• Stärk hälsofrämjande och nära hälso- och sjukvård!

    Hälsa, i vid mening allt från kost och motion till yttre miljö och relationer, handlar om att få leva ett så friskt liv som möjligt, utifrån sina egna förutsättningar. Hälsofrämjande arbete ska stimuleras. Sociala och ekonomiska villkor, arbetsmiljö och levnadsvanor är viktiga faktorer för hälsoutvecklingen. Folkhälsoarbetet får därför inte inskränkas till hälso- och sjukvården utan kräver ett gemensamt ansvarstagande och samverkan mellan olika samhällsaktörer.
    (Kristdemokraternas principprogram s.63)

    Primärvården utgör grunden i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet och är den vårdnivå som ska tillgodose befolkningens basala och ofta förekommande behov av hälso- och sjukvård. Primärvården har också ansvar att stödja den enskilde i det främjande och förebyggande arbetet för en god hälsa. Rätten att välja utförare ska vara en självklarhet.

    I Sverige är vården sjukhustung. En förhållandevis låg andel av vårdens resurser finns inom primärvården. Det innebär längre avstånd och längre väntetider för patienten och högre kostnader för samhället. Under de närmaste åren behöver en plan tas fram för hur primärvården ska byggas upp för att successivt kunna ta ansvar för en allt större andel av hälso- och sjukvården.

    På många håll behövs en större tillgänglighet som är anpassad till dagens behov. Det behövs också en bättre kontinuitet. Om patienten hela tiden får träffa olika personer inom sjukvården bidrar det vare sig till trygghet, kostnadseffektivitet eller goda vårdresultat. Ytterligare ett problem är ökningen av livsstilsrelaterade sjukdomar.

    Det hälsofrämjande, förebyggande och uppföljande arbetet i primärvården behöver bli bättre, för att förebygga onödiga inläggningar i slutenvård. Här uppvisar Kalmar län dåliga resultat. Till åtgärderna hör både standardiserade hälsosamtal till alla vid 30, 40, 50 och 60 års ålder och bättre uppföljning för personer med kroniska sjukdomar.

    Några hälsocentraler har tagit vara på landstingets pott för filialmottagningar och öppnat sådana på mindre orter, med distriktssköterska och läkare på plats någon eller några dagar i veckan. Fler sådana initiativ uppmuntras. Detta kan gärna anordnas i samverkan med det lokala äldreboendet, där läkaren redan gör regelbundna hembesök. Även andra patienter från orten skulle då kunna komma dit. Detta ligger helt i linje med vår ambition om att stärka den nära vården.

    Vi vill också stimulera hälsocentralerna att organisera vården av äldre på ett sätt som passar målgruppen bättre: Ett särskilt telefonnummer, där en sjuksköterska med äldrekompetens svarar. Ett avskilt väntrum där äldre inte blandas med andra patientgrupper. Extra lång tid avsatt för läkarbesöket, så att man hinner gå igenom alla sina frågor i lugn och ro. Exemplen kan göras fler.

    Vi ser positivt på Borgholmsmodellen, det så kallade ”hemsjukhuset”. Det innebär ett nära samarbete mellan patientansvarig läkare i primärvården, den kommunala hemsjukvården och sjukhusklinikerna. Modellen bör införas i hela länet.

    Vi välkomnar när personer med ett professionellt engagemang vill öppna privat verksamhet inom ramen för Hälsoval Kalmar län. I många fall leder ett sådant engagemang till hög kvalitet och god kontinuitet och tillgänglighet för patienterna. Privat drivna enheter måste ha likvärdiga villkor som de landstingsdrivna.

    Kristdemokraterna i Kalmar län vill:
    • prioritera den hälsofrämjande och förebyggande vården.
    • ta fram en plan för hur primärvården ska byggas upp för att ta ett större ansvar för befolkningens hälso- och sjukvård. Primärvården bör utvecklas till det som brukar betecknas som närsjukvård där strävan är att all vårdkompetens samlas kring den enskilde patienten.
    • på hälsocentralerna ska fler professioner än läkare kunna fungera som första vårdkontakt, till exempel sjuksköterska, distriktssköterska, psykolog, arbetsterapeut eller fysioterapeut
    • skärpa vårdgarantin skärpas så att alla inom 24 timmar får träffa den vårdkontakt som de har behov av att träffa.
    • vårdvalet ska vidareutvecklas, exempelvis ska den icke sjukhusbundna specialistvården kunna vara en del av vårdvalet och bli en integrerad del av närsjukvården.
    • fler hälsocentraler ska stimuleras att starta filialer och äldrevårdsmottagningar.
    • införa Borgholmsmodellen ”hemsjukhuset” i hela länet.
    • ge likvärdiga villkor till landstingsdrivna och privat drivna enheter.
    • ta tillvara erfarenheterna från projektet Kultur på recept i hela länet.
    • hälsocentraler med utökade öppettider ska finnas för att avlasta akutmottagningarna samt för att patienterna ska få vård nära och av rätt kompetens.
    • patienter med omfattande vårdbehov ska erbjudas en kontaktsjuksköterska.
    • införa ett system med patientstödjare, där en patient med erfarenhet av sjukdomen ger stöd till nya patienter.
    • som en del av omställningen till närsjukvård ska landstinget/regionen använda vårdval som upphandlingsform för att kunna ge patienten möjlighet till vård utanför akutsjukhusen.
    • ungdomsmottagningarna ska vara tillgängliga för spontana besök och erbjuda goda öppettider anpassade till ungdomars skolgång, arbete och fritidsvanor.
    • införa team med läkare och sjuksköterskor tillsammans med kommunerna för att förstärka hemsjukvården och minska antalet återinläggningar på sjukhus av multisjuka och de mest sjuka äldre.
    • utveckla e-hälsa så att patienten kan använda olika plattformar för att komma i kontakt med och kommunicera med vården.
    • vårdmötet ska kunna ske per telefon, eller i form av ett digitalt eller fysiskt besök beroende på patientens behov. Detta ska vara ett komplement och inte utesluta kontakt öga mot öga där det är att föredra.
    • digitala tjänster ska vara en del av vårdgarantin.
    • förstärka primärvårdens arbete med missbruks- och beroendevård.
    • fortbilda vårdpersonalen för att tidigare upptäcka tecken på barn som far illa och hur man tillämpar anmälningsplikten.