Hur mycket jobbar sjuksköterskorna extra i sommar?

Interpellation

Landstingsrådet Lena Segerberg (S) och Yvonne Hagberg (S)

Hur mycket jobbar sjuksköterskorna extra i sommar?

Ett av vårdens stora bekymmer är bemanningsfrågan. På somrarna blir personalbristen särskilt påtaglig, när ordinarie stab ska ha semester. Även om arbetsgivaren medger att en arbetsplats anställer ett antal hyrsjuksköterskor, så är det på många avdelningar och mottagningar som inte schemat går ihop fullt ut. Det kan finnas ett antal tomma rader och arbetspass som inte lösts med vikarier. Många medarbetare känner stor lojalitet med kollegor och patienter och tar då på sig extra arbetspass, trots att de redan arbetar heltid.

Arbetssituationen är alltså rejält pressad redan när man går in i semesterperioderna. Om någon blir sjuk finns inga marginaler. Ofta är den enda lösningen att någon på arbetsplatsen går in och tar på sig ytterligare ett extrapass, ibland till och med samma dag som man jobbar sitt ordinarie arbetspass. Det kallas att man jobbar dubbelpass. Det kan innebära att man jobbar från kl 7.00 till 22.00 eller att man går på ett nattpass samma dag som man redan gjort ett fullt arbetspass.

Enligt beforskad erfarenhet sliter det särskilt hårt på personalen, när man inte får möjlighet till återhämtning efter krävande arbetsperioder. Det finns ju sällan möjlighet till kompledighet i anslutning till sådana extrapass. Det går det inte heller att utesluta att patientsäkerhetsriskerna ökar om personalen aldrig får chans att vila ut. När jag i sommar hospiterade på sjukhusen mötte jag medarbetare som redan när halva året gått var uppe i nästan 200 övertidstimmar.

Förra året ställde jag en interpellation, med ett antal frågor kring detta. Min ingång var att det måste vara en viktig värdemätare för landstinget som arbetsgivare att följa hur många sådana extrapass och dubbelpass medarbetarna tar på sig. Problemet visade sig vara att det inte fanns någon inrapportering av den typen av ”frivilligt”, pliktskyldigt extraarbete, utan endast då det sker genom beordring.

Vid fullmäktigedebatten kring min interpellation i september förra året uppfattade jag det som att ni insåg problematiken och att man i personalutskottet skulle undersöka möjligheten att följa upp antalet extrapass och dubbelpass.

  • Finns det numera något sätt att följa upp hur många dubbelpass eller extrapass på ledig dag som utförs?
  • Hur stort är ”övertidsberget” efter sommaren?
  • Hur många medarbetare har arbetat mer än 100 timmar övertid hittills i år?

Kalmar län den 17 augusti 2018

Gudrun Brunegård, Kristdemokraterna

Vad händer med primärvården om S avskaffar vårdvalet?

Anders Henriksson (S)

Landstingsstyrelsens ordförande

Landstinget i Kalmar län

Kalmar län den 16 augusti 2018

Hur kommer primärvården i Kalmar län påverkas om Socialdemokraterna river upp vårdvalet?

På tisdagen kallade Socialdemokraterna till en pressträff med tre av sittande regerings tyngsta ministrar, finansminister Magdalena Andersson, socialminister Annika Strandhäll och civilminister Ardalan Shekarabi.

Socialminister Annika Strandhäll tillkännagav då att man vill ta bort den lagstiftning som ger privata vårdcentraler rätt att etablera sig på lika villkor som offentligt drivna. Idag har ju en privat utförare rätt att öppna en mottagning var som helst. Det kan innebära att en del patienter väljer att lista sig där istället för hos landstingets mottagning på orten. Enligt Konkurrensverket innebär konkurrens på en ort att patienterna är mer nöjda, både på den privata och på den landstingsdrivna mottagningen. Ett skäl som brukar anges är att vid en konkurrenssituation tvingas alla parter förbättra sin kvalitet gentemot kunden/patienten, exempelvis i form av service, tillgänglighet, bemötande och naturligtvis medicinsk kvalitet.

”Vi vill ändra så att lagen innebär verklig valfrihet och inte påtvingad privatisering”, var socialministerns ord vid presskonferensen.

Jag tolkar ministerns utgångspunkt som ett rent systemperspektiv. Den valfrihet hon talar om är landstingets, som huvudman, inte patientens, som valt att lista sig på den privat drivna vårdcentralen. Inte heller den läkares, sjuksköterskas, undersköterskas, psykologs, medicinska sekreterares eller fysioterapeuts som valt att arbeta hos en privat arbetsgivare.

Du är Socialdemokraternas främste representant för hälso- och sjukvårdshuvudmännen, genom din roll som 1:e vice ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting. Du är också, som landstingsstyrelsens ordförande, tillika partidistriktets ordförande, den främste representanten för ditt parti här i länet.

Jag undrar därför om du ställer dig bakom socialminister Annika Strandhälls förslag om att riva upp lagen om vårdval i primärvården?

Hur tänker du i så fall lösa rätten till fast läkarkontakt för de patienter som idag är listade hos Astrakanen i Nybro och Emmaboda, med filialer i Vissefjärda och Alsterbro, Läkarhuset Kronan och Slottsfjärdens läkarmottagning i Kalmar, Cityläkarna i Kalmar och i Oskarshamn, de båda privata läkarmottagningarna i Virserum och Riddarhusläkarna i Västervik, med tanke på läkarbristen på många av de landstingsdrivna hälsocentralerna?

Svar emotses snarast!

Vänligen,

Gudrun Brunegård (KD), oppositionsråd

Värdefulla intryck ”i vårdpersonalens skor”

Att som politiker avsätta tid för att följa medarbetarna en vanlig dag i verksamheten är väldigt uppskattat. Erfarenheterna dessa inblickar i vården ger, väger tyngre än några lediga dagar, i år en vecka.  Jag vill uppmana fler att göra det!

Även om sommaren är så väl planerad som möjligt och man på många ställen fått ta in hyrsjuksköterskor, så finns det schemarader som inte gått att fylla. Det innebär att personal redan från början av sommarplaneringen fått ta på sig extrapass, även de som redan jobbar heltid. Om någon blir sjuk finns inga marginaler, utan man får lösa det, inte sällan genom att någon får gå dubbelpass, dvs två arbetspass samma dygn.

Redan att jobba heltid med treskift är mycket slitsamt, då det saknas tid för återhämtning efter nattpass. Man vänder på dygnet på sin ”lediga” dag. Det behövs nedsatt veckoarbetstid för att ge rimliga förutsättningar. Sommaren lägger sten på börda. Många får då jobba mer än heltid. Övertidstimmar max 200 ligger redan farligt nära för en del. Innebär att det sedan är ännu färre att fördela övertidstimmarna på. Man försöker överleva sommaren.

På flera håll finns nu transportörer, som avlastar vårdpersonalen. Det finns behov av fler liknande tjänster, hela året.

Vissa lokaler är outhärdligt varma. Det finns regler för inomhusklimatet. Min motion från 2014, om övergripande plan för inomhusklimatet, bifölls av landstingsfullmäktige. Vad har hänt? Dags att följa upp!

På Medicin avd 17, Kalmar, har man inte återhämtat sig efter panikstängningarna av vårdplatser 2016. När personalen kom tillbaka efter semestern möttes de av beskedet att platserna inte skulle öppnas. De fick andra arbetsuppgifter de inte var förberedda för. Många sade upp sig. Mycket kompetens försvann, som man ännu inte återuppbyggt. Fortfarande finns flera vakanta tjänster. Man har tvingats hålla ännu fler platser stängda än vad det ursprungliga beslutet gällde.

Primärvårdens pressade arbetssituation och 1177:s långa svarstider leder till att fler än nödvändigt vänder sig till akuten. Många turister vänder sig direkt till akuten. Det behöver bli tydligare, så att turister ska kunna söka till närmaste hälsocentral.

Även primärvården jobbar med halv styrka. Planerade kontroller styrs undan till hösten, i första hand prioriteras det löpande.

Satsa på personal och ambulanshelikopter för jämlik vård!

Vårdköerna i Kalmar län har vuxit och i vissa fall femdubblats under mandatperioden. Patienternas väntan på vård har blivit längre, med risk att sjukdomen förvärras. Sexton av tjugoett landsting och regioner lyckas bättre med att ge patienter tid för läkarbesök i primärvården inom sju dagar. I vårt län är det störst risk i hela landet att dö efter stroke och näst störst risk att dö efter hjärtinfarkt.

Landstinget i Kalmar län kan tack vare medarbetarnas enastående arbete i många avseenden uppvisa goda resultat. Ovanstående exempel visar dock att vi har stora utmaningar kvar.

När jag besöker olika verksamheter i vården möter jag kompetenta och högt kvalificerade läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och andra yrkesgrupper. Alla tänjer sig till sitt yttersta för att inte patienter och kollegor ska komma i kläm, med sin egen hälsa som insats.

Personalen är vårdens viktigaste resurs, men allt för många läkare och sjuksköterskor har valt att gå till andra arbetsgivare. Det måste bli mer attraktivt att jobba i landstinget så vi kan bemanna hälsocentraler och vårdavdelningar. Där finns en nyckel till att kunna ge länets invånare rätt vård i tid.

Vi kristdemokrater vill börja i rätt ände. Grunden för hälso- och sjukvården ska vara den nära vården, primärvården. Avsevärt större resurser behöver läggas där för att ge rätt förutsättningar.

Vi vill utöka antalet distriktsläkartjänster så att varje läkare får 1000 patienter var istället för 1650 som är målet idag. Det ger tid för läkarbesök samma dag, så inte patienten behöver åka till akuten i onödan. Då kan sjuka barn och gamla sköra patienter få hembesök och vårdas i hemmet istället för att åka fram och tillbaka till sjukhuset. Det minskar i sin tur trycket på sjukhusen.

Vi var tidigt ute med ett program för att vända vårdkrisen. De pengar som idag går till bemanningsbolag borde istället läggas på den egna personalen – distriktsläkare, sjuksköterskor med flera. De behöver få högre lön men också bättre arbetstider och möjligheter till kompetensutveckling och karriärvägar. De som jobbar skift behöver få mer tid för återhämtning, för att inte riskera att brännas ut.

Vi behöver också se över hur vi tar hand om dem som drabbas av allvarlig akut sjukdom eller olycksfall. Vägambulans i all ära, men det finns ett tydligt samband mellan de långa avstånden i Kalmar län och de höga dödstalen efter stroke och hjärtinfarkt. Viktiga organ i kroppen tar skada när man inte hinner fram i tid för att ge patienten den mest effektiva behandlingen.

Det skulle avhjälpas med en ambulanshelikopter. Det har vi kämpat för sedan 2010. En nationell utredning hade då visat att kostnaden tas igen genom att fler överlever, bestående skador blir mindre och personen kommer snabbare tillbaka i arbete när läkarbemannad ambulanshelikopter snabbt är på plats, diagnos ställs och behandling kan inledas direkt.

Det ska inte bero på adress vilken vård du får! Därför prioriterar vi ambulanshelikopter och ökad statlig styrning för jämlik vård.

Gudrun Brunegård (KD), Oppositionslandstingsråd

 

Kompetens, kvalitet och patientsäkerhet före koncentration av vården

Efter Dokument inifråns båda program om ”Den stora sjukhusstriden” har diskussionens vågor gått höga. Den grävande journalisten Erik Sandberg är värd en eloge för avslöjandet av vilket bristfälligt och rent missvisande underlag som låg till grund för den statliga utredningen, med rubriken ”Träning ger färdighet”, om koncentration av den högspecialiserade vården. Utan att spekulera om utredarens motiv, kan vi konstatera att hela sjukvårdssverige har blivit vilselett. Vi har helt enkelt blivit lurade, för att tala ren svenska.

Inte för att förringa att övning verkligen ger färdighet – ortopedkliniken i Oskarshamn är ett gott exempel på att skickliga operatörer som får möjlighet att koncentrera sig på några specifika ingrepp får möjlighet att finslipa sin teknik till nationell toppklass.

Men utredningen tycks mer ha utgått från antal operationer av vissa cancerdiagnoser, utan att ta med övriga ingrepp i samma organområde, och för att bevisa sin tes verkar utredaren ha blandat in statistik för ovidkommande diagnoser.

För oss kristdemokrater finns några grundläggande målsättningar: Länets invånare ska kunna känna sig trygga med att de får jämlik, likvärdig vård, av läkare med god kompetens, med bästa möjliga kvalitet och med hög patientsäkerhet, oavsett var i länet man bor.

Västerviks sjukhus, som ju var i fokus i programmen, är i ordets mest bokstavliga bemärkelse livsviktigt för befolkningen i mellersta och norra länsdelen. Men frågan är lika aktuell för Länssjukhuset i Kalmars vidkommande, som ju också har ”blivit av” med ett antal operationer i samband med den nationella nivåstruktureringen och den arbetsfördelning som genomförts inom länet.

Ända sedan diskussionerna i Sydöstra Sjukvårdsregionens regionala cancercentrum inleddes, angående den så kallade nivåstruktureringen, har vi varnat för risken att utarma kompetensen så till den grad att beredskapen att exempelvis klara av svåra trauman som trafikolyckor blir lidande. Vi har därför drivit på för att i de fall en koncentration av vissa ingrepp bedöms vara nödvändig måste sjukhuset kompenseras med andra operationer, så att kirurgernas kompetens upprätthålls.

Med insikterna från Dokument inifrån i bakhuvudet är det nu dags att trampa på bromsen i diskussionerna kring eventuellt fortsatt koncentration av vårdprocesser. I det fortsatta arbetet måste en värdering göra av var den bästa kompetensen finns och hur man kan försäkra sig om att kompetens, kvalitet och patientsäkerhet upprätthålls för länets invånare.

Gudrun Brunegård, Oppositionslandstingsråd (KD)

Arne Sjöberg, Landstingsledamot (KD)

Eric Dicksson, Landstingspolitiker (KD)

Maud Ärlebrant, Landstingspolitiker (KD)

Bara fem kommuner svarade om planer mot hedersförtryck och våld

Som ordförande för KDK Kalmar län har jag idag hållit presskonferenser om kommunernas svar på vår skrivelse om handlingsplaner vid hedersrelaterat förtryck.

För oss i Sverige är det självklart att flickor och kvinnor ska ha samma rättigheter som gäller för pojkar och män. Det gäller både studier och utbildning, att göra egna val av livsstil, val av partner och att bestämma över sin kropp.

Många flickor och kvinnor, och för all del även pojkar, från andra kulturer lever dock under andra förutsättningar här i vårt land. Ingen ska behöva utsättas för att tvingas att gifta sig eller bli utsatt för könsstympning. Därför är det viktigt att det finns lagar och regler som förbjuder tvång och våld, med en tydlig straffskala för den vårdnadshavare som utsätter sitt barn för sådant. I både förskola, skola och SFI ska det informeras om hur vi i Sverige ser på frågan och om barnets rätt till skydd. Flickor, kvinnor och pojkar som riskerar att utsättas ska veta att de har rätt till stöd och skydd från samhället.

I december skickade Kristdemokratiska Kvinnoförbundet (KDK) i Kalmar län en skrivelse till de tolv kommunerna, där vi ställde följande frågor:

  • Har personalen i förskola, skola och socialtjänst utbildats i hur man känner igen tecken på att en flicka eller kvinna lever i riskmiljö för att utsättas för hedersrelaterat tvång och/eller våld?
  • Finns handlingsplaner utarbetade för hur personal ska agera om man befarar att någon riskerar att tvingas utsättas för könsstympning eller tvångsäktenskap?
  • Hur agerar kommunens befattningshavare om det kommer till er kännedom att någon har utsatts för något av ovanstående?

Några kommuner svarade direkt efter jullovet, en kommun dröjde till efter sportlovet. Men sju kommuner har inte svarat alls (även om en tjänsteperson i Kalmar uttryckte lite dåligt samvete för att man inte svarat, när vi möttes i ett annat sammanhang för någon månad sedan).

Det är min förhoppning att någon form av arbete pågår i alla kommuner. Det blir nu mina KDK-kollegors uppgift i de berörda kommunerna att ta reda på vad det finns för beredskap, vilka förebyggande insatser som görs – och hur man agerar när det upptäcks att någon blivit utsatt för hedersrelaterat förtryck och våld av något slag.

Här kan du läsa skrivelsen: KDK skrivelse hedersförtryck

Och här finns en sammanställning av svaren. KDK Sammanställning kommuners svar på skrivelse hedersvåld

Nytt Västerviks sjukhus vid E22?

Maud Ärlebrant, Gudrun Brunegård och Kerstin Lahi framför Västerviks sjukhus.

Landstingsfullmäktige

Landstinget i Kalmar län

Motion

Utred fördelarna med att bygga nytt Västerviks sjukhus vid E22

Västerviks sjukhus är livsviktigt för befolkningen i norra och mellersta delarna av Kalmar län. Kalmar län är långsträckt, med stora avstånd från norr till söder. Länssjukhuset i Kalmar ligger allt för långt söderut för att kunna ge basal akut sjukvård till invånarna i norra länsdelen.~

Men Västerviks sjukhus består till stora delar av ålderstigna och ofunktionella byggnader, inträngda på en långsmal tomt mitt inne i stadsbebyggelsen. Det saknas nödvändigt utrymme att tillfälligt förlägga verksamheter någon annanstans på sjukhusområdet. Det har fördröjt den sedan länge efterfrågade ombyggnationen av hus 7, där särskilt kvinnokliniken och neonatalavdelningen för de för tidigt födda barnen är i akut behov av funktionella lokaler. Andra delar av sjukhusets äldre delar har egentligen tömts på verksamhet på grund av lokalernas skick, men nyttjas ändå, i brist på annat.~

En komplicerad plan för i vilken ordning de olika projekten behöver utföras för att ge utrymme för sådana evakueringsplatser, leder till att processen blir så utdragen i tid, att man behöver göra tillfälliga renoveringar på psykiatrihuset, trots att ett nytt psykiatrihus är bland de första leden i kedjan.

Placeringen mitt inne i staden medför att såväl patienter som personal, ambulansutryckningar och varutransporter behöver snirkla sig in via den långa infartsleden, genom handels- och bostadsområden, med ökad belastning på gatunätet och risk för olyckor. Reservförsörjningen vid ett krisläge kan vara betänklig.~

Parkeringsplatserna räcker inte alltid till för patienter och personal, eftersom det stadsnära läget gör att även allmänheten nyttjar sjukhusets parkeringsplatser. När den sedan länge beslutade psykiatribyggnaden läggs på en av de få fria ytorna på sjukhusområdet lär parkeringsproblemen bli än värre.~

Allt detta sammantaget visar att nuvarande placering av Västerviks sjukhus är långt ifrån optimal. Dessvärre finns inga lediga granntomter att expandera på.~

Av och till har tanken att flytta hela sjukhuset till infarten från E22 lyfts. Enligt vår bedömning skulle ett sådant förslag kunna medföra flera vinster. Hela sjukhusets alla delar skulle få ändamålsenliga lokaler, inbördes placerade enligt genomtänkta vårdlogiker. Ambulanstransporter till och från sjukhuset skulle nå fram avsevärt snabbare. Enligt ekonomiska bedömningar skulle kostnaden för en nybyggnation snarare bli lägre än att lappa och laga de omfattande renoveringsbehoven på befintliga byggnader.~

Vi vill satsa på ett modernt och funktionellt sjukhus för norra länsdelen. Om en utredning ur ett helhetsperspektiv finner det lämpligt att genomföra en nybyggnation, utifrån det vi i denna motion redovisat, så är vi övertygade om att en nybyggnation av sjukhuset vid E22 också skulle vara en tydlig signal om att Västerviks sjukhus också i framtiden behövs som akutsjukhus för norra delen av länet.

Vi vill därför att landstingsfullmäktige ger landstingsstyrelsen i uppdrag

Att utreda möjligheten att placera Västerviks sjukhus vid E22 utifrån ett funktionellt, ekonomiskt och tidsmässigt perspektiv, med beaktande även av säkerhetsaspekterna, jämfört med motsvarande aspekter om nuvarande placering bibehålls.

Västervik den 28 maj 2018

Gudrun Brunegård

Kerstin Lahi

Maud Ärlebrant

Förbättra dialogen med företagarna!

Lyhörd dialog med företagarna livsviktig för kommunen!

Man kan inte bli annat än bedrövad när man ser hur Vimmerby återigen dalat i Svenskt Näringslivs enkät. När en av de svaga punkterna återigen visar sig vara attityden till företagande bland kommunens politiker och tjänstemän, då är det riktigt allvarligt.

Det är i företagandet som resurserna till välfärden skapas. En svällande offentlig sektor behöver ett inflöde av resurser. Det kan bara skapas genom den privata sektorn. Genom att det går bra för ett privat företag ökar sysselsättningen, fler människor kommer i arbete och betalar skatt. Alf Svensson (KD) kallade företagandet för ”loket som drar hela välfärdståget, där vagnarna heter Skola, Vård och Omsorg”. Därför är det en mycket allvarlig signal när företagare inte upplever att den kommunala servicen fungerar.

Vimmerby har under åren uppvisat en kraftigt svängande kurva, från långt över rikets snitt till lika långt under och upp emot snittet, innan den vek nedåt igen.

En del saker har vi svårt att påverka, som hur kommunikationer och infrastruktur ser ut. Vi kan svårligen konkurrera med Markaryds läge vid en av Sveriges trafiktätaste Europavägar, på lagom avstånd till den dynamiska Öresundsregionen. Det sammanvägda värdet i årets mätning i Markaryd är 4,52 mot Vimmerbys 3,02.

Men vi skulle verkligen kunna påverka attityderna till företagande!

Just i Markaryd finns kommunalrådet Bengt Germundsson (KD), som med stor framgång leder kommunens arbete. Redan när jag satt i kommunstyrelsen och arbetsutskottet försökte jag, inspirerad av honom, verka för en tätare dialog med företagarna.

Åtskilliga gånger har jag föreslagit att vi, liksom i Markaryd, skulle inleda varje kommunstyrelse och arbetsutskott med studiebesök på ett företag. Det skulle vara en väl investerad timme. Under en mandatperiod skulle man på så sätt hinna besöka något hundratal företag i kommunen. Jag är övertygad om att det skulle bli en drivkraft till förbättring, att höra deras villkor och förutsättningar. Jag upprepade förslaget vid Företagarnas utfrågning på Stadshotellet för några månader sedan, men tyvärr har ännu ingen tagit upp vårt förslag.

Liksom i Markaryd har vi kristdemokrater i Vimmerby försökt införa tjänstegarantier, för att förtydliga kommunens uppdrag gentemot befolkning och företag och ge kompensation vid förseningar, exempelvis i form av nedsatta avgifter. Tyvärr visade sig motståndet vara stort i den kommunala byråkratin. Efter vår motion infördes en tjänstegaranti i några av nämnderna, men i de verksamheter som arbetar gentemot företag har dessvärre aldrig några tjänstegarantier införts.

Vimmerby behöver ett blomstrande företagande. Därför behövs lyhörda politiker och kommunala tjänstemän, som kan rensa i regelkrångel och lotsa genom byråkratin. Tänk på det när du röstar i hö

Mindre barngrupper och fler förskoleenheter

Många föräldrar upplever att deras barn blir stressade av stora barngrupper. Skolverket pekar på studier som visar att stora barngrupper kan skapa otrygghet hos små barn. Kristdemokraterna vill därför minska barngrupperna. Vi har lagt bifogade motion i fullmäktige.

Kommunfullmäktige
Vimmerby kommun

Motion
Mindre barngrupper och fler förskoleenheter
Barn är olika och har olika behov. Behoven förändras också efter barnets utvecklingsfaser. Små barn behöver små grupper med ett begränsat antal vuxna att knyta an till, för att känna trygghet och utvecklas väl.

Därför har Skolverket 2016 rekommenderat att för barn mellan ett och tre år är riktmärket för barngruppers storlek sex till tolv barn. För barn mellan fyra och fem år är riktmärket nio till 15 barn. Skolverkets riktmärken för barngrupper ska bidra till att kommuner och fristående förskolor kan skapa en bra förskola för barnen.

Enligt Skolverkets statistik var genomsnittet för barngruppernas storlek i Vimmerby 16,6 år 2014. Ingen uppgift finns tillgänglig för åldersgruppen 1-3 år. Man kan dock befara att barngruppernas storlek för de minsta barnen ligger över rekommendationen.

För stora grupper påverkar enligt Skolverket både barn och personal. Studier visar också att barn som har gått i stora förskolegrupper oftare är inblandade i konflikter när de sedan går i skolan. Personaltäthet är viktigt men stora barngrupper är i sig ett problem, i synnerhet för de yngsta barnen. Stora barngrupper leder till att barnen tvingas ha relationer till för många andra barn och vuxna vilket påverkar tryggheten. Studier visar också att förskolepersonal i många fall upplever att barngrupperna är för stora och att det leder till att pedagogiken blir lidande.

Med detta i åtanke är vi fortsatt mycket tveksamma till den rådande trenden i kommunen, med allt fler mastodontförskolor, med många avdelningar som samarbetar. Det ger barnen ännu fler barn och vuxna att relatera till, än de som ingår i den egna gruppen, och kan riskera att öka otryggheten ytterligare. Vår uppfattning är att kommunen därför bör avbryta planeringen av en tredje förskola i VOK-skogen och istället planera för fler mindre enheter, exempelvis en andra avdelning i Djursdala.

Vi föreslår därför kommunfullmäktige ge kommunstyrelsen i uppdrag

Att ​ta fram aktuell statistik för hur stora barngrupperna är för olika åldersgrupper i kommunen,
Att ​ta fram underlag för hur man i etapper ska kunna uppnå Skolverkets
rekommendationer med sex till tolv barn i grupper för barn mellan ett och tre år, samt
Att​avbryta planeringen för en tredje förskola i VOK-skogen och istället planera för fler mindre förskolor.

Vimmerby den 22 maj 2018

Gudrun Brunegård​Torbjörn Sandberg​Ola Gustafsson

Utbilda fler medicinska sekreterare!


Gudrun Brunegård, Arne Sjöberg och Jimmy Loord vill att landstinget ska utbilda fler medicinska sekreterare, för att avlasta läkare och sjuksköterskor administrativa uppgifter, så att de istället kan ägna sig åt mötet med patienten.

Pressmeddelande
Kalmar den 8 maj 2018

– Det råder stor brist på kompetent personal inom en rad områden inom hälso- och sjukvården. Det är då viktigt att avlasta läkare, sjuksköterskor och undersköterskor administrativa uppgifter, så att deras specifika kompetenser används på bästa sätt i mötet med patienten. De medicinska sekreterarna har där en nyckelroll.

Det säger oppositionsrådet Gudrun Brunegård, Kristdemokraterna, med anledning av att Kristdemokraterna lägger en motion om att kunna utbilda medicinska sekreterare på någon eller några fler av landstingets folkhögskolor.

Medelåldern är relativt hög bland landstingets medicinska sekreterare. Inom en femårsperiod kommer 150 av de 426 medicinska sekreterarna fylla 65 år, dvs en dryg tredjedel av kåren.

– Jag brukar jämföra de medicinska sekreterarna med blodomloppets lilla kretslopp, som syresätter hjärtat och rensar från koloxidpartiklar. Det arbete de gör är tidsbesparande för hela organisationen. Läkare och sjuksköterskor har otrolig nytta av det administrativa stödet. Deras uppgift kommer bli än större med den IT-utveckling som pågår. Utöver de uppgifter de redan gör skulle de kunna avlasta första linjens chefer med administrativt stöd i Heroma och administration kring sjukskrivningar och rehabärenden bland personalen. Vi skulle behöva fler medicinska sekreterare för att ytterligare avlasta administrativa uppgifter och effektivisera vårdflödet, säger Arne Sjöberg, som utöver sitt uppdrag som landstingsledamot till vardags arbetar som läkare och verksamhetschef på länssjukhuset.

– Vi känner stor frustration över landstingets problem att bemanna hälso- och sjukvården. Det inger oro att så stor andel av de medicinska sekreterarna närmar sig pension, utan att det finns något naturligt tillflöde. Den YH-utbildning som tidigare fanns i Nybro förlorade statsbidraget härom året och lades ned. Därför är det angeläget att vi i landstinget tar tag i saken på egen hand, säger Jimmy Loord, landstingsledamot och Kristdemokraternas representant i personaldelegationen.

– Att avlasta den hälso- och sjukvårdsutbildade personalen administrativa uppgifter är helt rätt väg att gå. Sedan mycket lång tid finns en utmärkt utbildning i medicinsk administration vid Vimmerby folkhögskola. De medicinska sekreterare som utbildas där får snabbt jobb i hela norra och mellersta länsdelen. Därför vore det naturligt att starta liknande utbildning i södra länsdelen, förslagsvis på Högalids folkhögskola, avslutar Gudrun Brunegård.