H\u00e4ssleholm best\u00e5r i princip enbart av fyrkantiga och tr\u00e5kiga l\u00e5dor. Det s\u00e4gs att turisten som \u00e5ker dit hinner se alla sev\u00e4rdheter och sedan \u00e5terv\u00e4nda hem med samma t\u00e5g som han kom med.\u201d S\u00e5 lyder Arkitektupprorets motivering till att H\u00e4ssleholm strax innan pandemin, rankades som Sveriges tredje fulaste stad.<\/p>\n
H\u00e4ssleholms kommun fantastisk att leva och verka i. V\u00e5r natur \u00e4r vacker och v\u00e5r identitet som nord\u00f6stra Sk\u00e5nes metropol \u00e4r stark. K\u00e4nsla f\u00f6r arkitektonisk sk\u00f6nhet f\u00f6rsvann under rivningshysterin och tyv\u00e4rr har den inte hittat tillbaka. Att staden inte f\u00e5tt ett enhetligt intryck \u00e4r till f\u00f6ljd av bristen p\u00e5 mallar och ramar. Det har inte funnits en tydlig riktning f\u00f6r stadsplanerare, byggherrar och arkitekter att arbeta efter – s\u00e5 l\u00e4nge deras visioner har rymts inom plan- och bygglagen har den bebyggelsen f\u00e5tt ta sin plats.<\/p>\n
Flera akt\u00f6rer, d\u00e4ribland Boverket \u00e4r \u00f6verens om att god arkitektur kan tillf\u00f6ra sociala, ekonomiska och milj\u00f6m\u00e4ssiga v\u00e4rden. Dessv\u00e4rre har r\u00e4ttspraxis visat att fastighets\u00e4gares enskilda intressen oftast v\u00e4ger tyngre \u00e4n allm\u00e4nhetens intresse av en god arkitektur vid nybyggnationer. Byggnader m\u00e5ste ha en yttre form och f\u00e4rg som \u00e4r estetiskt tilltalande, l\u00e4mplig f\u00f6r byggnaderna som s\u00e5dana och som \u00e4ven bidrar till en god helhetsverkan f\u00f6r staden och kommunen. I avsaknad av en arkitekturpolicy s\u00e5 saknar v\u00e5ra tj\u00e4nstepersoner verktygen f\u00f6r att avg\u00f6ra vad detta faktiskt inneb\u00e4r och st\u00e4lla krav p\u00e5 att gestaltningen av nybyggnationer ska bidra till en god helhetsverkan.<\/p>\n
En arkitekturpolicy klarg\u00f6r kommunens intentioner och ambitionsniv\u00e5 i arkitekturfr\u00e5gor redan innan en bygglovsans\u00f6kan har behandlats. Genom att H\u00e4ssleholms kommun trycker p\u00e5 behovet av att arkitekturen m\u00e5ste f\u00e5 en h\u00f6gre status, bemyndigar vi v\u00e5ra bygglovshandl\u00e4ggare att h\u00e4vda en god arkitektur som ett krav redan i bygglovsprocessen med st\u00f6d av en arkitekturpolicy.<\/p>\n
V\u00e5r slutsats \u00e4r att det finns ett stort allm\u00e4nt intresse av en v\u00e4l gestaltad byggd milj\u00f6 och att den \u00e5sikten ocks\u00e5 delas av kommunens inv\u00e5nare, f\u00f6ruts\u00e4ttningarna m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r ges f\u00f6r att uppn\u00e5 denna ambitionsniv\u00e5.<\/p>\n