Kommunens ekonomi del 5

Av Max Fredriksson

Från början hade jag tänkt mig denna serie i 4 delar men det blir en 5e del också. Denna del kommer att handla något om åtgärder kopplat mot en partiideologi. Som ny medlem har jag insett att KDs ideologi egentligen är ganska okänd. Partiet har mest betraktats som en hang-around till moderaterna. Den del jag tänker utgå ifrån är det som i partiprogrammet har den svårförståeliga benämningen subsidaritetsprincipen. Mycket förenklat kan man säga att det handlar om att beslut ska tas på lägsta ändamålsenliga nivå och att högre nivåer har en skyldighet att stötta.
Politiker ska inte vara och pilla i detaljer utan måste ha fågelperspektivet över hela kommunen. Med ett fågelperspektiv kan man inte heller ha koll på alla detaljer i verksamheterna. Den kollen ska de som utför själva jobbet ha eller ett grodperspektiv om man vill kalla det så. Men det innebär också att man har ansvaret för det man ska ha koll på. Men för oss som har nån typ av ledarutbildning medför det även en annan sak, kombinationen krav, kontroll och ansvar gör plötsligt att arbetet utförs effektivare, det finns beskrivet i den bild jag hade i en tidigare blogg ”jag – profitören del4″.
Varje nivå i kommunens verksamhet måste alltså ha koll OCH ansvar för sin del. Har man som exempel det ekonomiska ansvaret för nån del av kommunal verksamhet har man skylldighet att se till att budgeten hålls men samtidigt måste man också få de verktyg som behövs. Jag har inte riktigt koll på vad man kan få ur ekonomi(data-)systemet i varje given stund. Jämför jag med min tid som kyrkonämndens ordförande så kunde man där ganska snabbt få fram att ”just nu har vi förbrukat 32% av budgeten för konfirmation” för att ta ett exempel. Liknande sätt måste ske i kommunal verksamhet. Men ser man på den dåliga budgetföljsamheten har jag svårt att tro att det är möjligt idag. Det finns beskrivet fyra punkter här: vilhelminabloggen.com/ordning-och-reda/ om hur det skulle kunna gå till.

Kommunens ekonomi del 4

Av Max Fredriksson

Så var vi framme i del 4 av min blogg-serie. Det blir inga nya diagram utan det blir mina högst personliga funderingar runt de siffror jag plockat ur de senaste 11 årens årsredovisningar. Jag tror inte man kan plocka ut detaljer hur som helst och sen få förklaring på hur situationen ser ut. Allt som händer i kommunen är beroende på vad som hänt tidigare, och naturligtvis även vad som händer i riket och omvärlden. När Åke säger att borgarna lämnade efter sig en skuld från sin mandatperiod så har han rätt. När Maria påpekar att vänsterblocket skulle haft en förlust under denna period om inte borgarna lagt grunden till AFA-återbetalningarna så har hon rätt. När Åke säger att vi har en god soliditet har han rätt. I stort sett kan man visa på siffror som pekar på sin egen ståndpunkt och ha rätt – det gäller bara att välja lämpliga siffror och sen sitter man som väljare och funderar på vem som ljuger eller inte.
Det är först när man ser en mer långsiktig översikt som man kan börja se olika tendenser. Den utförsbacke som resulterade i det stora underskottet 2008 började redan 2005 och man var då alldeles för sena att dra i handbromsen – vi får komma ihåg att då var en global ekonomisk nedgång. Men det borgerliga styret lyckades vända den trenden till 2009 men sen har vi en nedåtgående trend igen som lindrats genom de två återbetalningarna från AFA, återbetalningarn som grundlades i föregående mandatperioden.
Låneskulden har också skjutit i höjden, den dagsaktuella skulden lär enligt uppgift ligga på 59 miljoner men det är först vi årsslutet vi kan se årets totala skuld, senaste definitiva siffran är från föregående bokslut där skulden var 65 miljoner. Om Ni läser Göran Jonzons blogg misstänker han att de lånade pengarna egentligen, till en viss del, används till sånt som borde härröra till driftskostnader och inte investeringar. Jag misstänker att han har rätt, jag är också ganska säker att man från socialdemokraterna inte håller med i den analysen.
När det gälller soliditeten så är det ingen omedelbar risk men det räcker med att titta på diagrammet för att se en oroväckande trend. Med nuvarande minskningstakt går vi under kommunens mål om 5-6 år.
Men det allra största problemet vi har är den urusla följsamheten mot budgeten. En följsamhet som med åren blivit sämre och sämre. Det blir en omöjlig situation för en kommunledning. Budgeten är en av de absolut viktigaste styrdokumenten i kommunen (egentligen i vilket företag som helst). Får man inte ordning på det kan hela kommunfullmäktige ta ledigt kommande mandatperiod. Under de senaste 10 åren lyckades faktiskt de borgerliga med det under 2 av sina fyra år men vänsterblocket endast 1 av sina 7 år. Och när jag visar på det får vi ytterligare ett exempel på vad man kan visa och argumentera för genom att välja rätt siffror ur statistiken.
Oroande är att de allra flesta kurvorna pekar åt fel håll. Oavsett vem som kommer att få makten kommande period så kommer det att krävas åtgärder och inte bara med tanke på nästa bokslut utan för många år framåt.

Kommunens ekonomi del 3

Av Max Fredriksson

I den 3e inlägget har jag gjort kurvor med ”nettokostnaden andel av skatteintäkterna” och ”soliditeten”. Båda anges i procent och det gäller som tidigare för perioden 2003-2013. Det första är är alltså ett mått om vi förbrukar mer pengar än vad vi har i skatteinkomster. Den ska ligga under 100% annars använder vi mer pengar än vad vi har och det skedde under 3 av dessa 10 år. Helst borde den väl ligga en liten bit under så att det finns nån marginal.

Soliditet är ett mått hur stabilt ett företag (eller kommun) kan anses vara eller med andra ord betalningsförmågan på lång sikt. Ett exempel är om man har en god soliditet finns chansen att få lägre ränta på ett lån eftersom långivaren/banken tar en lägre risk.  Målet för Vilhelmina är att det skall ligga över 67% vilket vi gör. Men att notera är att det en utförsbacke även här om man ser på de senaste 10 åren där det 2003 låg på 79%. Även om det inte är oroande just nu så kan man inte luta sig tillbaka lugnt, den nedåtgående trenden får inte fortsätta hur länge som helst.

Det som även ibland används i argumenteringen är likviditet som är betalningsförmågan på kort sikt eller med andra ord de pengar man har på bankkontot eller i kassakistan. Dom pengar man behöver för att klara räkningarna för stunden. Målet för kommunen är att den ska vara minst 30 miljoner vilket inte uppnåddes under 2013 då den låg under detta mål under 8 av årets månader. Men det är ett mått som säger mindre om styrningen av en kommun, det säger mer om hur ekonomiavdelningen hanterar räkningar och det vore inte alltför stort problem att låna upp pengarna för att fixa till den siffran även om det naturligtvis inte är att rekommendera.

blogg-3

Kommunens ekonomi del 2

Av Max Fredriksson

I mitt andra blogginlägg har jag gjort ett diagram visar på investeringarna (netto) och låneskulden. Fortfarande är det perioden 2003-2013  Under den senaste mandatperioden har låneskulden skjutit i höjden ordentligt. Från att vi legat runt 10 miljoner (med en en svagt minskande trend) under många år är vi nu skyldiga ca 65 miljoner kronor. Ibland är man tvungen att göra det när det är saker som vi måste ha och som är viktiga att vi får idag och inte kan vänta tills man sparat ihop de pengarna. Det är enkelt att förstå om man jämför med sin privatekonomi om man t ex tänker på ett husköp. Frågan vi ska ställa oss är om vi fått det vi förväntat av de lånade pengarna eller ha de gått till driften?

En intressant sak man kan se av diagrammet är att tidigare har låneskulden alltid varit lägre än investeringarna, investeringarna har gjorts till stor del med egna medel samtidigt som man kunnat amortera av lånen, men nu har kurvorna bytt plats.

Oavsett om det var nödvändiga investeringar eller inte så innebär det att vi använt pengar som måste betalas tillbaka i framtiden.

blogg-2

Kommunens ekonomi del 1

Av Max Fredriksson

Som alltid inför ett val så görs påståenden om hur den ekonomiska situationen ser ut i kommunen. Nu senast är det Åke och Maria som har två olika berättelser om hur bra eller dåligt det är eller har varit. Jag har gjort en sammanställning hur det sett ut de senaste 10 åren plus beräknat resultat och budgetavvikelse för innevarande år. Kurvorna startar alltså 2003. 2003-2006 var de röd majoritet, 2007-2010 var det alliansen som styrde och från 2011 var det ett rött styre igen.

Om vi börjar med resultat och budgetavvikelse. Där ser vi att det var 2004 vi hade ett ordentligt överskott, därefter har det varit en nedåtgående trend med en djupdykning 2008. 2012 och 2013 hade vi en återbetalning på 9,9 miljoner som räddade resultatet. AFA är alltså den försäkringar som finns enligt avtal med arbetstagarorganisationerna och som arbetsgivarna betalar in. Det är en eftersläpning på några år från det de betalades in tills återbetalningen skedde.

Det som känns allvarligt är att vi har en ständig negativ budgetavvikelse, dvs fullmäktige beslutar om hur pengarna ska fördelas inom kommunens olika verksamheter men sen följs inte budgeten. Det innebär egentligen att de/vi som är politiker inte har kontrollen på den verksamhet man är satt att styra.

Blogg-1-1024x459

KD tredje största parti

I Vilhelmina blev Kristdemokraterna tredje största parti i EU-valet. Mer än en fördubbling (+ 6,4 procentenheter) jämfört med förra gången!

ValEU
Diagrammet från svt.se

Stanley Almqvist

Bli medlem!

Göran HägglundBrinner du för samma frågor som jag?

Jag valde att gå med i Kristdemokraterna för att jag ville förändra samhället. Familjerna behövde mer makt och staten mindre, tyckte jag. Jag ville också arbeta mot rasism och kommumnism, för frihet och medmänsklighet. Idag har vi kommit en bra bit i den riktningen. Valfriheten har ökat samtidigt som välfärden har blivit starkare. Det visar att politiskt arbete är viktigt och gör skillnad.

Jag hoppas att du vill göra samma val som jag gjorde en gång, och bli medlem i Kristdemokraterna. Hos oss får du en möjlighet att arbeta för det du tror på, och bidra med dina tankar och erfarenheter. Du har chansen att bli en av dem som formar framtiden. Ta den!

>>> BLI MEDLEM I KRISTDEMOKRATERNA

GÖRAN HÄGGLUND
Partiledare (KD)