Munhälsan viktig för totalhälsan

Artikel i Arbetarbladet 12/9

Lördag 13 september uppmärksammas Nationella Munhälsodagen runtom i Sverige. Det finns all anledning att lyfta frågan eftersom munhälsan är otroligt viktig för vår hälsa i stort. Forskningen visar nämligen att det finns starka samband mellan dålig munhygien och allvarliga sjukdomar, skriver Anna-Karin Klomp och Marianne Nygren (KD).

En dåligt borstad mun ökar risken för att bakterier stannar kvar och orsakar sjukdomar. Förutom hål i tänderna och tandlossning kan bakterier i munhålan leda till lunginflammation, cancer, hjärtinfarkt och stroke. En grupp som drabbas extra hårt av dålig tandhälsa är äldre personer. Äldre som bor hemma och medicineras för olika sjukdomar ligger speciellt i riskzonen. Äldre med ett dåligt allmäntillstånd riskerar att andas in elaka bakterier i lungorna eller få infektioner i munnen, som gör det svårt att äta och det leder i sin tur till undernäring.I vintras startade Folktandvården i Uppsala län ett Kunskapscentrum för äldretandvård. Tanken är att samla och sprida kunskap om äldres tänder och munhälsa. Man vill hitta sätt att nå de äldre som fortfarande bor hemma, men som inte riktigt orkar sköta sina tänder.Det har visat sig att det är vanligt att äldre som bor hemma slutar gå till tandvården. Om den äldre sedan flyttar till ett vårdboende, har tandproblemen vid det laget ofta hunnit bli stora. Inom ramen för Folktandvårdens satsning ser man därför över arbetssätten för munvård på äldreboenden. Det är glädjande att ett äldreboende i Tierp är som modell i arbetet.
För att förebygga ohälsa hos äldre behöver vi se till att satsa på den förebyggande tandvården. Upprätthåller vi en god tandhälsa hon länets äldre minimeras också riskerna för följdsjukdomar och onödigt lidande.En del i det arbetet är att öka kunskapen om det tandvårdsstöd som finns idag. Unga (20-29 år) och äldre (75+) får idag 300 kronor om året i allmänt tandvårdsbidrag. Uppsala län har idag landets lägsta tandvårdstaxor och så vill vi fortsätta ha det. Ingen ska behöva avstå från att gå till tandläkaren på grund av rädsla för storleken på räkningen.Att äldres mun- och tandhälsa behöver uppmärksammas är tydligt, eftersom det påverkar äldres livskvalitet. Men en god tandhälsa på ålderns höst grundas redan i unga år. Därför behöver kunskapen om hur de egna levnadsförhållandena påverkar tandhälsan förmedlas redan från förskoleåldern.

Anna-Karin Klomp (KD), landstingsråd

Marianne Nygren (KD), Älvkarleby, kandidat till kommun- och landstingsfullmäktige


Fler kvinnor deltar i mammografi i dag

Replik i Arbetarbladet på MP:s debattartikel om mammografi

Miljöpartiet hävdar att centraliseringen lett till många kvinnor uteblir från mammografiscreening och att speciellt kvinnor med utländsk härkomst drabbats. Den statistik som finns för Uppsala län ger inget stöd för påståendena.Vid årsskiftet 2009 centraliserades mammografiscreeningen i vårt län till Samariterhemmet i Uppsala. Anledningen till detta var att landstinget under många år inte följt Socialstyrelsens riktlinjer. Verksamheten hade bara en läkare, trots försök att rekrytera fler. Detta ledde till att ett stort antal kvinnor inte kallades.

Vi kunde inte acceptera det. För att höja patientsäkerheten ställde vi bland annat krav på att varje bild skulle granskas av två läkare. Vi införde också ett nytt digitalt bildhanteringssystem. Den nya utrustningen upptäckte betydligt mindre tumörer, men var också dyrare. Vi ville att länets kvinnor skulle få en bättre mammografi.

Miljöpartiet skriver att centraliseringen inneburit att en mindre andel av de kallade kommer till screeningen. Det är en sanning med modifikation. År 2006, när MP satt i landstingsmajoriteten, kallades i storleksordningen 26 000 kvinnor till screening. Av dem deltog cirka 22 500 kvinnor.

År 2010, ett år efter att Alliansen centraliserat screeeningen, kallades 46 000 kvinnor till screeningen, varav cirka 34 000 kom. Procentuellt såg det alltså bättre ut 2006, men i verkligheten har antalet kvinnor som deltar i hälsokontrollen ökat markant.

Statistiken över Uppsala län (2013) visar också att täckningsgraden är betydligt lägre i välbeställda Uppsalastadsdelen Kåbo, med gångavstånd till mottagningen, än i invandrartäta Gottsunda eller Stenhagen.

Om vi jämför kommunerna varierar täckningsgraden mellan 78 och 85 procent. Älvkarleby har lägst, vilket skulle kunna indikera att avståndet spelar roll. Detta motsägs dock av att Östhammar har länets högsta täckningsgrad. Vi kan också se att deltagandefrekvensen ökat i Älvkarleby om vi jämför för några år tillbaka.

Mammografi är en undersökning som kan rädda liv och därför är det viktigt att kvinnor tar del av den. Därför erbjuder vi även gratis resa till mammografin med de sjukresebussar som finns. Undersökningen görs med 18-24 månaders mellanrum och även tider erbjuds vissa helger och kvällar, för att göra det lättare att få till ett besök.

Även riktade satsningar har gjorts för att få fler kvinnor att delta. Samtidigt är screeningen en frivillig hälsokontroll. Vi kan inte tvinga någon att delta som inte vill delta. Det positiva är att fler kvinnor screenas idag än tidigare, men jag tycker att vi behöver göra fler riktade satsningar för att öka deltagandet, i bland annat Älvkarleby.

Alliansen och KD har de senaste åren sett till att mer vård bedrivs ute i länet. Eftersom Uppsala län växer utesluter jag inte att vi i framtiden kan komma att tillhandahålla fler platser för screening.

Anna-Karin Klomp (KD),

landstingsråd och hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande


Mer vård i länet även med statlig vård

Det är min absoluta övertygelse att i takt med att vårdbehovet ökar behöver också Lasarettet i Enköpings uppdrag utökas, skriver Anna-Karin Klomp (KD) i Enköpingsposten idag.

Den svenska sjukvården håller på många sätt världsklass och väntetiderna i vården har aldrig varit kortare. Därmed inte sagt att sjukvården saknar utmaningar. Det är ingen nyhet att vården i vårt land inte är jämlik. Ska vi komma till rätta med den problematiken behövs någon form av förändring. Den diskussion som Göran Hägglunds utspel om förstatligande lett till är nödvändig för svensk sjukvård. Vi måste vända på alla stenar för att uppnå en jämlikare vård över hela landet.

Tack vare den medicinska utvecklingen klarar sjukvården idag av att rädda fler och fler människoliv. Det ska vi vara tacksamma för. Samtidigt är det så att utvecklingen inte är gratis. Utvecklingen kräver en hel del resurser och kompetens av landstingen. I en del fall är det bättre för patienterna att vården ges på ett fåtal ställen, för att vi ska kunna garantera bästa möjliga kvalitet och resursutnyttjande. Vissa diagnoser är så pass sällsynta att bara ett fåtal patienter i vårt land är i behov av behandlingen. I sådana fall anser jag att det är rimligt att behandlingen koncentreras till färre platser och att den även skulle kunna bekostas av staten.

När vi ser på det framtida behovet av sjukvård i vårt eget län tror jag att mer vård behöver ges ute i länet. Uppsala län växer och det är inte hållbart att klamra sig fast vid att all sjukvård ska bedrivas på ett sjukhus. Jag tror på Akademiska som ett framgångsrikt universitetssjukhus även i framtiden och därför vågar jag säga att mer vård kan och bör bedrivas på andra håll i länet.

Utvecklingen har lett till att fler får vård och en del vård som tidigare gavs i slutenvården ges idag i öppenvården. Allt fler ingrepp görs som dagkirurgi, vilket gör att patienten inte behöver ligga inne på sjukhus efteråt. Återhämtningen blir snabbare och även kostnaden blir lägre.

Ska vi kunna möta det växande behovet av vård behöver mer vård ges på fler ställen i länet. Jag vill inte att Akademiska ska bedriva mindre vård, utan att fler ska bedriva mer. Det är orimligt att tro att ett sjukhus, hur bra det än är, ska kunna ta hand om alla vårdbehov. Vi Kristdemokrater vill ha mer vård ute i länet och det finns ingen motsats mellan det och att en del av vården skulle vara statlig.

Under de senaste åtta åren har Lasarettet i Enköpings ställning stärkts. År 2006 utfördes knappt 2800 operationer på lasarettet. Inför denna mandatperiod lovade Alliansen och Kristdemokraterna att lasarettet skulle bli ett kortvårdskirurgiskt centrum. Så blev det och idag görs dubbelt så många operationer i Enköping, jämfört med när vi tog över rodret 2007. Det är min absoluta övertygelse att i takt med att vårdbehovet ökar behöver också Lasarettet i Enköpings uppdrag utökas.

Anna-Karin Klomp (KD), landstingsråd

 


Landstinget bör anställa funktionshindrade för bättre tillgänglighet

Foto: Truls Busch Christensen

Kristdemokraterna vill att funktionshindrade personer anställs för att utveckla den fysiska tillgängligheten i landstingets verksamheter.

– Ska vi komma till rätta med bristerna i den fysiska tillgängligheten, behöver vi bli bättre på att involvera personer i arbetet som faktiskt berörs av problemen, menar Kristdemokraternas landstingsråd Anna-Karin Klomp.

En stor del av samhällsservicen ges idag i landstinget. För att även personer med funktionshinder ska kunna ta del av tjänsterna på ett smidigt sätt krävs att vårdlokaler, utemiljön runt omkring, bussar och tåg samt information är anpassade efter behoven. En hel del förbättringar har gjorts de senaste åren, men inte tillräckligt menar Klomp.

Därför föreslår nu Klomp att landstinget anställer personer med funktionshinder i ett led att utveckla tillgängligheten.

Östhammars kommun har föregått med gott exempel och fick nyligen högst betyg i hela landet för sitt arbete med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Detta i Humanas Tillgänglighetsbarometer, där 159 kommuners arbete med tillgänglighet har granskats.

 


Patienterna får vård allt snabbare i Uppsala län

Foto: Truls Busch Christensen

Även i april får landstinget del av den statliga kömiljarden. Landstinget får cirka 1,2 miljoner för att man klarar prestationskravet för att över 70 procent av patienterna får behandling inom 60 dagar.

– Det är glädjande att se att våra satsningar börjar ge resultat i form av kortare väntetider. Patienterna i vårt län får vård allt snabbare och det är mycket tack vare vårdpersonalens goda arbete, säger hälso- och sjukvårdsstyrelsens ordförande Anna-Karin Klomp (KD).

Man klarar grundkravet för både första besök och behandling inom 60 dagar, men när det gäller prestationskravet för att få kömiljard uppnås detta för själva operation. Läs mer


Nytt ersättningssystem ska ge landstingets sjukhus stabilare ekonomi

Foto: Truls Busch Christensen

Pressmeddelande om nytt ersättningsystem

Landstinget har sett över ersättningssystemet för sjukhus. Enligt ett förslag ska sjukhusen i framtiden huvudsakligen finansieras genom en fast ersättning, till skillnad från den nuvarande situationen med en hög rörlig andel.

– Som universitetssjukhus har Akademiska sjukhuset ett komplext uppdrag. Erfarenheter från andra landsting visar att det i sådana fall fungerar bättre med anslag, säger Anna-Karin Klomp (KD), ordförande för hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Det nya systemet ger inte automatiskt sjukhusen mer pengar att röra sig med. Det som ändras är beräkningsgrunden. Läs mer


Brister i rehabilitering ska åtgärdas

Foto: Truls Busch Christensen

Notis i P4 Uppland 29 april 2014

Det finns många brister i vårdkedjan för rehabiliteringen inom flera områden. Det framgår av en utredningsrapport som presenterades på hälso- och sjukvårdsstyrelsen idag. Nu ska en åtgärdsplan tas fram för att rätta till bristerna.

– Rehabiliteringen är en viktig del av vården och vi behöver åtgärda de brister som finns idag, så att patienterna inte ska riskera att komma i kläm, säger Anna-Karin Klomp (KD) ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Läs mer


Vi tror på Akademiska

Replik i UNT 23 mars 2014

Socialdemokraterna har inte noterat att Akademiska sjukhuset rankas som landets tredje bästa, skriver Anna-Karin Klomp (KD) och Nina Lagh (M):

S fortsätter sin berättelse om att Akademiska sjukhuset är hotat (UNT 16/3). De har inte noterat att sjukhuset rankas som landets tredje bästa universitetssjukhus.

De har också missat att vi bygger om och till stora delar av sjukhuset för mångmiljardbelopp, för att även i framtiden kunna bedriva vård i världsklass. Vi tror på Akademiska, men det betyder inte allt kan vara som det alltid har varit.

Uppsala län växer och det gör även behovet av vård. Vi menar att det inte är realistiskt eller önskvärt att allt ska utföras på Akademiska sjukhuset. En sådan utveckling skulle leda till två saker: längre vårdköer och att Akademiskas uppdrag som högspecialiserat sjukhus skulle försvagas. Tilltagande specialisering av vården gör att sjukhuset snarare behöver renodla verksamheten och att ”enklare” specialistvård utförs av andra vårdgivare. Till exempel har Lasarettet i Enköping fått ett ökat uppdrag genom vårdvalet för höfter och knän.

Utöver detta ser vi en annan utveckling som vi bejakar: människor som söker vård vill ha större valmöjligheter.

Vi har valt att använda vårdval för att åstadkomma detta. Det skapar valfrihet för patienterna, eftersom vi tillåter alla aktörer som klarar kvalitetskraven att etablera sig. Till skillnad från upphandling, där avtalen ofta är korta, skapar vårdval förutsättningar för en långsiktighet som gynnar patienterna.

Vi utökar vårdvalet med höga kvalitetskrav samt krav på samarbete inom forskning och utbildning. Vi är trygga med att de förändringar vi gör är väl förberedda och kommer att leda till en bättre och mer tillgänglig hälso- och sjukvård i vårt län.

Anna-Karin Klomp (KD), ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Nina Lagh (M), vice ordförande i produktionsstyrelsen


Fler vårdval för att öka möjligheten att välja

I SVT Uppsala: Vårdval införs inom ortopedi och hudsjukvård

Alliansen öppnar upp för fler vårdval. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade på sitt sammanträde att landstinget ska förbereda för att kunna införa vårdval inom specialiserad ortopedi och hudsjukvård i öppenvård.

– Vi fortsätter att utveckla och utöka vården, så att fler patienter ska kunna välja vårdgivare och få vård snabbare, säger Anna-Karin Klomp (KD), ordförande för hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Landstinget har sedan 2011 infört vårdval för specialistvård inom flera områden. Vårdvalet innebär att patienter kan välja mellan olika vårdgivare, både privata och landstingdrivna. Exempel på områden där vårdval har införts är operationer av gråstarr, höft- och knäproteseroperationer samt gynekologi.

Nu har hälso- och sjukvårdsstyrelsen fattat ett inriktningsbeslut som innebär att landstinget ska förbereda för att eventuellt införa vårdval inom ortopedi och hudsjukvård.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade att ge tjänstemannaorganisationen i uppdrag att ta fram ett förfrågningsunderlag utifrån lagen om valfrihetssystem. Under förutsättning att hälso- och sjukvårdsstyrelsen godkänner förfrågningsunderlaget kommer vårdvalet att införas från den 1 januari 2016.

Under 2015 ska det göras en utvärdering där man tittar på vilka effekter vårdvalet inom specialistvården har haft för forskning och utbildning.

Oppositionspartierna (S), (V) och (MP) reserverade sig mot beslutet och yrkade på avslag.

 


Om tv-serien Sjukhuset: Allt lämpar sig inte för TV

1. Artikel i Vårdfokus 2. Artikel i UNT: Allt lämpar sig inte för TV

Vi som har det politiska ansvaret för verksamheten i Uppsala läns landsting har noggrant sett över regelverk och riktlinjer för att säkra integriteten för patienter och anhöriga. Det skriver Anna-Karin Klomp (KD), Lina Nordqvist (FP) och Nina Lagh (M).

Från 1994-2009 var dramaserien Cityakuten (ER) en av västvärldens mest populära TV-serier. Den följdes av en rad underhållande dokumentärserier om sjukvårdens vardag. Intresset för att veta mer om sjukvårdens vardag ledde snabbt till fler, liknande samhällsprogram, och sammantaget har idag nära hälften av alla svenska landsting medverkat i underhållande dokumentärserier om sjukhus och sjukvårdsverksamhet. En drivkraft var att visa hur vården fungerar på riktigt och vilka verkliga hjältar som faktiskt jobbar där.

Under några år med början 2007 deltog även Uppsala läns landsting i en TV-serie om det dagliga livet på Akademiska sjukhuset. En självklarhet var redan från början att säkerställa höga krav på patienters och andra medverkandes integritet. Den debatt vi har idag fanns inte då. Vi hade inte samma allmänna debatt kring smygfilmning och filmsnuttar på Internet, eller att våra digitala fotspår hamnar i myndigheters eller företags databaser. Det hade varit bra om vi haft dagens debatt redan 2006. Det är ingen ursäkt, men för att lära sig av sina misstag måste man sätta sig in i vilket sammanhang de begicks.

Med eftertankens kranka blekhet är det uppenbart att det pedagogiska värdet av vårddokumentärer inte uppvägs av risken att patienter eller deras anhöriga hindras från att fokusera på behandling, tillfrisknande eller en rofylld sista tid. Svenska läkaresällskapets och Svensk sjuksköterskeförenings etiska organ avråder numera också vårdpersonal från att medverka till inspelningar av ”svårt sjuka patienter på akutavdelningar eller inom den prehospitala vården”.

Våren 2011 riktade JO kritik mot Uppsala läns landsting. Landstingets deltagande i TV-serien hade då redan upphört, landstinget tog till sig av kritiken och beklagade djupt de fel som förekommit.

Vi som har det politiska ansvaret för verksamheten i Uppsala läns landsting har noggrant sett över regelverk och riktlinjer för att säkra integriteten för patienter och anhöriga. Ett led i detta är att Uppsala läns landsting, och därmed också Akademiska sjukhuset, har skärpt reglerna för filmning och fotografering.

Gällande regler säger idag att även om medgivande inhämtats får fotografering eller filmning aldrig ske på sätt som kan innebära att patientsekretessen äventyras, eller så att någons personliga integritet kan kränkas. Vi kommer att fortsätta arbetet med att stärka patientens rättigheter och minimera risken för kränkning eller brister i bemötande.

En ursäkt framfördes också i december 2007 till de anhöriga i det fall som har uppmärksammats på senare tid. Vi som är politiskt ansvariga idag har självklart samma uppfattning.

Patienter och deras anhöriga ska aldrig behöva tveka om att de är trygga i vården.

Anna-Karin Klomp, Landstingsråd (KD)

Lina Nordqvist, Landstingsråd (FP)

Nina Lagh, Landstingsråd (M)


Vi driver frågan om betald specialistutbildning för sjuksköterskor

Artikel i Dagens Medicin 11 mars 2014

Betald specialistutbildning skulle öka sjuksköterskors framtidstro och samtidigt ge arbetsgivarna större möjligheter att planera sin kompetensförsörjning, anser kristdemokraterna Anna-Karin Klomp och Ella Bohlin.

Svensk hälso- och sjukvård står inför många utmaningar. En utmaning som det i tider av protester bland sjuksköterskorna och hot om uppsägningar talas allt mer om, är dels att klara bemanningen, dels att upprätthålla kompetensen hos personalen.

Sjuksköterskornas unika kompetens går inte att ersätta med någon annan yrkesgrupp. Därför är det viktigt att yrket är attraktivt och byggs på med nya sjuksköterskor, som får växa in i yrkesrollen i samspel med erfarna kollegor.

En av tjusningarna med sjuksköterskeyrket är den breda grunden, som ger möjlighet för olika karriärvägar och specialiseringar. Inom flera vårdområden råder det i dag brist på behörig personal med specialistutbildning. Under kommande år går dessutom många erfarna sjuksköterskor i pension. Det öppnar möjligheterna för yngre kollegor att ta vid, samtidigt som det är en utmaning ur kompetenssynpunkt.

Precis som i övriga delar av landet har sjuksköterskor både i Uppsala och Stockholm protesterat mot löneläget och arbetsmiljön. De har bland annat fört fram stress i arbetet, som ett resultat av underbemanning och en orimligt låg löneutveckling. Ska vi klara utmaningen med bemanning och kompetens behöver sjuksköterskorna framtidstro. En tro på att arbetet kommer att vara stimulerande, att arbetsbelastningen över tid kommer att vara rimlig, att lönen motsvarar insatsen.

Ekvationen är rätt enkel. Ju fler som väljer att utbilda sig till sjuksköterska, desto mer ökar våra möjligheter till god bemanning och i slutändan patientsäker vård. Ska vi nå dit, behöver löneläget och kompetensutvecklingen bli bättre.

En del har redan gjorts. Det var inte så länge sedan Akademiska sjukhuset i Uppsala höjde ingångslönen för nyutbildade sjuksköterskor. Vårdförbundets kampanj ”Inte under 24 000” har säkert bidragit till att lönerna höjts. Påslaget har dock lett till att oerfarna sköterskor i vissa fall fått mer i plånboken än sina avdelningskollegor med betydligt längre erfarenhet.

I Stockholm får barnmorskor och andra bristyrken minst 1 500 kronor i höjd lön. Samtidigt satsar regeringen 100 miljoner kronor på 240 nya utbildningsplatser till vårdutbildningarna. Satsningarna är ett led i att säkra kompetensen på avdelningarna.

Det är inte rimligt att till exempel en barnmorska med 40 års erfarenhet och med ett ansvar för att utbilda nya barnmorskor tjänar cirka 8 000 kronor mer i månaden än sin nyutexaminerade kollega. Så kan verkligheten se ut i dag, inom en specialistutbildad yrkesgrupp där det tar många år att bygga upp tillräcklig kompetens. Det är inte rimligt att det är på det viset. Det måste vara mer lönsamt med erfarenhet.

Vi behöver också göra det mer attraktivt för sjuksköterskor att vidareutbilda sig. Vi menar att sjuksköterskor kunde få sin specialistutbildning med liknande villkor som läkarna. Dessvärre är studievillkoren i dag inte jämförbara med läkares, som gör sin specialisttjänstgöring (ST) under betald arbetstid. Med skiftande stöd från arbetsgivaren kan en sjuksköterska i dag tvingas ta tjänstledigt och låna för att finansiera sina studier. Enligt Vårdförbundets beräkningar handlar det om ett inkomstbortfall på nästan en kvarts miljon. Eftersom löneökningen efter fullgjord specialistutbildning oftast är blygsam kan det innebära att man får arbeta upp till 19 år innan specialiseringen lönat sig.

Det är knappast ett framtidsscenario som lockar till specialisering. Därför vill vi som kristdemokratiska landstingspolitiker driva frågan om betald specialistutbildning, liknande ST-läkarutbildningen. Det skulle även ge arbetsgivarna större möjligheter att planera för kompetensförsörjningen utifrån behovet av specialistsjuksköterskor inom verksamheterna.

Vi kan bidra till en bättre framtidstro hos vårdpersonalen genom att premiera goda arbetsinsatser och mångårig erfarenhet, samtidigt som vi skapar goda möjligheter till kompetensutveckling. På det hela taget handlar om att ge vårdpersonal en god arbetssituation, så att patienterna även i framtiden får bästa möjliga vård.

Anna-Karin Klomp (KD), landstingsråd i Uppsala län
Ella Bohlin (KD), förstanamn till landstingsvalet i Stockholms län


Patienter i Uppsala län näst nöjdast i landet med sin vård

Patienterna i Uppsala län är på det hela taget nöjda med den vård och behandling de får när de besöker primärvården. Uppsala län har det näst högsta betyget i landet, visar en resultatet av en stor enkätundersökning som presenteras idag. Högst betyg fick Halland.

– Genom vårdvalet har vi gett patienterna mer inflytande i vården och det visar sig nu i att vi har landets näst nöjdaste patienter, säger Anna-Karin Klomp (KD), ordförande för hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Den vårdcentral som får bäst omdöme är Brukshälsan i Söderfors, medan Knivsta vårdcentral har förbättrat sig mest jämfört med den förra mätningen.

Undersökningen har genomförts i hela Sverige på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting. Det är tredje gången mätningen görs. Förra gången var 2011.

I oktober 2013 fick patienter en enkät hemsänd efter sitt läkarbesök. I enkäten fick de svara på frågor om hur de bemötts under besöket, hur länge de fått vänta på sitt besök och vad de tyckte om servicen i stort.  I Uppsala län har 5 288 patienter besvarat undersökningen, som omfattar 49 vårdcentraler och husläkarmottagningar i länet, såväl landstingsdrivna som privata.

Landstinget i Uppsala län var bäst i landet på att ge begriplig information till patienterna i samband med läkarbesök och hade den högsta tillgängligheten per telefon. Landstinget får också högt betyg när det gäller förtroendet för läkarna och bemötande. Däremot anser många patienter att de har fått vänta alltför länge på sitt besök. Där var landstinget ett av de sämsta i landet.

– Vi ser också att det skiljer mellan män och kvinnor i hur man uppfattar den information och de instruktioner man ger om bland annat läkemedelsanvändning. Män är generellt mer nöjda med informationen än kvinnor. Det här är ett område som det skulle vara intressant att titta närmare på, säger Claudio Troncoso, statistiker vid enheten för analys och utveckling.

Uppvaktning med diplom

De vårdcentraler som har fått högst betyg i undersökningen respektive förbättrat sig mest kommer att uppvaktas med diplom.

Medier är välkomna att närvara när Anna-Karin Klomp (KD), ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen, överlämnar diplom till vårdcentralerna som fick bäst resultat.

Brukshälsan i Söderfors, högst betyg i patientenkäten, 5 mars kl 14.30, Bruksplan, Söderfors

Knivsta vårdcentral, förbättrat sig mest i patientenkäten, 5 mars kl 12, Ängbyvägen 8, Knivsta


Anna-Karin Klomp (KD): Vårda patientintresset!

 

Artikel i UNT 16/1

Inte är det väl etiskt rätt att spara pengar genom att försvåra tillgängligheten i vården? Det skriver Anna-Karin Klomp (KD) i en replik på socialdemokraternas artikel ”Farsartade turer kring cancervården”.

Vivianne Macdisi (S) angriper Alliansen i raljerande ordalag för att sakna etisk kompass och att bedriva affär i vården. Det är att förenkla verkligheten till oigenkännlighet.Macdisi (S) tycker att det är farsartat att Alliansen försökt få till ett avtal med en av världens främsta cancerkirurger. I hennes värld hade det varit bättre att inte ens försöka. Nu visade det sig att den lagstiftning som finns i dag i Sverige inte gör det möjligt för oss att ingå vårdavtal med Uppsala Cancer Clinic, där Haile Matheme är verksam.

Socialdemokraternas inställning i denna fråga har hela tiden varit tydlig: Landstinget ska inte ha något avtal med UCC. Om de suttit vid makten så hade ansökan om vårdavtal avslagits med vändande post.

Macdisi (S) kritiserar den ökande patientmakten som två mandatperioder av Alliansstyre gett upphov till. Rätten att välja var du vill få din hörapparat, vilken mödravårdcentral du vill gå till, var du och dina barn ska gå för tandreglering kallar hon för att leka affär.

Vi tror att patienterna är kapabla att själv kunna välja och att även vårdgivare, inte bara byråkrater och politiker, kan bedöma var en vårdcentral kan behövas. Våra vårdval följer strikta och noga utformade regelverk. Vi ställer höga krav på de vårdgivare som vi har avtal med.

Macdisi (S) anklagar vårdvalen för att vara kostnadsdrivande. Det stämmer att t.ex. kostnaderna för hörapparatsutprovning har ökat. Det beror på att vårdvalet har fått fler människor att söka hjälp för sin hörselproblematik, människor som tidigare led i tysthet.

Att behandla dolda vårdbehov kostar pengar. Men inte är det väl etiskt rätt att spara pengar genom att försvåra tillgängligheten i vården? På vilket sätt tillfredställer det människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen eller kostnadseffiktivitestprincipen som riksdagen fastslagit?

Sedan 2006 har Alliansen styrt ungefär hälften av alla landsting, däribland Uppsala län. Öppna jämförelser visar att under denna tid har förtroendet för både vårdcentralerna och sjukhusvård ökat i vårt län.

Anna-Karin Klomp (KD), ordförande hälso- och sjukvårdsstyrelsen


Landstinget har kortat väntetiderna i vården

P4 Uppland rapporterar: Kortare väntetid i vården

De som väntade på att få träffa en specialist i vården fick under november vänta lite kortare än tidigare.

– Landstinget har under en längre tid haft problem med att klara kraven för kömiljarden, men under hösten har produktionskurvan pekat stadigt uppåt, säger landstingsrådet Anna-Karin Klomp (KD).

75% fick behandling inom 60 dagar. Det innebär att Landstinget i Uppsala län klarade en del av kravet för kömiljarden den månaden.

– Det är ingen slump att köerna kortats. Det pågår ett systematiskt arbete med att förbättra tillgängligheten i specialistvården och även bemanningen på sjukhusen ser bättre ut nu, menar Anna-Karin Klomp.

Landstinget klarade däremot inte kömiljardens krav för besök till specialist. Man var 0,5% från kömiljardens 70 procentsgräns.

Inom primärvården är tillgängligheten fortsatt god. I SKL:s oktobermätning var telefontillgängligheten 96% och 91% fick tid hos läkare inom en vecka.

 

 

 


Mellanvårdsavdelning på Kronparksgården

Radio P4 Uppland: Mellanvårdsavdelning öppnas i Kronparken

Landstingets hälso- och sjukvårdsstyrelse beslutade igår att den blivande mellanvårdsavdelningen ska lokaliseras till Kronparken istället för avdelning 170.

Orsaken till förändringarna är att avdelningen kommer att öppna i andra lokaler än man tänkt, säger kristdemokraten Anna-Karin Klomp, ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

– Man har fått omvärdera hur mycket renovering som behövs på avdelning 170 och så vill Akademiska sjukhuset eventuellt behålla de lokalerna, säger Anna-Karin Klomp (KD), ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Den planerade avdelningen är till för främst äldre patienter som är färdigbehandlade på sjukhuset och för friska för att vara där, men för sjuka för att komma hem. Syftet är att förbättra omhändertagandet av patienterna genom att de vårdas på rätt vårnivå.

Planerna har gjorts om lite – och i stället för att öppna i en lokal på Ulleråketsområdet så blir det i en annan – på Kronparksgården. Då kan man så småningom ha 30 platser i stället för 26, men alla platser kommer troligen inte att vara igång förrän efter sommaren – först öppnar man 15 platser – och det hoppas man på att kunna göra i april, som planerat.

– Det är fortfarande det vi planerar för.

Planen har ju fått kritik för att platserna är på Ulleråker, för långt från Akademiska, men där ändrar ni inget?

– Det får man ju sätta i relation till att vi har närvårdsplatser både i Enköping och Östhammar och planerar att ha i Tierp och det är ju ännu längre bort från Akademiska sjukhuset.