Debatten går varm om huliganvåldet. Bra tycker jag! Vi har alldeles för länge sett på hur huliganer har tillåtits att härja fritt på arenorna med skräckslagna åskådare som inget annat önskat än en härlig fotbollsupplevelse. Nu tycker jag mig dock kunna ana en tendens där alltfler vill ha ökade krafttag mot både våldet OCH våldsverkarna. På Aftonbladets fråga idag om kameraövervakning borde tillåtas på arenorna svarade över 90 procent ja. I Storbritannien har i princip läktarvåldet upphört sedan man infört ett besökförbud som fungerat i praktiken. Sverige kan göra mycket mera för att bli av med läktarvåldet. Besökförbudet borde vara den första åtgärden eftersom vi vet att den fungerat i Storbritannien. Men då krävs att kameraövervakning tillåts och att polisen får de befogenheter som krävs för att upprätthålla besöksförbudet. Kanske är vi på väg åt det hållet, man kan alltid hoppas.

Läs även andra bloggares åsikter om huligan, fotboll, läktarvåld, besöksförbud, polis, sport, allsvenska. deby, politik

Läs även andra bloggares åsikter om socialdemokraterna, wanngård, stockholm, ungdomar, jobb, arbetsmarknad, politik, stadshus, ekonomi

DN skriver idag om Stockholms Handelskammares rapport om att Stockholms län står för 20 procent av Sveriges befolkning men för 50 procent av alla statliga skatter till staten. Jag är inte emot att en tillväxtregion som Stockholm delar med sig en del av sina inkomster till kommuner och regioner som drabbas hårt av avfolkning och en åldrande befolkning. Men det kan inte vara rimligt att det ska få dessa proportioner. Och framför allt är det inte rimligt att de stora mottagarna är två andra tillväxtkommuner – Malmö och Göteborg. Skatteutjämningskommittén har avslutat sitt arbete och ska inom kort lämna förslag på hur ett nytt skatteutjämningssystem kan se ut. En viktig förutsättning tycker jag ska vara att tillväxt inte missgynnas. Tillväxt i en kommun får inte innebära att hela tillväxten går förlorad. Ska vi ha självständiga kommuner måste det vara tydligt att tillväxtskapande åtgärder lönar sig, annars riskerar hela Sverige att bli fattigare. Likaså måste utjämningen ta hänsyn till att löner, hyror och priser är högre i Stockholm än i övriga landet. Vidare glöms ofta bort att tillväxt och befolkningsökning också kostar pengar. Stockholm står inför stora investeringar i bland annat vägar och kollektivtrafik för att klara av alla nya invånare och företag. Vidare har en storstad som Stockholm nästan alltid problem med segregering och tar också emot många flyktingar med de integrationsinsatser det kräver. Stockholm har alltså kostnader som andra kommuner inte har, det får inte glömmas bort. Det bästa tycker jag vore om staten stod för utjämning mellan olika regioner och inte kommunerna själva. Siffrorna som idag presenteras av Stockholms Handelskammare visar att något är fel. Läs även andra bloggares åsikter om stockholm, handelskammare, skatt, tillväxt, region, skatteutjämning, politik

Att strida om kommunal eller statlig skola är nog den största björntjänsten man kan göra skolan. Läs DN:s artikel här. Det skolan behöver nu är ingen stor organisationsförändring. Skolan behöver lugn och ro att genomföra alla de reformer som Alliansregeringen har genomfört de senaste fem åren. De störa reformerna har ännu inte genomförts utan ska genomföras i höst och nästa höst. Att ovanpå detta lägga en diskussion om att förstatliga skolan tror jag inte gagnar någon.

Huvudproblemet är inte kommunerna eller friskolorna. Huvudproblemen är dålig uppföljning, bristande stöd i tidig ålder, bristande arbetsro på flera håll och lärare och skolledare som i många fall – medvetet eller omedvetet – förlorat sin auktoritet. Jag har väldigt stor tillförsikt i att de reformer som regeringen genomfört och även reformer vi genomför i Stockholms stad kommer att få effekt på studieresultaten. Men det kommer att ta tid. Studieresultat är ingenting som ändras drastiskt från ett år till ett annat utan det tar längre tid än så. Att få nya reformer och en ny kultur att sätta sig tar också tid. Det är bland annat därför det är viktigt att regeringens inslagna kurs får fortsätta så att lärare och skolledare vet vilka spelregler som gäller och ska gälla framöver.

Nationella prov i tidigare ålder och i fler ämnen kan hjälpa till att upptäcka elever – både med särskilda talanger och med svårigheter – i tidigare ålder. Det hjälper också till att jämföra skolor och kommuner med varandra. Vidare bidrar det till större rättvisa och likvärdighet över landet. Att fler nationella betyg kombineras med tidigare betyg och skriftliga omdömen ger ännu större effekt.

Det räcker dock inte med att konstatera kunskapsbrister hos en elev utan det måste också finnas metoder för att stödja elever i behov av särskilt stöd. Vi vet att det finns skolor som är väldigt framgångsrika i arbetet med att stödja elever som inte når kunskapsmålen. Av dessa skolor måste andra skolor ta lärdom.

Men det viktigaste av alla tror jag ändå är kultur och attityder. Skolor måste genomsyras av en kultur där studier och flit uppmuntras och där det råder arbetsro i klassrummen och trygghet på skolgården. Vuxenvärlden måste reagera när elever beter sig på ett sätt som inte accepteras utanför skolan. I detta arbete spelar rektorerna en ovärderlig roll. Det är rektorerna som sätter ribban. Kraven ska vara högt ställda på alla elever i kombination med beröm och uppmuntran. Jag vet naturligtvis att detta är lättare sagt än gjort men det får aldrig bli en ursäkt för att inte sikta högt.

Men dessa frågor är naturligtvis svårare att diskutera än en statlig eller kommunal skola.

Läs även andra bloggares åsikter om skola, damberg, socialdemokraterna, allians, utbildning, politik, stockholm, betyg

Det känns riktigt bra att vara en del av Alliansen just nu. Först kom efterlängtade justeringar av sjukförsäkringen och idag kom besked om ytterligare reformer som kan skapa fler jobb och öka de ekonomiska marginalerna för svenska löntagare.

Sjukförsäkringsreformen som genomfördes i olika etapper förra mandatperioden var i huvudsak bra. Den lämnade ett system som passiviserade sjuka människor och som tidigt dömde ut stora grupper på arbetsmarknaden. Med reformerna riktades fokus mot arbetsförmåga istället för arbetsoförmåga – det är en stor förändring. Samtidigt innebar förändringarna att lite väl vassa kanter skapades som drabbade en del människor. Kristdemokraterna har aktivt arbetat för att runda till dessa kanter så att färre människor hamnar i kläm. Sjukförsäkring ska ges till personer som är för sjuka för att arbeta och a-kassa och aktivitetsstöd till personer som har arbetsförmåga men som inte hittat ett jobb. Målet är också att en sjukskriven så snabbt som möjligt åter ska få arbetsförmåga. Det borde inte vara så svårt men har ändå visat sig vara det ibland.

Dock ska sägas att cirka 98 procent av alla som söker sjukpeng får den ersättning de begär. Men det ursäktar inte de människor som hamnar i kläm, men ger ändå ett perspektiv.

Dagens besked från regeringen om ytterligare jobbskatteavdrag och sänkt restaurangmoms är mycket välkommet. Jobbskatteavdraget ger mer pengar över till löntagare och ökar efterfrågan i ekonomin. Sänkt restaurangmoms ökar möjligheterna för en personalintensiv branch att anställa fler – inte minst unga. Vidare ska pensionärerna få sänkt skatt och skiktgränsen för den statliga inkomstskatten ska höjas. Också det välkomna besked.

Alliansen lägger härmed en bra grund för sitt fortsatta regerande.

Läs även andra bloggares åsikter om allians, sjukförsäkring, skatt, ekonomi, jobbskatteavdrag, politik, regering

Idag besökte jag Stockholm Mood – ett kvarter mycket strategiskt placerat mitt i City omgärdat av Norrlandsgatan i öster, Regeringsgatan i väster, Jakobsbergsgatan i norr och Mäster Samuelsgatan i söder. Kvarteret där Salénhuset idag huserar ska omvandlas till ett modernt shopping- och restaurangcenter med uteserveringar mot Jakobsbergsgatan – en gågata mitt i City som är mer eller mindre död idag. Detta är ett mycket bra exempel på hur City kan utvecklas från att i stora stycken vara en död stadskärna till att bli levande och trygg. City behöver utvecklas på fler ställen. Det räcker inte med Hamngatan, Drottninggatan och Biblioteksgatan. Stockholm är betydligt större än så. Staden behöver en plan för hur fler kommersiella stråk ska kunna utvecklas där handel, restauranger och kaféer kan skapa liv och ökad trygghet i en stadskärna som idag domineras av kontor och arbetsplatser. Vi måste också öka ansträngningarna för att få fler bostäder i City för att på så sätt öka genomströmningen under kvällstid. Fastighetsägarna är den viktigaste parten i denna utveckling. Vi politiker måste dock visa vart vi vill.

Läs även andra bloggares åsikter om stockholm, politik, stadsbyggnad, handel

Nu tycks drevet vara igång även mot Maud Olofsson. Läs mer här. Det verkar inte vara lätt att vara partiledare idag. Mona fick gå. Maria och Peter tvingas avgå p.g.a. stadgar. Maud och Lars tycks vara utsatta för mycket kritik internt och jag skulle bli förvånad om någon av dem sitter kvar över valet 2014. Göran fick utstå viss kritik i vintras men tycks ha klarat sig och han sitter nog relativt säkert över valet. Jan och Fredrik tycks båda sitta bergsäkert. Visst hot mot Alliansen är det att oppositionen får tre helt nya ledare. Å andra sidan lika stor risk för oppositionen. Var det landar är omöjligt att säga. Jag glömde Jimmy kom jag på. Om han sitter kvar 2014 är omöjligt att säga eftersom jag kan alldeles för lite om Sverigedemokraternas interna partikultur. Men som det ser ut så verkar han vara orubblig. Men Blekinges medlemmar tycker tydligen att får för bra betalt av partiet – en kritik jag kan hålla med om. Men det är tur att de inte är sossar för då skulle de sätta kaffet i vrångstrupen. En sådan kan nämligen kassera in totalt 140 000 kronor per månad. För att återgå till Centern så är jag ärligt talat lite förvånad över hur öppet kritiken mot Maud Olofsson riktas. Maud har gjort stora ansträngningar i att modernisera sitt parti och tycker jag lyft Centerpartiet. Maud är också den partiledare med klart mest energi av samtliga partiledare. En energi som räddade Centern från ännu sämre valresultat än vad de fick 2010. Samtidigt har hon fått kritik om att vara gnabbig och uppstudsig. Men det är kritik som jag tycker kan förklaras av en unken kvinnosyn. Å andra sidan har hon suttit tio år och partiet har uppenbart stagnerat och börjat gå tillbaka. Huruvida det beror på Maud Olofsson eller andra faktorer är väldigt svårt att svara på. Men som partiledare bär man naturligtvis det yttersta ansvaret – det kan ingen ta ifrån en partiledare. Att Maud säger att hon fortsätter så länge hon tycker det är roligt och har medlemmarnas förtroende är ganska naturligt. Men frågan är vad som verkligen rör sig i hennes tankar. Personligen tror jag att Centern får en ny partiledare i höst eller absolut senast nästa höst.

Läs även andra bloggares åsikter om maud olofsson, centerpartiet, politik, alliansen, opposition, sverige, riksdag, regering

Läs även andra bloggares åsikter om villa, bostad, stadsbyggnad, politik, stockholm, vänsterpartiet, miljöpartiet, socialdemokraterna, stadshus