Valprogram 2018

Inledning

Kristdemokraterna går till val på ett välfärdslöfte beträffande hälsovård, sjukvård och social omsorg.
Vi vill att alla ges en god vård i rätt tid genom  en storsatsning på primärvården med en återinförd kömiljard.
Vi vill införa en äldreboendegaranti för alla över 85 år.
Vi vill öka tryggheten i samhället genom att kraftigt utöka antalet polisanställda.
Vi vill ha en flexibel föräldrapenning där föräldrarna själva fattar beslut om fördelning.
Vi vill ge ökat stöd till att vara föräldrar och vi vill ha mindre barngrupper i förskolan.
Vi vill verka för en landsbygd med självförtroende där stad och landsbygd utvecklas i god samverkan.
Vi vill arbeta för en trygg och säker livsmiljö med en god kommunal service för alla invånare i kommunen.
Vi vill prioritera miljöfrågor, ett hållbart samhälle samt ökad säkerhet för cyklister.

Vad har Alliansen gjort i Varberg innevarande mandatperiod?
Under mandatperioden har vi arbetat tillsammans med övriga partier i Alliansen och MP fört en ansvarsfull politik. Vi har strävat efter att ha en ekonomi i balans samtidigt som vi har utvecklat olika sektorer inom välfärden.
En avgörande händelse under året var att dubbel-spåret genom Varberg kom med i Trafikverkets förslag till nationell plan. Bakom denna framgång ligger mycket arbete, inte minst i form av det viktiga tilläggsavtal som kommunen tillsammans med Region Halland har slutit med Trafikverket. Nu kan vi fullt ut fokusera på målbilden med färdigbyggt spår och tunnel år 2024. Enklare pendling till och från Göteborg betyder mycket för vår tillväxt, en milstolpe är därför även den nya fördjupade översiktsplan för Norra kusten som antogs i februari. Planen ger förutsättningar för 4 000 nya bostäder i området, vilket rimmar väl med den överenskommelse som vi träffat med Trafikverket och Region Halland om att verka för ett framtida tågstopp i Väröbacka. Vi har även fått positivt besked om att Trafikverket startar upprustning av Viskadals-banan. Detta har Varbergs kommun under lång tid varit med och arbetat för goda förbindelser till och från Borås gynnar både näringsliv och vår kommun i stort.
Under året har vi tagit ett nytt avstamp och påbörjat resan mot ett bättre företagsklimat i kommunen. Här spelar skola och näringsliv en nyckelroll.
Som Kristdemokrater är vi glada för att vårt förslag att inrätta Varberg direkt har genomförts, detta är kommunens nya gemensamma kundservice som ska underlätta för både företag, invånare och besökare.
Bostadsbyggande i kommunen är prioriterat och vi har utökat resurserna på flera håll inom organisationen för att få ett bättre flöde i de olika leden som påverkar takten på bostadsbyggandet.
2017 var året då kommunens största investering någonsin blev klart, Trönninge skola och Trestegets idrottscentrum kunde då invigas och tas i bruk. Framöver väntar bland mycket annat en ny bad- och simanläggning på Håsten samt flera nya bostadsområden runt om i kommunen. 

Vi kristdemokrater vill vara med att fortsätta att utveckla Varberg, och då menar vi hela vår kommun, till att vara en attraktiv plats att växa upp på, leva och åldras i. En av våra hjärtefrågor är att alla skall ha tillgång till en väl fungerande sjukvård samt äldrevård när så behövs.
En annan viktig fråga är våra barn och unga. Deras uppväxtvillkor påverkar hur hela samhället utvecklas. Familjen är den växtplats som formar våra barn mest.

För att lyckas med vår vision om att vara västkustens kreativa mittpunkt är det väsentligt att barn och unga har goda uppväxtvillkor. Människor som har balans i tillvaron och mår bra lär sig mer och presterar bättre. Hemmiljön, familjelivet och uppväxtförhållandena påverkar vår hälsa och livskvalitet. En sund och framgångsrik utveckling måste därför utgå från familjens villkor och vardag.

Den kommunala verksamheten ska drivas utifrån förhållningssätten hållbarhet och delaktighet. Det handlar om att vi ska agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida och kommande generationer. Kommunen har ett stort ansvar med att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle.
Flera av de globala kriser som vi upplever påverkar också den lokala nivån och ställer krav på lokala beslut för att kunna säkra en långsiktig hållbar utveckling. I Varberg ska vi ha ett öppet och inkluderande klimat som kännetecknas av mångfald, inflytande och omtanke.

Vi har mycket att var stolta över i Varberg. I genomsnitt får barn och unga det ekonomiskt bättre och bättre i Sverige. Samtidigt är rotlöshet, ångest och bristande framtidstro en vardag för alltför många. Att må bra handlar inte bara om pengar och standard, utan om mycket mer än så. Alla barn och ungdomar ska garanteras en bra start i livet, ges förutsättningar till en egen försörjning och möjligheten att leva i hälsosamma och hållbara miljöer. Varje individ ska garanteras möjlighet att tillgodogöra sig kunskap och kompetens. Ansvarsfull ekonomisk politik är avgörande för att inte välfärdssystemen ska hotas och för att en tillväxt som är hållbar över tid kan skapas.
Varberg skall kännetecknas av en bra balans mellan stad och landsbygd där resurser tilldelas rättvist.
Landsbygden och dess tätorter skall ha en bra kommunal service.

 

Fria och trygga familjer
Vi kristdemokrater vill utveckla stödet till barnfamiljer.
Människor utvecklas, mognar och mår bäst i små grupper. I den lilla gemenskap som en familj utgör får familjemedlemmarna möjlighet att ge och möta kärlek, omtanke och förståelse men också ställas inför krav och att ta ansvar. På det sättet anknyter familjen som gemenskap till människans djupaste behov – behovet att bli sedd och inte vara utbytbar.

Det är i mötet med andra människor vi formas som personer. Trygga familjer och andra nära gemenskaper är därför en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. Ingen familj är dock den andra lik. Vår utgångspunkt är därför att familjen och andra nära gemenskaper själva så långt som möjligt ska ha makten att utforma den egna vardagen.

Idag ser vi emellertid hur många politiker har en tendens att vilja styra och i alltför stor utsträckning lägga sig i hur människor väljer att utforma sin vardag, det vill vi motverka. Men det finns också tillfällen då familjen inte är den trygga plats den borde vara. Då måste det offentliga finnas där, inte minst för barnens skull. Vi ser också hur vardagen för många familjer är svår att få att gå ihop. Upplevelse av stress, tidsbrist och otillräcklighet är något som många känner igen. Där har politiken en uppgift att skapa förutsättningar för att människor ska kunna utforma sin vardag så att stress, tidsbrist och upplevelser av otillräcklighet motverkas.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT
-varje familj ska ha möjlighet till stöd från en familjecentral.
Vi arbetar för en utveckling av familjecentralen/familjens hus på Håsten samt att vi inom alliansen verkar för att ytterligare 1 familjecentral etableras i Varberg den kommande mandatperioden. Denna skall etableras i samverkan med BVC och mödravården.

-familjerådgivning ska vara tillgänglig för alla och samtal ska erhållas inom max fyra veckor.

– förstagångsföräldrar ska erbjudas en gratischeck till familjerådgivningen som de kan nyttja om de vill eller har behov. Det ska finnas möjlighet att välja bland olika familjerådgivare.

-föräldrastödsprogram ska utvecklas och erbjudas minst två gånger för blivande föräldrar och föräldrar under barnets uppväxttid. Detta ska även finnas tillgänglig sommartid.

-förtroendevalda och personal inom kommunen ska utbildas i hur Barnkonventionen ska beaktas och tillämpas.

Barnomsorg och förskola
Förskoleverksamheten ska vara flexibel till sin karaktär och möta det enskilda barnets behov. Familjer ska kunna välja mellan olika omsorgsformer. God valfrihet för föräldrarna förutsätter mångfald i utbudet.

Barnomsorg och förskola ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och lärande.
En god och stimulerande omsorg möjliggör för föräldrarna att arbeta, studera eller söka jobb men har också ett pedagogiskt uppdrag där barnen förbereds inför skolan.

Barns och familjers behov ska vara utgångspunkten för barnomsorg och förskola där respekt för barnet, barnets föräldrar, barnets kulturella identitet och språk är grundläggande. Barnomsorg och förskola har också en särskild uppgift att fylla för barn som kommer från familjer som av olika skäl har svårt att tillgodose barnets behov. Under en lång tid har vi sett en utveckling mot allt större barngrupper inom förskolan. Detta är olyckligt inte minst för de yngsta som har svårare att anknyta till många olika personer. Vi ser också en tendens att förskolan gynnas framför andra omsorgsformer vilket inskränker mångfalden och begränsar familjernas möjlighet att välja.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:
-barngruppernas storlek i förskolan ska minska, ett max tak på 12 barn i småbarnsgrupperna och 15 i övriga grupper ska fastställas. Personaltätheten skall vara enligt socialstyrelsens rekommendationer

-resurser skall tillföras för barns psykiska ohälsa och strukturer för samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst ska utvecklas för att barn i behov av stöd ska kunna fångas upp i tid.

– behovet av barnomsorg under obekväm arbetstid ska tillgodoses. Behov finns för ytterligare nattdagis varför en ny avdelning bör inrättas.

-stor valfrihet och mångfald med flera alternativa utförare ska finnas vid val av barnomsorg och förskola.

-kommunalt drivna och enskilda förskolor ska ges samma förutsättningar.

-mindre barngrupper ska prioriteras framför att barn till föräldralediga erbjuds fler timmar i
förskola eller annan pedagogisk omsorg.

-rätten till förskola för barn till föräldralediga och arbetssökande ska erbjudas flexibelt.

-möjlighet till plats i familjedaghem (pedagogisk omsorg) ska aktivt erbjudas alla familjer.

-familjer ska kunna utnyttja barnomsorgspengen för att även ta hand om egna och anhörigas

barn.

-kommunen ska marknadsföra möjligheterna med barnomsorgspeng vid sidan av annan barnomsorg.

-syskonförtur i val till förskola och skola bör gälla, inte minst för att underlätta familjers vardagsliv.

-barn i förskola och barnomsorg ska ges möjlighet att ta del av kulturutbudet i kommunen.

-öppen förskola ska finnas.

-en servicegaranti ska inrättas som garanterar förskoleplats inom tre månader. Om så inte sker ska ekonomisk kompensation utgå.

-personalen inom barnomsorg och förskola ska ges fortbildning för att tidigare upptäcka tecken på barn som far illa och hur man tillämpar anmälningsplikten.

 

Grundskolan
Skolan har två huvuduppgifter, dels att stimulera elevernas intellektuella och praktiska kunskapsutveckling och kritiska tänkande och dels att tillsammans med föräldrarna fostra eleverna till ansvarsfulla samhällsmedborgare. Under förutsättning att skolorna har denna utgångspunkt, följer läroplanen och lever upp till kvalitetskrav ska de ges ett stort mått av frihet att själva utforma undervisningen.

Nyfikenhet och sökande efter kunskap är ett grundläggande drag i den mänskliga naturen. Skolan har mot denna bakgrund i uppgift att ge varje elev så goda förutsättningar som möjligt att nå sin fulla potential. Men skolan har också ett fostrande uppdrag liksom en uppgift att stärka varje elevs självkänsla.

Tyvärr lever inte alla skolor upp till detta. Överlag ser vi fallande resultat i svenska skolor. I allt för många klassrum är det allt för dålig studiero för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen optimalt. Mobbning förekommer vilket för en del elever leder till men för livet. Vi ser också hur många elever som är i behov av olika typer av stöd inte får hjälp i tid och inte sällan ”faller mellan stolarna”.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:
-konfessionella friskolor skall ges möjlighet att finnas på samma villkor som tex kommunalt drivna skolor.

–-resurser skall tillföras för barns och ungdomars psykiska ohälsa och strukturer för samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst ska utvecklas för att barn i behov av stöd ska kunna fångas upp i tid.

-en elevhälsogaranti ska finnas som innebär att varje elev vid behov ska kunna komma i kontakt med elevhälsan inom 24 timmar.
Varbergs kommun skall på sikt uppfylla Skolsköterskornas riksförenings rekommendation med en skolsköterska (heltid) /400 elever.

-skolan ska upprätta ett ”ansvarskontrakt” mellan elev, föräldrar/vårdnattshavare och personal med syfte att stödja eleven att nå sina uppsatta mål.
Skolpersonalens möjlighet att skapa en bra studiemiljö skall stärkas med målet att god ordning skall gälla i klassrummet samt inom skolans område.

-ett nära samarbete ska finnas mellan skolan och det lokala näringslivet i syfte att förbereda eleverna för arbetslivet. Kommunen skall följa skolverkets regler angående prao.

-den som medvetet förstör skolmiljön, exempelvis genom klotter, ska medverka till att återställa skadan. Vårdnadshavare skall informeras om det inträffade. Eleven och vårdnadshavare skall informeras om skyldigheten att vårda skolans miljöer.

-möjligheten att välja skola ska fortsatt vara en rättighet. En mångfald av skolor, såväl avseende utförare som profil ska finnas.

-aktivt skolval ska tillämpas oavsett om man söker till en fristående eller en kommunal skola.

-på kommunens hemsida ska det finnas öppna jämförelser mellan skolorna i kommunen för att underlätta valet av skola.

-kommunalt och enskilt drivna skolor ska ges likvärdiga förutsättningar såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt.

-lärarnas arbetstid ska ha fokus på mer undervisningstid.

-det administrativa arbetet ska minska.

-skolorna ska ha kompetens och avsätta resurser för att tidigt upptäcka barn i behov av
särskilt stöd.

-särskilt begåvade elever ska uppmärksammas och ges det stöd de behöver för att kunna utvecklas ytterligare.

-personalen inom skolan ska ges fortbildning för att tidigare upptäcka tecken på barn som far illa och hur man tillämpar anmälningsplikten.

-nolltolerans ska gälla mot såväl mobbing som annan kränkande behandling.

-alla elever ska erbjudas prao som organiseras och samordnas av skolan.

-grundsärskolan ska ge eleverna, utifrån deras förutsättningar, samma möjlighet till träning, utbildning och lärande som övriga elever.

-kontinuerlig kompetensutveckling ska tillhandahållas för såväl skolledare och lärare som för övrig personal i skolan.

-det ska finnas fler vuxna i skolan, exempelvis klassmorfar.

-organiserad fysisk aktivitet ska förekomma varje dag i skolan.

-vid vägledningssamtal hos studie-och yrkesvägledare ska förutsättningarna för framtida jobb vara ett centralt perspektiv.

 

Gymnasieskola
Gymnasieskolan ska i hög grad utgå från elevernas behov och intressen och bör därför präglas av mångfald. Ett brett spektrum av både teoretiska och praktiska utbildningar ska erbjudas eleverna.

Gymnasieskolan ska ge en stabil grund inför vuxenlivet såväl för den som planerar att studera vidare som den som vill gå ut direkt på arbetsmarknaden möjligheten att studera är dock inget som ska vara begränsat till ett visst åldersspann. Möjligheten att komplettera sina studier ska finnas under hela livet. Gymnasiesärskolans uppdrag är att se till att eleverna, utifrån sina förutsättningar, får samma rätt till utbildning och lärande som andra elever.

Idag ser vi dessvärre hur allt för många elever inte slutför sina gymnasiestudier, särskilt gäller detta elever som börjar på något av de individuella programmen inklusive språkintroduktion. De är också många som upplever att de valt fel program och därför byter till ett annat vilket ofta innebär att gymnasietiden förlängs. Det finns även problem med att för många elever väljer program och inriktningar inom områden där det är svårt att få jobb.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

– resurser skall tillföras för barns och ungdomars psykiska ohälsa och strukturer för samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst ska utvecklas för att elever i behov av stöd ska kunna fångas upp i tid.

-en elevhälsogaranti ska finnas som innebär att varje elev vid behov ska kunna komma i kontakt med elevhälsan inom 24 timmar.
Varbergs kommun skall på sikt uppfylla Skolsköterskornas riksförenings rekommendation med en skolsköterska (heltid) /400 elever.

-möjligheten att välja skola ska fortsatt vara en rättighet. En mångfald av skolor, såväl avseende utförare som profil ska finnas.

-ett nära samarbete ska finnas mellan skolan och det lokala näringslivet, exempelvis vad gäller lärlingsutbildningar.

-elever i gymnasieskolan ska ges möjlighet att läsa högskolekurser.

-en elevhälsogaranti ska finnas som innebär att varje elev ska kunna komma i kontakt med elevhälsan inom 24 timmar.

-alla elever ska ges möjlighet att återkommande träffa utbildad studie och yrkesvägledare för att kunna göra välgrundade studie-och yrkesval.

-vid vägledningssamtal hos studie-och yrkesvägledare ska förutsättningarna för framtida jobb vara ett centralt perspektiv.

-kontinuerlig kompetensutveckling ska tillhandahållas för såväl skolledare och lärare som för övrig personal i skolan.

-gymnasieskolan ska ha ett ansvar att snabbt och aktivt följa upp de elever som har hög frånvaro.

-gymnasiesärskolan ska verka för att de elever som har intresse och möjlighet ska erbjudas praktik eller lärlingsplatser.

-den som medvetet förstör skolmiljön, exempelvis genom klotter, ska medverka till att återställa skadan. Vårdnadshavare skall informeras om det inträffade. Eleven och vårdnadshavare skall informeras om skyldigheten att vårda skolans miljöer.

-gymnasieskolan ska som helhet uppmuntra ideellt engagemang i föreningar, idrottsorganisationer och liknande.

 

Äldreomsorg
Alla medborgare ska kunna åldras med värdighet. Det innebär att service, vård och omsorg ska vara tillgänglig och ges utifrån en helhetssyn på den enskilde med hänsyn till själsliga, andliga och materiella behov. Denna samhälleliga skyldighet innebär att äldreomsorgen måste vara väl utbyggd med hemtjänst och hemsjukvård, olika former av dagverksamhet samt ett varierat utbud av boendeformer.

Människovärdet beror inte på åldern eller den egna förmågan. Äldreomsorgen ska därför präglas av trygghet, värdighet och delaktighet. Vår utgångspunkt är att varje person bäst känner sina egna behov och att möjligheten till inflytande och valfrihet därför ska vara stort. Närhet och gemenskap är grundläggande mänskliga behov, något som det offentliga inte fullt ut kan tillfredsställa. Av denna anledning måste äldreomsorgen måna om goda relationer med anhöriga och ett gott samarbete med exempelvis anhöriga, föreningar, kyrkor och andra ideella krafter.
Det finns också personer som inte får den omsorg de behöver och som ett resultat av detta drabbas av exempelvis undernäring men också oro och ångest.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:
-i Varberg skall trygghetsboende och särskilt boende finnas i tillräcklig omfattning för att möta nuvarande och kommande behov.

–valfrihet ska eftersträvas när det gäller tjänster som matleveranser och färdtjänst exempelvis genom tillämpning av Lagen om valfrihetssystem, LOV och Lagen om offentlig upphandling, LOU.

-antalet hemtjänstpersonal per hemtjänsttagare ska så långt som möjligt begränsas och bör inte överstiga 10 olika personer per 14 dagarsperiod.

-gratis bussresor för äldre skall inom kommande mandatperiod utvecklas.

-alla äldreboende skall tillhandahålla möjlighet till fysisk aktivitet och träning samt personella resurser för detta.

-varje person över 85 år som vill, ska garanteras plats i anpassat boende, exempelvis särskilt boende eller trygghetsboende när personen själv bedömer att behovet finns. Detta utan biståndsbedömning.

-kommunens vård och omsorg ska vara personcentrerad.

-de olika verksamheterna ska så långt som möjligt anpassas för att möta varje persons behov vad gäller intressen, språk, livsåskådning och vårdbehov exempelvis genom profileringar och temaboenden.

-varje person själv ska kunna välja utförare av hemtjänsten genom lagen om valfrihetssystem, LOV.

-det ska vara möjligt att få välja äldreboende.

-vårdserviceteam ska inrättas med personal som avlastar vårdpersonalen arbetsuppgifter, exempelvis administrativa tjänster, service i form av transporter och städning med mera.

-hög kvalitet och stor valfrihet vad gäller maten ska garanteras inom äldreomsorgen.

-kommunen ska ha ett välutvecklat anhörigstöd. Det ska finnas tydlig information kring vilket stöd anhöriga har rätt till.

-kommunens värdighetsgarantier ska vara tydliga och konkreta samt innehålla tydliga redovisningar vad kommunen förbinder sig till om inte värdighetsgarantin uppfylls.

-brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar ska utföras regelbundet och redovisas öppet och lättförståeligt på exempelvis kommunens hemsida, som stöd för den äldre eller dennes anhöriga att välja utförare.

-i samverkan med landstinget/regionen ska arbetsformer utvecklas för att på bästa sätt kunna möta och ge vård och omvårdnad för multisjuka och de mest sjuka äldre.

-den palliativa vården ska i samverkan med landstinget/regionen utvecklas för att garantera alla en värdig vård i livets slutskede. Palliativ och geriatrisk kompetens ska finnas att tillgå på alla vårdboenden.

-kommunen ska erbjuda träffpunkter för äldre i samverkan med civilsamhället med en variation av aktiviteter.

-i samarbete med landstinget/regionen ska team med läkare och sjuksköterskor inrättas för att förstärka hemsjukvården och minska antalet inläggningar på sjukhus.

-mobila enheter ska i inrättas i samverkan med landstinget/regionen som kan ge vård i hemmet i de fall detta är en bättre lösning än inläggning vid sjukhus

-hemtagningsteam bestående av biståndsbedömare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och sjuksköterskor införs för att göra övergången från sjukhusvården till det egna boendet tryggare och anpassningen till vardagen bättre.

-kommunen ska ha en medicinskt ansvarig rehabiliterare, MAR, för att för att snabbt kunna påbörja rehabilitering efter sjukdom eller skada.

-användandet av välfärdsteknologi för såväl brukare, anhöriga som personal, bör utvecklas i syfte att öka trygghet, aktivitet och delaktighet samt stärka integritet och självbestämmande.

-alla som fyllt 80 år ska erbjudas hembesök för att få information om kommunens verksamhet, olika boendeformer och ges möjlighet att framföra önskemål.

-förenklad biståndsbedömning ska gälla för personer som fyllt 80 år och som önskar enklare serviceinsatser som exempelvis hjälp med städning, handling och social gemenskap.

-kommunen ska erbjuda trygghetslarm utan biståndsbedömning.

-tjänster som äldresjuksköterskor, Silviasystrar, eller demenssjuksköterskor, ska inrättas som specialkompetens.

-kommunen ska ha rätt att anställa läkare som stöd i äldrevården.

-kommunen bör tillsätta en koordinator som samordnar civilsamhällets verksamheter för äldre.

-kommunen ska tillsammans med entreprenörer och investerare utveckla välfärden exempelvis genom innovationsupphandlingar och fler alternativ inom omsorgen.

-ideellt driven och idéburen vård och omsorg ska ges goda förutsättningar att växa fram och driva verksamhet.

 

Ett samhälle för alla
Myten om den perfekta människan som ideal och norm riskerar att bli ett hot mot viktiga värden som delaktighet och solidaritet. Politiken måste förankras i en människosyn som både tillmäter människan ett absolut och okränkbart värde och erkänner att alla människor är olika med olika begåvning, intressen och förutsättningar.

Detta är en utgångspunkt för vår politik när det gäller personer med olika typer av funktionsnedsättning men även personer som på olika sätt hamnat i ett socialt utanförskap eller en social utsatthet. Gemensamt för oss människor är att vi är sociala varelser med behov av små, naturliga gemenskaper. Därför bör i normalfallet familjen och andra anhöriga ges en central plats i det stöd som ges. Insatserna ska stödja när det brister och stimulera de positiva krafter som finns hos varje person, det personliga ansvaret ska alltid beaktas.

Risken för diskriminering och negativ särbehandling är något som måste beaktas. Idag finns tyvärr många som lever i olika typer av utsatthet, särskilt sårbara är barn i otrygga hem. Runt var femte barn lever exempelvis i förhållanden där båda eller någon förälder har ett riskbruk eller missbruk av alkohol. Alltför många ungdomar har även själva destruktiva dryckes- och drogvanor.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:
-”Bostad först”-modellen ska vara ett huvudalternativ i kommunens arbete mot hemlöshet. Likaså ska en ”Tak över huvudet garanti” gälla men vi bör även titta på varför så många väljer bostadslöshet framför att be om hjälp.
Inom kommunen skall vi även fortsättningsvis stödja ideella organisationer och kyrkor som vill starta natthärbärge för bostadslösa.

– resurser skall tillföras för barns och ungdomars psykiska ohälsa och strukturer för samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst ska utvecklas för att elever i behov av stöd ska kunna fångas upp i tid.

-”Första linjen” ska inrättas i samarbete med landstinget/regionen dit barn och ungdomar och vårdnadshavare kan vända sig för att snabbt kunna få stöd och vägledning.

-kommunen ska bedriva ett aktivt arbete för att motverka risk-och missbruk vad gäller alkohol, droger, spel och nätanvändande. Särskilt fokus ska läggas på barn och unga.

-kommunen ska utveckla arbetet med att upptäcka och förebygga våld i nära relationer liksom hedersrelaterat våld och förtryck.

-det ska finnas tillgång till mans-och kvinnojourer.

-en strategi ska tas fram för att minska antalet barn som lever i ekonomiskt svaga hushåll.

-det sociala arbetet ska ha fokus på att förebygga och hjälpa personer att inte hamna i ett beroende av försörjningsstöd.

-samverkan med försäkringskassa och arbetsförmedling ska utvecklas för att minska antalet personer med ekonomiskt försörjningsstöd.

– kommunen ska ha ett aktivt arbete i samverkan med bostadsföretagen för att kunna förebygga vräkning, särskilt där barn finns med i bilden.

-kommunen ska erbjuda ekonomisk rådgivning för svårt skuldsatta personer.

-kommunen/landstinget/regionen ska vara ett föredöme i att anställa fler personer med funktionsnedsättning.

-kommunens tjänster inom LSS, dagligverksamhet och assistans ska prövas med upphandling enligt Lagen om valfrihetssystem, LOV och Lagen om offentlig upphandling, LOU.

-kommunen ska i sin bostadsförsörjningsplan ha en tydlig ambition att säkerställa

försörjningen av bostäder för personer med funktionsnedsättning.

-allmännyttan ska tillhandahålla ett tillräckligt antal bostadssociala kontrakt.

– när personer inom LSS erbjuds boende ska stor vikt läggas vid personliga önskemål.

– utifrån förmåga och förutsättningar ska praktik, lärlingsplats eller ordinarie arbete kunna prövas som alternativ till daglig verksamhet.

-kollektivtrafiken ska tillgänglighetsanpassas inklusive av- och påstigningsplatser.

 

 

Trygghet och säkerhet
Det viktigaste sättet att bekämpa brottslighet är genom förebyggande insatser och det är framför allt vuxnas ansvar gentemot barn och ungdomar. Familjens roll att fostra och leda de unga är av största vikt. Samhället måste vidare ge tydliga signaler om vad som är rätt och vad som är fel. En snabb reaktion på begångna brott och en ökad upptäcktsrisk för förövarna är viktigt.

 

För att en kommun ska vara attraktiv krävs det att medborgarna upplever den som trygg. Att bygga ett samhälle där människor känner sig trygga handlar om att ta till sig en mängd olika perspektiv. Alltifrån att skapa naturliga mötesplatser och hur vi arbetar med ljussättning till att bekämpa organiserad brottslighet och allt däremellan. I grunden handlar det dock om ett samhälle där medborgarna känner tillit, tillit till varandra och tillit till samhällets institutioner. Här fyller det civila samhället en betydelsefull roll. I föreningsengagemang fostras vi till tillit, ansvarstagande och civilkurage.

Sedan millennieskiftet har tyvärr grovt kriminella ungdomsgäng blivit ett fenomen i Sverige. Skadegörelse, hot och våld ger upphov till otrygghet och vantrivsel i de bostadsområden där gängen är aktiva. Varberg har i stort varit befriade från större problem men i takt med en ökning av droganvändning finns det också risk att vi får problem med drogrelaterad brottslighet.
Detta måsta följas noga i god samverkan mellan skola, kommunala verksamheter, polis samt föräldraorganisationer i syfte att förebygga en negativ utveckling.
KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

– aktivt uppföljningsarbete ska göras inom socialtjänsten för att uppmärksamma personer som återkommande förekommer i ärenden inom barn- och ungdomsenheten.

– stödcentrum för unga brottsoffer ska tillskapas.

– kontaktmannaskap för unga som begått kriminella handlingar ska finnas.

– avhopparjourer ska utvecklas, dit personer som vill lämna sitt kriminella liv kan vända sig.

– bekymringssamtal, orosmöten och liknande bör erbjudas som behandling till personer som ingår i kriminella strukturer.

– trygghetsperspektivet ska vara en integrerad del i stadsbyggnadsarbetet för att undvika att miljöer skapas som upplevs otrygga.

– klotter ska omedelbart avlägsnas för att minska upplevelsen av otrygghet.

-kommunens ordningsföreskrifter ska ses över för att reglera var tiggeri, gatumusicerande och annan liknande verksamhet inte får förekomma för att säkra trygghet och trivsel i vår offentliga miljö.

– kommunen ska kunna finansiera poliser för att öka polisnärvaron.

-arbetet med sociala insatsgrupper ska utvecklas och byggas ut.

– samarbetet skola-polis bör utvecklas, eventuellt med en specifik polis knuten till varje skola som eleverna känner igen.

– kommunen ska ha en väl upparbetad kontakt med polisen för att tillsammans kunna motverka organiserad brottslighet.

– dialog ska föras mellan kommunen och polisen med syfte att komma fram till så kallade medborgarlöften som en del i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet.

– personalen inom förskola, skola och socialtjänst ska fortbildas för att kunna upptäcka tecken på radikalisering och våldsbejakande extremism.

 

– föreningsstödet i kommunen ska demokratisäkras så att inte antidemokratiska föreningar och organisationer ges bidrag.

– föräldrastödsprogram ska utvecklas och erbjudas minst två gånger blivande föräldrar och föräldrar under barnets uppväxttid. Detta ska även finnas tillgänglig sommartid.

– en handlingsplan ska upprättas för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism.

– allmännyttan ska tillhandahålla ett tillräckligt antal bostadssociala kontrakt.

Integration och samhällsgemenskap

Det svenska kulturarvet, byggt på kristen etik och därmed en del av den västerländska kulturen, har bidragit till skapandet av vårt lands lagstiftning och rättstradition. Denna etiska grund utgör ett sammanhållande kitt för ett mångkulturellt samhälle, som innebär att många kulturer, religioner, livsstilar, språk och erfarenheter lever sida vid sida och berikar varandra.

En vital samhällsgemenskap innebär att medborgarna känner delaktighet och tar ansvar inte bara för de närmaste utan för hela samhället. Denna känsla av delaktighet, tillit och ansvarstagande är avgörande för ett gott samhälle. Den är dessutom en god grund för en fungerande integration. Om integrationen däremot misslyckas är det i sig ett hot mot samhällsgemenskapen. Här ställs krav på oss som bor här sedan länge att vara öppna och inkluderande men också på dem som kommer hit att anstränga sig att bli en del av sitt nya land och acceptera de grundläggande värderingar vårt land vilar på. Att bygga upp parallellsamhällen får inte vara ett alternativ.

När många invandrare kommer till ett land under kort tid sätts samhällsgemenskapen på prov. Att de som kommer hit snabbt lär sig språket och kommer i egen försörjning är avgörande. Integrationen börjar från dag ett och därför ska både svenskundervisning och sysselsättning ingå även för asylsökande. Genom heldagsaktiviteter redan under asyltiden motas utanförskapet och integrationen underlättas.

Vi har redan idag problem med så kallade utanförskapsområden. Om vi inte lyckas bättre med integrationen kommer problemen att fördjupas.

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

– SFI-undervisning ska kombineras med praktik. Nyanlända ska erbjudas starta eget-utbildning på hemspråket.

– SFI ska erbjudas även under föräldraledighet.

– samhällsorienteringen ska utökas med mer undervisning om värderingar, jämställdhet och sociala och etiska koder i Sverige.

– kommunen ska ha väl utarbetade planer för hur ensamkommande flyktingbarn snabbt ska kunna komma in i skolan, lära sig språket och få grundläggande kunskaper om det svenska samhället.

– kommunen ska uppmuntra och stödja föreningar som arbetar aktivt med att få med nyanlända i sina verksamheter.

– lovskola ska erbjudas alla elever som inte når målen i svenska som andraspråk.

– personalen inom förskola, skola och socialtjänst ska fortbildas för att kunna upptäcka och bemöta hedersproblematik.

– informationskampanjer om varje medborgares fri- och rättigheter ska genomföras där det bland annat uppmanas att polisanmäla trakasserier från så kallade “sedlighetspoliser”.

– praktikplatser för nyanlända ska tillhandahållas.

– försörjningsstöd ska kombineras med aktivitetskrav.

– planer för genomgången samhällsorientering för nyanlända ska vara en förutsättning för att få försörjningsstöd.

– kommunen och regionen ska vara en förebild när det gäller att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vårdserviceteam i sjukvården och äldreomsorgen är en bra möjlighet för nyanlända att snabbt komma i arbete samtidigt som teamen underlättar för

vårdens övriga medarbetare.

-det lokala näringslivet ska uppmuntras att delta i mentorskapsprogram för invandrare som vill starta eget.

 

 

Kultur och fritid

Ett vitalt civilsamhälle är av stor betydelse eftersom engagemang i föreningar, frivilligorganisationer och samfund innebär demokratisk fostran och normöverföring. Det främjar också det personliga ansvarstagandet. Dessutom är det civila samhället en mötesplats där sociala kontakter skapas och utvecklas både inom och mellan generationer.

 

Ett rikt utbud av kultur, fritidsaktiviteter och friluftsliv bidrar till ett samhälle där det är gott att leva. Något som också har stor betydelse för att skapa en attraktiv kommun eller region. Ett samhälle utan ett rikt kulturliv är fattigt och missar den inspiration som kulturella uttryck förmedlar. Det offentliga ska dock inte primärt utföra verksamheten, däremot i samverkan med civilsamhälle och näringsliv skapa förutsättningar för att medborgarna ska kunna erbjudas ett rikt och varierande kultur-, fritids-och friluftsliv.

Ett problem är att såväl ideellt engagemang som deltagande i kulturaktiviteter är ojämnt fördelat bland medborgarna. Samtidigt som engagemangsgraden generellt sett är hög i Sverige står många i socialt utsatta områden helt utanför det organiserade civilsamhället, personer som i större utsträckning även är arbetslösa. Detta är ett hot mot samhällsgemenskapen.

 

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

– kultur- och fritidspolitiken ska kännetecknas av mångfald och tillgänglighet för alla.

– civilsamhället, exempelvis idrottsföreningar, studieförbund, scouterna, samfund och andra organisationer ska ha en betydande roll i att bedriva kultur- och fritidsverksamhet.

– stödet till civilsamhället ska utformas så att det inte inskränker organisationernas självbestämmande förutsatt att organisationerna står upp för demokrati och mänskliga rättigheter.

– kommunen ska sammanställa information och informera om de möjligheter till kultur, fritidsaktiviteter och friluftsliv som finns.

– personer med funktionsnedsättning ska ha en självklar tillgång till kultur- och fritidsutbud.

– musikskolan/kulturskolan ska vara en prioriterad del i kommunens barn- och ungdomsverksamhet med ambitionen att fler barn och unga ska nås av verksamheten.

– bibliotek ska finnas i alla kommuner och såväl kommunen som idéburna aktörer kan ansvara för dessa.

– kommunala anläggningar såsom idrottshallar och skolor ska vara tillgängliga för föreningslivet.

– föreningar ska även erbjudas att själva driva anläggningar där så är möjligt.

– det ska finnas tillräckligt med platser som uppmuntrar till spontanidrott i kommunen.

– kommunen ska införa en fritidspeng som kan sökas av barnfamiljer med försörjningsstöd för att stödja barnens föreningsengagemang.

– kultur ska erbjudas på äldreboenden i samverkan med kulturinstitutioner och civilsamhälle.

– kultur är en friskfaktor och ska vara ett naturligt inslag på regionens/landstingets sjukhus.

– kommunen och landstinget/regionen ska i samverkan slå vakt om att bevara och tillgängliggöra det lokala och regionala kulturarvet.

 

 

Stadsplanering/så bygger vi Varberg

Ett samhällsbyggande utifrån en kristdemokratisk värdegrund innebär att planera för trygga och vackra miljöer där invånarna själva tar aktiv del i beslutsprocessen och känner sig delaktiga i skapandet av sina närmiljöer.

Hur en stad och samhällen planeras och gestaltas spelar stor roll för hur de utvecklas och upplevs. När den goda staden/samhället planeras bör vi ha ett “hundraårsperspektiv” och sträva efter långsiktig kvalitet och hållbarhet – ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Särskild hänsyn bör tas till arkitektoniska och kulturella värden. Bostäder ska planeras för olika människors behov. Hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter samt kommersiella lokaler och offentlig service ska blandas för en levande stadsmiljö. Det är också viktigt att ha en planering för hela kommunen, inte bara tätorterna.

Idag har vi dessvärre en bostadssegregation som motverkar socialt hållbara städer. Vi har också en stor bostadsbrist som gör att det är svårt att komma in på bostadsmarknaden. Vi ser även att många yngre lämnar landsbygden och att en stor del av servicen där försvinner.

 

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:

– när nya områden planeras ska kommunen eftersträva en blandning av olika upplåtelseformer för boenden.

– i planarbetet ska åtgärder för att göra kollektivtrafikresandet attraktivt samt bra möjlighet att cykla prioriteras, exempelvis genom att korta restider och öka tillgängligheten.

-vid planering av Västerport måste det ske en väl avvägning mellan en hamnverksamhet som pågår dygnet runt och närheten till bostäder i tanke på störande buller och ljus. Om inte detta beaktas försätter vi oss i stora problem för såväl boende som för en väl fungerande hamnverksamhet.
Byggnader bör uppföras i trä där så är möjligt då detta är mer miljövänligt jämfört stål och betong. Stadsdelen ska planeras för både bostäder, arbetsplatser och kommersiella aktiviteter. Vi bör eftersträva en bred finansieringsprofil av stadsdelen.

– arkitektoniska, kulturella och estetiska värden ska väga tungt när kommunen utvecklas. Varbergs centrum skall förtätas med försiktighet. I andra delar av staden kan förtätning bidra till en levande stad och dessutom utnyttjas befintlig infrastruktur.

-Bua hamnplan skall exploateras med försiktighet och så att fiskenäring kan finnas kvar och utvecklas.
Utveckling av norra kusten skall ske i bra dialog med berörda kommuninvånarna.

– boende utanför tätorterna skall ha tillgång till en väl fungerande kommunal service samt väl fungerande kollektivtrafik.

– goda förutsättningar för gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik ska prioriteras när kommunen utvecklas. Gång och cykelvägar skall prioriteras i närhet av skolor.
Man skall därvid leva upp till kommunfullmäktiges beslut om säkra skolvägar.

-kommunen skall verka för att Trafikverket snarast startar upp projektering av en cykelväg mellan Veddige och Väröbacka. I första skedet bör den färdigställas från Veddige samhälle fram till att gamla Syllingevägen ansluter till nya Syllingevägen (ca 2.5km lång).
När nya stationen i Väröbacka står klar år 2026 skall en cykelväg finnas hela vägsträckan mellan Veddige och Väröbacka.
(Anm.: Vägen är en frekvent använd cykelväg till och från de stora arbetsplatserna Ringhals och Södras anläggningar. I och med Deromes nya husfabrik med ca 100 anställda ökar behovet.
Befintlig vägsträcka är tidvis mycket smal samtidigt som det är mycket omfattande tung trafik.)

– grönytor ska planeras utifrån kvalitetsmått och inte bara kvantitetsmått.
Stadens grönområden skall bevaras och underhållas på ett för miljön bra sätt.

– vid planering ska särskild hänsyn tas till kulturbyggnader och kulturellt intressanta bebyggelsemiljöer som ska värnas och bevaras för framtida generationer.

– i stadsmiljö ska bottenvåningar så långt som möjligt planeras för annat än bostäder såsom arbetsplatser och kommersiella verksamheter.

-tillgänglighetsfrågor ska finnas med tidigt vid planering av förskolor, skolor samt boende för äldre och för personer med funktionsnedsättning.

– i planarbetet ska det finnas skrivningar om hur tryggheten påverkas, så kallade ”Trygghetsbeskrivningar”.

– vid bostadsplanering ska möjligheterna att få bostad för personer som har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden beaktas.

 

 

Miljö och klimat

Vi ska agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer. Förvaltarskapet gäller både de egna personliga tillgångarna och de materiella värdena; miljö och naturresurser. Vi ska agera på ett sådant sätt att vi med stolthet kan överlämna frukterna av vårt arbete.

Förvaltarskapstanken är bärande del i den kristdemokratiska ideologin. På miljöområdet innebär det att vi inte får förbruka vår jord och dess tillgångar. Den kanske viktigaste miljöfrågan att arbeta med idag är att motverka uppvärmningen av jorden. Kommunen har en särskild nyckelroll i arbetet att bygga ett samhälle där skadlig miljöpåverkan minimeras, energin är förnyelsebar, trafiksystemen hållbara, bostadsmiljöer sunda och där naturresurser tas tillvara i ett kretslopp.

Vid sidan av klimatfrågan är övergödning, utsläpp av gifter och hormonstörande ämnen, inte minst i barns närmiljö, utmaningar som måste hanteras. I många av våra städer är bristen på tysta miljöer ett problem att förhålla sig till.

 

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:
-byggnation på jordbruksmark skall då så är möjligt undvikas.
(Halland är överlägset det län i Sverige som bebygger mest jordbruksmark. Med en växande befolkning kommer mer jordbruksmark behövas i framtiden. Dessutom behöver Sveriges självförsörjningsgrad väsentligt höjas.)

 

Vid upphandling till kommunens verksamheter skall närproducerat och miljöanpassat prioriteras i syfte att stödja kommunens näringsliv samt för att begränsa transporternas negativa inverkan på miljön.

-åtgärder skall vidtas vid alla kommunala konstgräsplaner i syfta att eliminera läckage till miljön av plast och gummipartiklar.

 

-inom kommunen finns ett mycket stort antal deponier där bl.a. farligt avfall dumpats under i vissa fall flera årtionden och som ej åtgärdats på ett miljösäkert sätt. Sluttäckning av dessa måste prioriteras.
I Veddige finns en deponi som användes under flera årtionden och som stängdes 1990 och som fortfarande ej åtgärdas med en sluttäckning.

 

-Enligt beslut av Vivab skall avfallsstationen i Limabacka stängas. Varje år omhändertas här 520 ton avfall och som en följd av beslutet skall transporteras till Veddige. Detta medför en ökad miljöpåverkan genom att alla boende i tex Bua får 2 mil längre körsträcka. När planerad bostadsökande i Väröområdet genomförts behövs en avfallsstation i Väröområdet.
KD vill att Vivab omprövar stängningsbeslutet.

 

– kommunen ska arbeta för en ökad andel ekologiska och närproducerade livsmedel i måltidsverksamheten inom förskola, skola och äldreomsorg.

– upphandling av närodlade livsmedel ska främjas genom mindre omfattande upphandlingar för att fler och mindre leverantörer ska kunna medverka.

-kommunen skall verka för att kollektivtrafikens bussar ska ha fossilfria drivmedel.

– kommunen ska verka för att medborgarnas resvanor blir allt mer hållbara.

– utbyggnad och underhåll av gång- och cykelvägsnätet ska vara prioriterat i kommunens infrastruktursatsningar.

– kommunens förskolor ska vara giftfria.

– hormonstörande ämnen ska fasas ut. Särskilt viktigt är detta i miljöer där barn och unga vistas, exempelvis förskolor och skolor.

– det bör utredas möjligheten att införa miljözoner för tung trafik.

– kommunala vårdinrättningar bör utreda behov av att använda reningsprocesser med avancerad reningsmetod för att reducera läkemedelsrester och andra svårrenade produkter.

– kommunen ska planera för en hälsofrämjande närmiljö som innebär närhet till grönområden, gång- och cykelvägar.

 

 

Jobb och näringsliv

Ett konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv är en förutsättning för det goda samhället och en god välfärd. Detta innebär i sin tur att ett gott klimat måste skapas och vidmakthållas för ett dynamiskt småföretagande, där enskilda människors idéer, kreativitet och entreprenörskap får möjlighet att blomma ut.

Möjligheterna för politiker att skapa jobb är högst begränsade, däremot kan vi bidra till att det blir lättare att driva företag. En kommun eller region med välmående och framgångsrika företag har lägre arbetslöshet, högre tillväxt och bättre förutsättningar att finansiera välfärden. Att förbättra attityderna till företagande är därför en angelägen politisk fråga. För kommunen handlar det om att skapa en förståelse för företagens situation och behov. Vi är även beroende av ett välfungerande och flexibelt utbildningssystem där människor i olika faser av livet kan utveckla sin kompetens.

 

Trots återhämtningen på arbetsmarknaden finns det alltför många som står utanför. Det rör sig framförallt om personer med ohälsa eller funktionsnedsättningar och personer med otillräcklig kompetens. Därtill finns idag en stor grupp förhållandevis nyanlända som riskerar att hamna i långvarigt utanförskap om de inte kommer in på arbetsmarknaden. Samtidigt finns det brist på arbetskraft inom många områden. Här behöver kommunen i samverkan med arbetsförmedling och företag förbättra sitt matchningsarbete.

 

KRISTDEMOKRATERNA ANSER ATT:
– kommunen bör snarast i nära samarbete med Ringhals starta upp en konsekvensanalys med anledning av att Ringhals under kommande mandatperiod skall stänga ner 2 reaktorer vilket innebär en kraftig minskning av personalstyrkan.

-kommunens service till företagen ska tydliggöras genom att det införs servicegarantier, med tydliga besked om vilka effekter det blir för kommunen om garantin inte uppfylls.

– de offentliga upphandlingarna ska förenklas genom mindre detaljstyrda upphandlingar och förenklade förfrågningsunderlag.

– det ska ställas krav på kvalitet i upphandlingarna och det ska gå att följa upp vilken kvalitet som levereras.

– kommunen ska satsa på entreprenörskap i grundskolan och gymnasieskolan.

– gymnasieskolan ska uppmuntra fler elever att starta och driva företag, exempelvis med stöd av Ung Företagsamhet.

– försörjningsstöd ska kombineras med aktivitetskrav.

– vid elevers vägledningssamtal hos studie- och yrkesvägledare ska förutsättningarna för framtida jobb vara ett centralt perspektiv.

– utmaningsrätt och Lagen om valfrihetssystem, LOV ska tillämpas för att öka mångfalden av utförare inom olika kommunala verksamheter.

– medel ska avsättas för att stödja ideella sektorns möjlighet till socialt företagande och då särskilt som utförare av välfärdstjänster.

– kommunen ska ta initiativ för att bilda innovationssystem där olika aktörer från näringslivet, lärosäten och det offentliga samverkar för att underlätta innovationer.

 

-kommunen ska ta initiativ för samverkan mellan olika aktörer som kommun, arbetsförmedling och försäkringskassa för att människor ska kunna gå från arbetslöshet till studier eller arbete. Så kallade samordningsförbund är ett exempel på detta.

– kommunen ska i samverkan med näringslivet intensifiera arbetet för att fler personer långt från arbetsmarknaden ska kunna få praktikplats.

– kommunen ska föregå med gott exempel då det gäller att anställa personer med någon form av arbetshinder, exempelvis funktionsnedsättning och språksvårigheter eller personer som är i behov av rehabilitering.

– kommunen ska stödja och uppmuntra arbetsintegrerade sociala företag.

 

Varberg en havsnära turistkommun med en blomstrande landsbygd

Varberg uppskattas både av boende och besökande. Inflyttningen är stor, arbetslösheten låg och det är lätt att cykla eller gå till det mesta. Vi har närhet till en varierande miljö. Härliga bad, fina spa-anläggningar, levande centrum, god mat, vackert inland, Norra Europas bästa surfing. Listan kan göras lång, det är lätt att må bra i Varberg.

Varberg är en turiststad, vi vill att turistnäringen fortsätter att utvecklas. Det kan göras genom en ökad åretruntturism, att man tillvaratar potentialen med att ligga nära havet, att man möjliggöra för fler näringsidkare att finnas strandnära och att vi planerar för fler nya hotell.

Även om Varbergs kommun genom sitt centrumnära strandläge så mycket förknippas med havet ska vi inte glömma av den stora potentialen som finns på landsbygden såsom exempelvis Åkulla bokskogar. De senaste åren har vi också kunnat se entreprenörer som har utvecklat fina och välrenommerade verksamheter på landsbygden.  Varbergs kommun ska stödja turismen genom att ha ett positivt förhållningssätt gentemot näringsidkare/medborgare och deras idéer för ökad turism.

Den kristdemokratiska värdegrunden betonar särskilt de små gemenskapernas betydelse. Det är viktigt att kommunen skapar förutsättningar för det civila samhället att blomstra utifrån lokalbefolkningens egna initiativ. I våra serviceorter ska det finnas ett gott utbud av offentlig och privat service. Små- och medelstora företag, ofta inom turism och jord och skogsbruken är basen för landsbygdens ekonomi.

 

Slutord

En röst på KD är en röst på de kristna värden som byggt och format vårt land under århundrande och som vår svenska lagstiftning vilar på.

En röst På KD är en röst för en fungerande välfärd där alla skall känna sig trygga i vetskapen om en god och fungerande sjukvård och en god äldrevård efter individens behov.

En röst på KD är en röst där våra barn och unga kan gå i en bra skola och ges möjlighet att växa upp till väl fungerande och trygga medborgare.

En röst på KD är en röst för en levande landsbygd med god samhällsservice i hela Varbergs kommun.

 

En röst på KD är en röst för ett hållbart samhälle

En röst på KD är en röst för ett fortsatt alliansstyrt Varberg.

En Röst på KD är en röst för en alliansstyrd regering och för en nödvändig förändring av Sverige.