Riksdagsdebatt om skolfrågor

Idag har utbildningsutskottet debatterat tre betänkanden: Grundläggande om utbildningen, Lärare och elever samt Övergripande skolfrågor. Hör följer mott anförande:

Herr talman!

Jag vill, för tids vinnande, börja med att yrka bifall till UbU8, Grundläggande om utbildning, reservation 20, punkt 10, UbU9, Lärare och elever, reservation 31, punkt 11 samt UbU10, Övergripande skolfrågor, reservation 49, punkt 18. För övrigt ställer jag mig bakom samtliga reservationer från Kristdemokraterna.

Först vill jag säga några ord om reservation 20, om sex- och samlevnadsundervisningen, under UbU8, punkt 10, Grundläggande om utbildningen:

Man skulle, herr talman, kunna tro att sex- och samlevnadsundervisning i denna upplysta tid skulle vara något som mer eller mindre sköter sig självt.

Men just det faktum, att forskning visar att många elever redan i mellanstadiet konsumerar ansenliga mängder pornografi, understryker behovet av objektiv undervisning av vuxna personer med kompetens och vana att tala om sådana viktiga och känsliga frågor.

För det är fortfarande många lärare som har svårt att hantera frågor om hur kroppen ser ut och fungerar, när det kommer till sexualiteten, som ju också involverar känslolivet, behovet att vara rädda om varandra, skydda sig mot könssjukdomar och oönskade graviditeter, om rätten att säga nej och rätten att bli respekterad för den man är och för den sexuella läggning man har.

På många håll i landet har skolan under åren upparbetat ett gott samarbete med ungdomsmottagningarna, där just den kompetensen finns. Det kan exempelvis vara ett studiebesök på ungdomsmottagningen, då eleverna får bekanta sig med såväl personalen och lokalerna. Man får se och kanske pröva en gynstol och bekanta sig med olika sortera preventivmedel. Erfarenheterna har varit goda. Man har sett hur det avdramatiserar att gå till ungdomsmottagningen, vilket gör ungdomarna mer benägna att gå dit när det behövs.

Kristdemokraterna vill därför att ungdomsmottagningarna över hela landet ska involveras i sex- och samlevnadsundervisningen.

Idrott och hälsa är, herr talman, ett annat viktigt område, som Kristdemokraterna vill uppgradera.

Ett viktigt mål är en skola som ger eleverna goda och jämlika förutsättningar att nå godkända betyg. Precis som flera talare tidigare nämnt, visar forskning att detta att ha gått ut skolan med godkända betyg är den främsta skyddsfaktorn mot framtida utanförskap, både i form av arbetslöshet, kriminalitet och psykosocialt, något som också Sveriges Kommuner och Landsting tagit fasta på. Det är då anmärkningsvärt att vi har en skola där andelen pojkar som inte går it grundskolan med godkända betyg ligger tre procentenheter lägre än för flickor.

Bunkefloprojektet i Malmö, har för skolsammanhang hunnit samla på sig en närmast unik mängd forskningsstudier. Där kunde man redan 2012 visa att när elever får fysisk aktivitet varje dag utjämnas skillnaderna i betyg mellan pojkar och flickor. Hos en grupp som ingick i försöket blev 96% av eleverna behörigs till gymnasiet, jämfört med 89% i kontrollgruppen, som inte fick den extra tiden för daglig fysisk aktivitet.

Med de stora skillnader som idag råder mellan pojkar och flickors förutsättningar att nå godkända betyg är ju detta ett uppseendeväckande resultat. Det är ju förvånande att lagstiftare och skolhuvudmän inte har dragit slutsatsen att detta är en viktigt jämställdhetsfråga.

Svenska elever har mindre schemalagd idrott än eleverna i många andra europeiska länder. Enligt timplanerna ska grundskolan ha totalt 500 idrottstimmar. Det blir i snitt 1,5 timme i veckan. Då ska vi dessutom ha i bakhuvudet att på många skolor räcker inte rasten före och efter idrottstimmen till för förflyttning, ombyte och duschning, så i själva verket blir det ännu mindre tid för idrottslektionen.

Skolorna har visserligen tid att själva göra förändringar, både att minska antalet timmar med 20 procent och att lägga in fler idrottspass.

Detta medför att det i realiteten råder stora skillnader över landet och även mellan kommuner och inom samma kommun.

Det borde inte vara upp till varje skola att själv göra förändringar, utan det borde läggas in i timplanen så att det inte beror på i vilken kommun man bor och i vilken skola barnet går, om man ska få rimligt antal idrottstimmar.

Därför vill Kristdemokraterna öka antalet idrottstimmar från 500 idag till 700.

Det är ett steg i rätt riktning, att regeringen gått oss halvvägs tillmötes och kommer att öka antalet timmar idrott och hälsa till 600 för grundskolan, från och med halvårsskiftet.

Kristdemokraternas krav på totalt 700 idrottstimmar ligger dock fast, dvs ytterligare 100 timmar. Det gör vi genom att minska motsvarande antal timmar på elevens val.

Vidare behöver det, herr talman, preciseras hur timmarna fördelas mellan årskurserna. Man behöver också se över så att inte den teoretiska delen av ämnet idrott och hälsa tar allt för mycket tid från det nödvändiga fysiska aktiviteten.

Målet på sikt är att ge eleven idrott med fysisk aktivitet varje dag.

Jag vill också passa på att lyfta några av de förslag Kristdemokraterna har för att förbättra integrationen och ge nyanlända bättre förutsättningar att komma in i arbetslivet.

Lite som ett komplement till diskussionen om lärarassistenter, så föreslår vi i reservation 3, Lärarnas administration, punkt 1, bland annat att nyanlända lärare ska kunna introduceras i den svenska skolan, genom att ta över en del av lärarnas sidouppgifter. Det skulle avlasta lärarna och samtidigt underlätta för den nyanlända läraren att lära sig svenska och komma in i vårt svenska skolsystem.

Nyanlända elever, särskilt de som kommit till Sverige högre upp i åldrarna, har kanske de allra svåraste förutsättningarna att klara skolan med godkända betyg. Det behövs därför reformer för att ge dem en så bra start som möjligt. Språket är ju en nyckel till god integration till det nya landet. Därför behöver det ses över hur nyanlända barn och unga kan få utökad undervisningstid i svenska. Det beskriver vi i reservation 41.

Vi vill också utveckla studie- och yrkesvägledningen. Varje år väljer drygt 100 000 elever program till gymnasiet. Tyvärr fattar många elever beslut med bristfällig information. Att utveckla studie- och yrkesvägledningen är därför centralt, så att fler elever ska kunna göra trygga och välinformerade val. Därför yrkar jag bifall även till reservation 49, UbU10, punkt 18.

Och med det, herr talman, tackar jag för ordet.

Gudrun Brunegård
Kristdemokraterna