bästa var att sälja arenan. Så småningom växte ett avtal fram som innebar följande:

    Kommunen skulle få 10 miljoner kronor över det bokförda värdet för arenan, totalt 45,4 miljoner kr. Dessa 10 miljoner kunde man då ge tillbaka till Timrå IK i form av ett investeringsbidrag. Genom detta drag kunde Timrå IK räkna med ytterligare 5 miljoner kronor från länsstyrelsen samt ett EU-bidrag på 15 miljoner, pengar som man kunde använda till investeringarna, vilka man med stöd från företag och andra räknade klara för endast 50 miljoner.

    Ett problem var dock att driften av arenan då kostade 9 miljoner årligen. Denna kostnad kunde förstås inte klubben tänka sig ta, så för att lösa detta erbjöd kommunen ett driftsbidrag som successivt skulle minskas och ett finansieringsbidrag som innebar att kommunen skulle stå för den ränta och amortering klubben skulle göra på det lån som kommunen gav klubben för att få fram pengarna som inte fanns. 2004 gjordes finansieringsavtalet formellt om till ett hyresavtal, men i praktiken fungerar det på samma sätt, inga pengar går mellan kommunen och Timrå IK utan hyran/finansieringsbidraget clearas lånets ränta och amortering i respektive organisations bokföring.

    Slutsatsen man kan dra, av avtalet, är att klubben fram till 2018 får totalt 98 miljoner kronor av kommunen. Utifrån en utomståendes synvinkel en oskälig summa pengar när man betänker andra verksamheters behov i kommunen.

    Samtidigt så slipper de facto kommunen den årliga driftskostnaden på 9 miljoner kronor årligen. På så vis blir affären, utifrån kommunpolitisk synvinkel, en sorts nollsummespel, givetvis under förutsättning att klubben fortlever. Skulle klubben gå i konkurs står kommunen där med arena som kostar miljoner som man först ”gett bort” och tvingas köpa tillbaka.

    Utifrån Timrå IK:s synvinkel, var affären också bra, man kunde utveckla arenan, och är nu i förhållande till andra klubbar väldigt lågt skuldsatt. Klubbens problem lär vara rent likviditetsmässig och det klara man säkert lösa på sikt. Naturligtvis framhåller man att man hela tiden betalat av lånet och räntan på det lån man fått av kommunen. Att det är kommunen som betalat genom finansieringsbidraget/hyresavtalet och inte en enda spänn betalats av klubben är det få som därför vet.