Ig\u00e5r firade jag pappa som blivit 95 \u00e5r. Ja m\u00e5 du leva uti hundrade \u00e5r och fyrfaldigt leve var givna inslag i firandet. Men nog borde man sjunga 120 \u00e5r eller s\u00e5 f\u00f6r att inte skicka en signal av missmod. Det som f\u00f6rr var ett l\u00e5ngt liv \u00e4r inte l\u00e4ngre likadant. Fler \u00e4n tidigare lever mer \u00e4n hundra \u00e5r och fler \u00e4n idag kommer det att bli.<\/p>\n
Men det \u00e4r n\u00e5got visst att vara ett trettiotal personer i alla \u00e5ldrar samlade att fira 95 \u00e5ringen med vetskapen om att han \u00e4r orsaken och sambandet som f\u00f6renar oss som en gren p\u00e5 sl\u00e4kttr\u00e4det.<\/p>\n
-Det \u00e4r skillnad att bli ensam n\u00e4r man \u00e4r gammal eller n\u00e4r man \u00e4r trettio, ber\u00e4ttade pappa. Och han vet vad han talar om.<\/p>\n
Ensamheten \u00e4r nog den mest sv\u00e5ra k\u00e4nslan att ers\u00e4tta. M\u00e5nga \u00e4ldre b\u00e4r p\u00e5 den.<\/p>\n
Politiken har heller inte svaret p\u00e5 alla fr\u00e5gor \u00e4ven om vi oftast vill v\u00e4ldigt v\u00e4l. Inte heller n\u00e4st\u00e5endes bes\u00f6k och telefonsamtal fyller den ensamma k\u00e4nslan. Men det viktiga \u00e4r att trots tillkortakommanden f\u00f6rs\u00f6ka.<\/p>\n
Jag gillar Jerzy Einhorns boktitel ”Det \u00e4r m\u00e4nniskor det handlar om” och som s\u00e4tter fingret p\u00e5 vad som \u00e4r viktigt. Den dag den inneb\u00f6rden har f\u00f6rlorats \u00e4r det ute med oss. D\u00e4rf\u00f6r f\u00e5r vi hj\u00e4lpas \u00e5t b\u00e5de i politiken och i n\u00e4ra relationer p\u00e5minna varandra om vad det handlar om. S\u00e5v\u00e4l gammal som ung!<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"