Budgetfullmäktige i Uppsala kommun

I dagarna två har budgetfullmäktige pågått i Uppsala kommun. Klart står att den nya rödgröna majoriteten höjer skatten med 30 öre för kommunens medborgare. Tillsammans med den skattehöjning som (det rödgröna styret i) Landstinget har genomfört blir den totala förändringen 85 öre. För en barnfamilj med två föräldrar där båda tjänar 25 000 kronor i månaden blir det 5 000 kronor om året. Det är mer än vad vi i genomsnitt köper julklappar för.

Att kommunens ekonomi blöder är inget nytt. Kristdemokraterna och vårt kommunalråd Jonas Segersam har dock konsekvent framfört att en skattehöjning inte är lösningen på de problemen som orsakar underskotten. Istället vill vi få till stånd en bättre ekonomisk uppföljning och effektivisera administrationen istället för att skära i verksamheterna (läs mer här). Tidigare i år aviserade man till exempel att den palliativa vårdavdelningen Omtanken skulle läggas ned, något vi har varit kritiska till från början (läs mer här).

Vidare är det hög tid att se över varför nästan alla kommunala verksamheter är dyrare än i andra kommuner, därför måste vi rannsaka kommunens ekonomi och se till att varje skattekrona används effektivt och levererar hög kvalitet.


KD i Uppsala kommun har presenterat budget

I dagens UNT berättar vi om Kristdemokraternas budget för Uppsala kommun. Den fokuserar på tre områden:

Hejda kostnadsgaloppen och minska administrationen så att vi kan satsa på verksamheterna
Minska utanförskapet genom att lotsa människor ut i studier och arbetsliv, inte minst nyanlända svenska
Barn och ungdomar, vi satsar bland annat på mindre grupper i förskolan, och att ett barnperspektiv präglar kommunens verksamhet

När det gäller ekonomin presenterade vi nyligen Alliansens grundplatta – där vi säger nej till de rödgrönas skattehöjning och den kostnadsgalopp de ger startskottet för.  Det är totalt ohållbart att tillåta kostnadsökningar under nästa år med 4,8% – vi sätter gränsen till 2,8%.
Det är nu vi måste ta fighten mot kostnadsökningarna, inte slå oss till ro och få en dubbelt värre utmaning att gå igenom om ett eller två år. En skattehöjning löser inga problem, utan tvärtom skapar det problem. (se två inlägg om detta i UNT – Hans Jansevik  och Hans G Karlsson)

Alla som arbetar inom och för kommunen gör säkert det bästa de kan. Men frågan är om alla har rätt uppgifter, och om alla, speciellt administrativa, rutiner och dokumenteringar behövs? Vi ser det inte som orimligt att man systematiskt går igenom kommunens administration och sparar 10% i genomsnitt på den. Alltså inte ute i skolor, på äldreboenden och på bygglovsenheten. Utan just på administrationen – beställarkontor, mellanchefer, stödfunktioner och liknande.

Här är tre exempel som illustrerar problemet. I Uppsala kostar en förskoleplats 133.500 kr/år. Det är 8.000 kr mer än rikssnittet. Med drygt 10.000 förskoleplatser motsvarar det 80 mnkr. Det är mycket pengar. Då kanske man kan tänka att det beror på att vi har så hög kvalitet? Nja, jämför man med Jönköping som ligger på ungefär samma kostnadsnivå, ja då har de 4,8 barn per anställd. I Uppsala är siffran 5,4 barn per anställd. Och när det gäller andel av personalen med pedagogisk högskoleutbildning, ja då har de 86% mot 46% i Uppsala. Vi har alltså varken högre personaltäthet eller mer utbildad personal trots att vi har så mycket högre kostnader. (se debattartikel av B Moraeus i UNT 3/10)

Nästa exempel gäller korttidsplatser inom äldreomsorgen. Enligt Kolada, kommunens system för att mäta ekonomin, så kostar en korttidsplats 3.466 kr (2014). Men om man tittar på vad kommunens egenregi får betalt för att tillhandahålla varje plats så ligger ersättningen från Äldrekontoret på mellan 1500-1800 kr. Vart tar andra halvan av kostnaderna vägen?

Slutligen informatörer. Dagens samhälle skrev om detta i somras och påpekade de att antalet informatörer i kommunsektorn har ökat med 100% på 10 år. I Uppsala har vi med våra 62 informatörer 3/100.000 inv. Om vi skulle komma ner till snittet på ca 2/100.000 inv. så skulle vi kunna spara ungefär 20 tjänster motsvarande 10 mnkr.

Jag säger inte att det är just detta man ska spara pengar på – poängen är att illustrera att vi ligger högt i kostnader, och att vi därför måste arbeta med att åtminstone komma ner i kostnader i nivå med jämförbara kommuner.

I det privata näringslivet får man ibland skära ner stora delar av organisationen för att få lönsamhet i verksamheten. Jag tror det skulle vara välgörande att gå igenom hela administrationen och verkligen fundera över vad man faktiskt skulle kunna ta bort om man måste spara 10%. Låt oss nu ta ledarskapet för vår kommun, innan det är för sent!

/Jonas Segersam

 

 


Minskade barngrupper i Knivsta

Reportage i UNT 26/8 2015: Hopp stiger om minskade barngrupper 

Barngrupperna i Knivsta kommun är bland de största i landet och debatten om att minska dessa har varit het de senaste åren. Utbildningsnämndens ordförande Björn-Owe Björk tror att de nya förskolorna kan bidra till att lösa det problemet.

För att minska barngrupperna behövs fler avdelningar och för att få fler avdelningar behövs fler förskolor. Vi har skjutit till medel för att minska barngrupperna med ett halvt barn per avdelning och tanken är fortsätta att skjuta till mer pengar årligen tills vi minskat barngrupperna med två barn per grupp. Men det gäller att vi får de effekterna vi vill ha. Vi förväntar oss att det ska minska, men jag vill ha det svart på vitt. Det kan vara mer komplicerat än att bara skjuta till pengar, säger han.