• Bygg mindre förskolor

    Idag skriver våra företrädare i Förskolenämnden, Gunilla Christoffersson & Helena Ishizaki, om vikten av mindre förskoleenheter.

    Läs hela debattartikeln här eller på www.bt.se


    I dagens samhälle är ekonomi och kostnadseffektivisering av verksamheter av största vikt. Än mer efter det rådande läget med en världsomspännande pandemi som tog oss med storm.

    Vi kristdemokrater vill naturligtvis att skatteintäkterna ska användas på rätt sätt och att vi inte ska ta oaktsamma ekonomiska beslut inom något område, inte heller inom förskolan. Men vår högsta prioritering är att sätta barnen i främsta rummet. Hur tänker vi då när det gäller förskolornas lokaler?

    I första hand vill vi förvalta våra befintliga lokaler i största möjliga utsträckning. Det måste vara det mest kostnadseffektiva arbetssättet av alla. Ett ansvarsfullt förvaltarskap.

    I de fall nybyggnation är nödvändigt, för att behovet av förskoleplatser ökar eller lokaler är undermåliga, ska detta givetvis ske. Men behöver alla nya förskolor utformas som ”storförskolor” med stora gemensamma ytor och öppna dörrar mellan hemvisterna? Är en förskola i två våningar och nio hemvister något som är utformat utifrån våra barns behov i fokus?

    Antalet barn som är i behov av särskilt stöd ökar kontinuerligt. Studier visar att stora barngrupper kan orsaka att barnen får inlärnings- och koncentrationssvårigheter. Vi menar att barns svårigheter kan orsakas av deras omgivning och därmed är något som vi vuxna har misslyckats med. Vi är medvetna om att barngruppernas storlek i sig inte ökar på varje hemvist på storförskolorna. Däremot bidrar stora förskolor med gemensamma ”torg”, stormatsal och öppna dörrar per definition till fler relationer då mängden barn och personal blir avsevärt fler.

    Det kan vara komplicerat för ett litet barn att förhålla sig till ett stort antal andra barns och vuxnas uttryck och handlingar. Vart finner vi barnperspektivet i den här typen av byggnadssätt? Skapar dessa stora förskolor en ordnad, harmonisk och lugn miljö för våra minsta barn? Behöver verkligen en liten treåring äta i en stor matsal med en mängd andra barn för att träna sig inför miljön i skolan?

    Vi kristdemokrater ställer oss även frågan om en förskola som är uppbyggd på detta sätt skapar en god arbetsmiljö för våra pedagoger. Upplägget borde försvåra för dem att uppfylla Skolverkets alla utökade krav och att tillgodose varje barns behov, lära känna barnen, förstå, tolka och följa dem i deras lärande. Vi vill ge både pedagoger och barn de allra bästa förutsättningarna för att kunna åstadkomma just detta.

    Är det därmed inte dags att sätta ner foten och inte bygga storförskolor där det inte är nödvändigt? Smittspridning är en annan aspekt. Hur förändras den om man jämför med förskolor som har mer avgränsade hemvister och där man endast delar utomhusvistelsen med övriga barn? Våra barn och pedagoger förtjänar att få vara så friska som möjligt.

    Vi kristdemokrater menar att riktlinjerna för förskolor bör vara två–sex avdelningar. Detta skapar ett kortare avstånd mellan bostad och förskola samt ger en tryggare miljö för barnen.

    I en tid där vi har som allra flest barn inskrivna i våra förskolor, de längsta vistelsetiderna och det numera egentligen endast finns en lösning för barnomsorg, vill vi att man sätter barnen som huvudpersoner vid planering av nybyggnation av förskolor. Låt oss alla hjälpas åt att skapa en rolig, trygg och lärorik miljö för barnen med möjlighet till mycket utevistelse och rörelse. Fri från stress, överstimulans och anknytningssvårigheter. Låt oss ge dem en god förberedelse för att komma som starka individer till skolans värld.

    Vi ska ha i åtanke att det är barnen som kommer att bygga vår framtid. I det långa loppet är vi övertygade om att det bästa för barnen även kommer visa sig vara det mest kostnadseffektiva.

    Gunilla Christoffersson (KD), Borås

    Helena Ishizaki (KD), Borås