Partiets ideologi för skolungdom

 

INGUB05YSP0005_barnochunga_580

 

Åk 3-5

Kristdemokraterna är ett politiskt parti som bildades 1964. Alla politiska partier har ett partiprogram som kan innehålla värderingar – vad vi tycker – och tankar om hur samhället ska vara uppbyggt och fungera. Det brukar kallas för ideologi. Politiska beslut som ett parti gör ska grunda sig på partiets ideologi. Det viktigaste i den kristdemokratiska ideologin är tanken på alla människors lika värde. Alla människor har ett unikt värde – ett värde som inte får kränkas eller skadas.

Partiets förste ordförande blev Birger Ekstedt och han efterträddes av Alf Svensson som är den partiledare som har varit längst i Sverige. Nuvarande partiledare är Göran Hägglund. Kristdemokraterna är ett politiskt parti för alla som gillar partiprogrammet och inte en kristen organisation.

Kristdemokratiska partier finns i många länder. Vi har hämtat inspiration och tankar från den kristna etiken som den tolkats av teologer, filosofer och politiker från 300-talet f Kr till och med 1800-talet. Några av de mest kända är vetenskapmannen Aristoteles (384-322 f Kr), teologen Thomas av Aquino (1224-1275 e Kr) och påven Leo X111 (1810-1903 e Kr).

Under 1900-talet fick Europa flera toppolitiker som anpassade den kristdemokratiska ideologin till en politik för ett modernt samhälle. Konrad Adenauer och Robert Schuman var några av dem.

Kristdemokraterna kan inte placeras på den så kallade vänster-högerskalan inom politiken. Några exempel på vad vi vill:
– hjälpa de svaga
– skydda vår miljö
– företag ska ha olika former av ägande och kunna konkurrera med varandra
– de anställda ska ha en bra arbetsmiljö
– människor ska få bestämma över sina liv
– det som är bra i samhället ska bevaras
– sjukvården ska vara lika för alla.

Den kristdemokratiska ideologins viktigaste delar är:

1) Personalism – människan i behov av gemenskap. Vi människor behöver gemenskap med andra för att utvecklas. Det sker t ex i familjen, i en förening eller i skolan. Alla människor ska behandlas som individer och inte främst som delar i ett kollektiv.

2) Subsidiaritetsprincipen – beslut ska fattas på lägsta möjliga effektiva nivå. Exempel: Det en familj kan bestämma ska inte kommunen lägga sig i. Föräldrar vet bäst vad som är bra för deras barn t ex vilken barnomsorg som barnen behöver. Det som kommunen kan bestämma ska inte staten lägga sig i. Tanken är att om beslut fattas av eller så nära de människor som påverkas av beslutet så ökar möjligheten för att beslutet blir bra.

3) Förvaltarskapstanken – vi ärver inte jorden av våra föräldrar utan vi lånar den av våra barn och barnbarn! Vi människor har ett ansvar för att förvalta och sköta våra tillgångar t ex miljön så att kommande generationer ska kunna leva i ett samhälle som är lika bra eller bättre än det samhälle vi har idag. Vi kan t ex inte förbruka jordens naturtillgångar.

4) Ofullkomlighetstanken – vi kan alla misslyckas och göra fel för det finns inga perfekta människor. Därför är det viktigt att samhället har ett skyddsnät som kan fånga upp och hjälpa oss om vi misslyckas. Den som misslyckas och gör fel ska alltid ha en möjlighet att komma tillbaka. T ex om en person begår ett brott och döms till fängelse så ska denne få hjälp under strafftiden t ex få studera eller lära sig ett yrke.

5) Det okränkbara människovärdet – grunden för solidaritet mellan människor. Alla människor har ett lika och okränkbart värde. Ung eller gammal, sjuk eller frisk, fattig eller rik, man eller kvinna – detta spelar ingen roll utan alla har det okränkbara människovärdet och ska därför behandlas lika t ex inom sjukvården. Religion eller nationalitet har heller ingen betydelse för vårt värde. Det okränkbara människovärdet har stor betydelse för hur vi vill behandla varandra t ex att ingen ska mobbas.

 

Åk 6-8

Kristdemokraterna i Sverige bildades 1964 delvis som en protest. Ett förslag fanns från dåvarande socialdemokratiska regering att religionskunskapsämnet – Kristendomskunskap hette det då – skulle tas bort från gymnasiet. En namninsamling för ämnets bevarande i gymnasiet startade och två miljoner svenskar skrev under uppropet. Ansvarig minister svarade när han tog emot namninsamlingen: ”Sådana där opinionsyttringar kan vi inte ta hänsyn till! Partiets förste ordförande blev Birger Ekstedt och han efterträddes av Alf Svensson som är den partiledare som har suttit längst i Sverige. Nuvarande partiledare är Ebba Busch Thor. Kristdemokraterna är ett politiskt parti och inte en kristen organisation. Partiet efterfrågar självfallet inte om den som vill bli medlem har en religiös tro eller inte utan alla som gillar partiets program är välkomna.

Kristdemokratin är en internationell rörelse som har hämtat inspiration och tankar från den kristna etiken tolkad av teologer, filosofer och politiker från 300-talet f Kr till och med 1800-talet. Vetenskapsmannen Aristoteles (384-322 f Kr), teologen Thomas av Aquino (1224-1275 e Kr) och påven Leo X111 (1810-1903 e Kr) är några av dem. Under 1900-talet fick Europa flera framträdande toppolitiker som anpassade den kristdemokratiska ideologin till en politik för ett modernt samhälle. Robert Schuman, Frankrike, Konrad Adenauer, Tyskland och Aleksandras Stulginskis, Litauen var några av dem.

Alla politiska partier bygger på någon form av grundidé. Den kan innehålla värderingar – vad vi tycker – och tankar om hur samhället ska vara uppbyggt och fungera. Det brukar kallas för ideologi. Politiska beslut som ett parti gör ska grunda sig på partiets ideologi. Det viktigaste i den kristdemokratiska ideologin är tanken om alla människors lika värde. Alla människor har ett unikt värde – ett värde som inte får kränkas eller skadas.

Den kristdemokratiska ideologin kan inte placeras på den så kallade vänster-högerskalan inom politiken. Några punkter ur Kristdemokraternas program:
• stå upp för de svaga i samhället
• marknadsekonomi där olika företag ska konkurrera med varandra och ha socialt ansvar
• personal ska ha en bra arbetsmiljö
• människors personliga frihet
• skydda miljön
• det som är bra i samhället ska bevaras
• sjukvården ska vara lika för alla

Den kristdemokratiska ideologins viktigaste delar är:

1) Personalism – människan är i behov av gemenskap. Människor är inte isolerade öar på ett stort hav men inte heller anonyma kuggar i ett samhällsmaskineri. Vi behöver gemenskap med andra för att utvecklas och för att kunna må bra. Detta sker bäst i de små naturliga gemenskaperna t ex i familjen, i skolan eller i en förening. Människor har fysiska, andliga och själsliga behov. Människor ska behandlas som individer och inte främst som delar i ett kollektiv. Eftersom alla människor är unika och har ett absolut okränkbart människovärde kan inte individer buntas ihop och förses med kollektiva lösningar.

2) Subsidiaritetsprincipen – beslut ska fattas på lägsta möjliga effektiva nivå. Exempel: Det en familj kan bestämma ska inte kommunen lägga sig i. Föräldrar vet bäst vad som är bra för deras barn t ex vilken barnomsorg som barnen behöver. Det som kommunen kan bestämma ska inte staten lägga sig i. Tanken är att om beslut fattas av eller så nära de människor som påverkas av beslutet så ökar möjligheten för att beslutet blir det bästa.

3) Förvaltarskapstanken – vi ärver inte jorden av våra föräldrar utan vi lånar den av våra barn och barnbarn! Vi människor har ett ansvar för att förvalta våra tillgångar så att kommande generationer ska kunna leva i ett samhälle som är lika bra eller bättre än det samhälle vi har idag. Vi kan t ex inte förbruka jordens naturtillgångar. Vi har också ansvar för att föra en ansvarsfull ekonomisk politik som skapar ett gott samhälle idag men också ger goda förutsättningar för framtiden.

4) Ofullkomlighetstanken – vi kan alla misslyckas och göra fel för det finns inga perfekta människor. Därför är det viktigt att samhället har ett skyddsnät som kan fånga upp oss om vi misslyckas. Den som misslyckas och gör fel ska alltid ha en möjlighet att komma tillbaka. T ex en person som döms till fängelse ska inte bara få ett straff utan också få hjälp under strafftiden. Det kan handla om att få studera eller lära sig ett yrke. Eftersom ingen människa är perfekt är heller inget politiskt parti eller politiskt system fullkomligt.

5) Det okränkbara människovärdet – grunden för solidaritet mellan människor. Alla människor har ett lika och okränkbart värde. Ung eller gammal, sjuk eller frisk, fattig eller rik, man eller kvinna – detta spelar ingen roll utan alla har det okränkbara människovärdet och ska därför behandlas lika t ex inom sjukvården. Religion eller nationalitet har heller ingen betydelse för vårt värde. Det okränkbara människovärdet har stor betydelse för vår syn på frågor som t ex abort och dödshjälp.

 

Åk 8-gymnasiet

Alla politiska rörelser bygger på någon form av idégrund som innehåller värderingar och grundläggande idéer. Det brukar kallas för ideologi. På något sätt speglar alltid de politiska besluten ett partis ideologi. Den kristdemokratiska ideologin kan inte placeras på den så kallade vänster-högerskalan inom politiken. Enkelt uttryck kan man säga att kristdemokratin står upp för de svaga, är positiv till marknadsekonomi med socialt ansvar, människors personliga frihet, skyddet av miljön och tanken att det som är bra i samhället ska bevaras.

Kristdemokratin är en internationell ideologisk rörelse som har hämtat inspiration och tankar från den kristna etiken tolkad av teologer, filosofer och politiker från 300-talet f Kr till och med 1800-talet. Aristoteles, vetenskapsman (384-322 f Kr), Thomas av Aquino, teolog (1224-1275 e Kr) och Leo X111, påve (1810-1903 e Kr) är några av dem. Kärnan i den kristdemokratiska ideologin är tanken om alla människors lika och okränkbara värde och att varje individ har ett unikt värde – ett värde som inte får kränkas.

Under 1900-talet fick Europa flera framträdande toppolitiker som anpassade den kristdemokratiska ideologin till en politik för ett modernt samhälle. Robert Schuman, Frankrike, Konrad Adenauer, Tyskland och Aleksandras Stulginskis, Litauen var några av dem.

Kristdemokraterna i Sverige bildades 1964 delvis som en protest. Ett förslag fanns från den dåvarande socialdemokratiska regeringen att religionskunskapsämnet – Kristendomskunskap hette det då – skulle tas bort från gymnasiet. En namninsamling för ämnets bevarande i gymnasiet startade och två miljoner svenskar skrev under uppropet. Ansvarig minister svarade när han tog emot namninsamlingen: ”Sådana där opinionsyttringar kan vi inte ta hänsyn till!”

Partiets förste ordförande blev Birger Ekstedt och han efterträddes av Alf Svensson som är den partiledare som har suttit längst i Sverige. Nuvarande partiledare är Ebba Busch Thor. Kristdemokraterna är ett politiskt parti – öppet för alla som gillar partiprogrammet – och inte en kristen organisation. Partiet efterfrågar självfallet inte om den som vill bli medlem har en religiös tro eller inte.

Den kristdemokratiska ideologins viktigaste delar är:

1) Personalism – människan är i behov av gemenskap. Det är att sätta den enskilda människans goda före kollektivets och att man inte ska behandla enskilda människor främst som delar i ett kollektiv. Eftersom alla människor är unika och har ett absolut okränkbart människovärde kan inte individer buntas ihop och förses med kollektiva lösningar. Människor är inte isolerade öar på ett stort hav men inte heller anonyma kuggar i ett samhällsmaskineri. Vi behöver gemenskap med andra för att utvecklas och för att kunna må bra. Detta sker bäst i de små naturliga gemenskaperna t ex familjen, skolan eller i en förening. Människan är en helhet – inte bara en varelse med fysiska behov utan en person med såväl andliga som själsliga behov.

2) Subsidiaritetsprincipen – beslut ska fattas på lägsta möjliga effektiva nivå. Exempel: Det en familj kan bestämma ska inte kommunen lägga sig i eller det som kommunen kan bestämma ska inte staten lägga sig i.

3) Förvaltarskapstanken – vi ärver inte jorden av våra föräldrar utan vi lånar den av våra barn och barnbarn! Vi människor har ett ansvar för att förvalta våra tillgångar så att kommande generationer ska kunna leva i ett samhälle som är lika bra eller bättre än det samhälle vi har idag. Vi kan t ex inte förbruka jordens naturtillgångar. Vi har också ansvar för att föra en ansvarsfull ekonomisk politik som skapar ett gott samhälle idag men också ger goda förutsättningar för framtiden.

4) Ofullkomlighetstanken – vi kan alla misslyckas och göra fel för det finns inga perfekta människor. Därför är det viktigt att samhället har ett skyddsnät som kan fånga upp oss om vi misslyckas. Den som misslyckas och gör fel ska alltid ha en möjlighet att komma tillbaka. T ex en person som döms till fängelse ska inte bara få ett straff utan också få hjälp under strafftiden. Det kan handla om att få studera eller lära sig ett yrke. Eftersom ingen människa är perfekt är heller inget politiskt parti eller politiskt system fullkomligt.

5) Det okränkbara människovärdet – grunden för solidaritet mellan människor. Alla människor har ett lika och okränkbart värde. Ung eller gammal, sjuk eller frisk, fattig eller rik, man eller kvinna – detta spelar ingen roll utan alla har det okränkbara människovärdet och ska därför behandlas lika t ex inom sjukvården. Religion eller nationalitet har heller ingen betydelse för vårt värde. Det okränkbara människovärdet har stor betydelse för vår syn på frågor som t ex abort, insemination och dödshjälp.