Regionalt valprogram 2026

Klicka här för att ladda ner valprogrammet som pdf-fil

 

Vård, vardag, värderingar

Regionalt valprogram valet 2026 för Kristdemokraterna i Jönköpings län

 

1. Valprogrammet i korthet

Detta är Kristdemokraternas gemensamma valprogram för Jönköpings län. Vår mest prioriterade fråga är invånarnas hälsa. Det handlar om det välbefinnande som goda relationer och upplevelser ger, möjligheterna att välja en hälsosam livsstil och att vården finns tillgänglig när man väl behöver den.

För att uppnå detta krävs en välfungerande vardag. Kollektivtrafiken är då ett verktyg som kan göra det möjligt för människor att ta sig till arbetet, till sjukhus och vård, till fritidsaktiviteter och till möten med andra. Därtill är ett livskraftigt näringsliv en förutsättning. Det är i företagen som jobben skapas och de resurser växer fram som sedan bekostar vår gemensamma välfärd.

I följande kapitel finns våra utgångspunkter och förslag för den kommande mandatperioden inom olika områden. Nedan följer i korthet de viktigaste förslagen:

• Ett hälsosamt liv genom rörelsesatsning för barn och unga, stöd till familjer och stärkta folkhälsoorganisationer.
• Vård nära dig genom närhet till en vårdcentral, vård i hemmet och enklare vägar in i vården där alla har ”sin” läkare.
• Smidigt att åka kollektivt genom en biljettzon för hela länet, buss on-demand och en busslinje mellan Eksjö och Värnamo via Sävsjö som binder ihop länet.
• Bästa platsen att bo, leva och verka på genom att bli Sveriges barnkulturlän, utveckla vägledningen till näringslivet och tillgängliggöra friluftslivet.
• Ett gott förvaltarskap genom att vara bäst i landet på miljöarbete och cirkulär ekonomi, minska onödig administration och sänka skatten när ekonomin tillåter.

 

2. Våra utgångspunkter

Människan är gjord för att leva med andra. Vår ofullkomlighet innebär att vi behöver varandra och att det blir bättre när vi gör saker tillsammans. Vi är övertygade om att goda relationer är grunden för ett gott samhälle. De ger oss glädje och förståelse, de skapar trygghet, de påverkar effektiviteten i ekonomin och de bidrar till solidaritet i samhället. Därför är också bemötandet så viktigt – i vården, i skolan, i omsorgen och i andra delar av det offentliga. Att bli sedd, lyssnad på och bemött med respekt betyder många gånger mer än själva insatsen. Det är när vi möter varandra med medmänsklighet som tillit byggs.

Som människor utvecklas vi och mår bäst av att leva i en gemenskap som präglas av omtanke, ansvarstagande och solidaritet. Sådan gemenskap bygger på respekt för att alla människor har samma absoluta och okränkbara värde. Den bygger också på kärlek som utgår från den gyllene regeln om att behandla andra som du själv vill bli behandlad.

Den mest grundläggande formen av gemenskap är familjen. Där möts människor över generationsgränserna i kärlek och tillit. Men vi vet att det också kan se annorlunda ut. Där familjen brister måste det därför finnas stöd, både från civilsamhället och det offentliga. Familjen, oavsett hur den ser ut, är en grundbult i den kristdemokratiska ideologin.

Samtidigt är även andra gemenskaper av yttersta vikt. Vi finner dem överallt där människor möts. Det kan handla om föreningar, församlingar och företag, om såväl arbetslaget som fotbollslaget. Alla dessa gemenskaper bygger samhället underifrån. Ett samhälle byggt på tillit och medmänsklighet. Gemenskaperna ska ges utrymme och förutsättningar att blomstra. På så sätt kan vi uppnå målet om att beslut ska fattas på lägsta fungerande nivå, först och främst nära de människor som berörs.

Gemenskap och solidaritet medför ett ansvar, inte bara för medmänniskan utan också för platsen och kommande generationer. Därför kräver ansvarstagandet ett gott förvaltande gällande alltifrån ekonomi till miljö.

Vi kristdemokrater har visat att vi är ansvarstagande. Vi har en lång historia i vårt län där vi som parti och partiföreträdare haft ledartröjan i flera kommuner och regionen. Vi kommer fortsätta ta ansvar, tillsammans med andra partier och andra aktörer. Detta just eftersom det är tillsammans vi gör det bättre. Vi vill att Region Jönköpings län och länets 13 kommuner får ett stabilt politiskt styre. Kristdemokraterna är beredda att ta ledarskapet och kommer att söka samarbeten där vi får så stort genomslag för kristdemokratisk politik och värderingar som möjligt.

 

3. Ett hälsosamt liv

En god hälsa är en förutsättning för ett gott liv. Den ger frihet att forma sin vardag, delta i samhällslivet och leva i gemenskap med andra. När fler människor mår bra – fysiskt, psykiskt och socialt – stärks inte bara den enskildes livskvalitet utan hela samhället. Förebyggande och tidiga insatser är därför inte en kostnad, utan en investering som ger mångdubbelt tillbaka, både i mänskliga och samhällsekonomiska termer.

Att främja hälsa är en uppgift som delas av många. Den enskilda människan har alltid huvudrollen i sitt eget liv, men region och kommun har ett ansvar att skapa förutsättningar för goda livsvillkor. Det handlar om att erbjuda stöd, inte att styra över människors vardag; att ge verktyg, inte ta över ansvaret. Här är civilsamhället en ovärderlig partner – idrottsföreningar, trossamfund, kultur- och frivilligorganisationer bidrar med gemenskap, meningsfullhet och rörelseglädje på sätt som det offentliga aldrig kan ersätta. Civilsamhället kommer bland annat spela en viktig roll i arbetet med Fritidskortet och när det gäller förslaget om en rörelsesatsning för barn och unga. Dessutom vill vi öka det ekonomiska stödet till länets folkhälsoorganisationer, som inom sin ordinarie verksamhet arbetar med främjande och förebyggande för att förbättra invånarnas fysiska, psykiska, sociala eller existentiella hälsa.

En hälsofrämjande politik behöver se hela människan. Det handlar inte om att alla ska springa maraton eller leva upp till ouppnåeliga ideal, utan om att skapa rimliga och realistiska möjligheter till goda vanor – oavsett ålder, bakgrund och livssituation. Att få stöd i tid när man är på väg att må dåligt. Att känna sig del av en gemenskap. Att ha trygg tillgång till kunskap och råd.

När vi satsar på tidiga insatser och förebyggande arbete kan vi minska sjukdom och ohälsa innan den växer sig stor och svår. Det sparar vårdresurser, frigör kraft i sjukvården och ger människor fler friska år. Varje undviket vårddygn, varje förhindrat sjukskrivningsår, är en vinst – den största vinsten är alltid den mänskliga: ett liv som kan levas fullt ut.

Kristdemokraternas förslag:

• De hälsocenter som finns i varje kommun ska fortsätta utvecklas tillsammans med regionen och civilsamhället.
• Hälsosamtalen ska flyttas från vårdcentralerna till hälsocenter.
• Åldersgränsen för familjecentralerna ska höjas till 12 år som första steg.
• Alla kommuner ska erbjuda och regelbundet bjuda in till föräldrautbildning och stödet ska även ges till föräldrar med äldre barn.
• Friskvårdsbidraget till Region Jönköpings läns medarbetare ska höjas.
• Det ekonomiska stödet till länets folkhälsoorganisationer ska öka.
• Ett särskilt vaccinationsprogram för äldre ska införas.
• Regionen och länets kommuner ska bidra till det statliga Fristidskortets genomslag, stödja implementeringen i civilsamhället och verka för att Fritidskortets ekonomiska belopp höjs.
• En rörelsesatsning tillsammans med länets kommuner, idrottsrörelsen och andra aktörer i länet ska initieras med syfte att förbättra folkhälsan för barn och unga.

 

4. Vård nära dig

Vart är det mest naturligt att du vänder dig när du behöver vård? Förhoppningsvis svarar du ”min vårdcentral”. För din vårdcentral är och ska vara den självklara platsen att vända sig till. Det är också vårdcentralen som har det övergripande och samordnande ansvaret för din vård. Men vet du vad din läkare heter? Känner personalen på vårdcentralen dig och dina nära? Får du kontakt med vårdcentralen direkt när du behöver det?

Ett av de största problemen många har med vården idag är att kunna komma in. Vi behöver säkerställa att det finns enkla vägar in till vården, vägar som är utformade efter våra invånare som söker vård. Det handlar med andra ord om att göra livet lite lättare även när man söker vård. Därför vill vi bland annat att den sjukvårdsupplysning på telefon som idag ges via 1177 ska bli en del av primärvården och det arbete som bedrivs på vårdcentraler och närakuter.

Vårt mål är att vården ska komma närmare dig som patient, där du är i centrum. Vad nära vård innebär kan därför vara olika beroende på dina behov och förutsättningar. Genom mer samverkan mellan primärvård (främst din vårdcentral), specialistvården (oftast på sjukhuset), kommunen och din egenvård ska vården ske nära dig.

Barn ska aldrig riskera att falla mellan stolarna. Ändå händer det i dag att barn inte får rätt hjälp i tid eftersom ansvaret är uppdelat mellan flera olika aktörer – skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och rättsväsendet. När samordningen brister är det barnet som får bära konsekvenserna. Det kan leda till att utsatta barn bollas runt mellan myndigheter, att viktiga insatser dröjer eller att barnets behov helt tappas bort. För familjerna innebär det ofta en tung kamp för att hålla ihop kontakten med alla instanser, i en situation som redan är svår. Därför måste arbetssätt som bygger på nära samverkan mellan myndigheter och vård etableras i fler verksamheter. Modeller som ”Barnahus” och ”Kronobarnsmodellen” har redan visat hur barn kan få tryggare och mer sammanhållet stöd. Nu är det dags att sprida det tänket brett så att alla barn får samma möjlighet, oavsett var de bor. Och det ska inte sluta där. Arbetssättet med personen i centrum behöver spridas till fler patientgrupper.

Vården kan rent fysiskt komma närmare dig som patient. Det kan vara en läkare från specialistvården som möter dig på din vårdcentral, eller en läkarbil som gör hembesök till äldre, multisjuka eller barn. Oavsett vad ska utgångspunkten alltid vara patientens behov – det är där vården måste börja. Organisationen och systemen ska formas på ett sätt som stödjer detta. Alltså att strukturer, arbetssätt och resurser anpassas efter patientens situation, istället för tvärtom. Vården ska anpassas efter patienten, snarare än att patienten ska behöva anpassa sig efter vårdens ramar. I detta arbete är det också viktigt att dra nytta av den teknologiska utvecklingen och ta hjälp av AI och andra digitala verktyg. Dessa verktyg ska vara en naturlig del av vården, men alltid bara verktyg. De kan aldrig ersätta relationer och de mellanmänskliga mötena.

Att kunna bygga upp en relation med den vårdpersonal som vårdar dig eller din anhöriga skapar trygghet. Dessutom blir vården säkrare när det finns en kontinuitet i teamet runt patienten. Genom att införa ett tak för hur många patienter en enskild läkare på vårdcentralen kan ha blir det hållbart och tryggt både för vårdpersonalen och patienten. Men det är ett arbete som inte gör sig självt. Det krävs en tydlig handlingsplan.

Genom att satsa på förebyggande insatser och stöd i vardagen vill vi skapa bättre förutsättningar för hälsa och välbefinnande för alla invånare. Målet är att alla ska få rätt hjälp i rätt tid. Det kan handla om stöd för att må bra i kropp och själ, om vård på vårdcentralen eller om avancerad specialistvård när det behövs. På så sätt används våra gemensamma resurser på bästa sätt, och fler får möjlighet till ett friskare och mer självständigt liv. Genom att satsa på folkhälsa, förebyggande arbete och den vård som ges i hemmet och på vårdcentraler frigörs resurser på sjukhusen och inom specialistvården.

Alla människor ska ha rätt till vård på lika villkor, oavsett var i landet de bor. I dag ser vi stora skillnader i vården beroende på bostadsort – skillnader som i vissa fall till och med påverkar möjligheten att överleva. Det är oacceptabelt. Den vård du får ska inte avgöras av ditt postnummer. Därför vill vi stärka samarbetet mellan regionerna, samtidigt som staten måste ta ett större ansvar och stärka sin styrning. Kristdemokraterna föreslår att staten i ett första steg tar över ansvaret för bland annat kompetensförsörjning, läkemedel, vaccinationer, screening, rättspsykiatrisk vård och ambulansflyget.

Väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) är i dag alldeles för långa. Många barn, unga och deras familjer tvingas vänta månader – ibland år – på att få den hjälp de behöver. Under tiden riskerar problemen att förvärras, vilket kan leda till stort lidande både för individen och för närstående. Det här är inte försvarbart. Psykisk ohälsa hos barn och unga måste mötas snabbt och med rätt insatser, så att de kan få en tryggare vardag och bättre förutsättningar i skolan och livet.

För att minska trycket på BUP och korta köerna vill vi inrätta en särskild adhd-mottagning. Där ska barn och unga snabbt kunna få en första bedömning, utredning samt rätt behandling och stödinsatser. På mottagningen kan man också erbjuda information, rådgivning och uppföljning till familjer och skola. På så sätt avlastas den ordinarie specialistpsykiatrin, samtidigt som fler barn får hjälp i tid.

Kristdemokraterna vill bygga en hälso- och sjukvård där människan alltid står i centrum. Där vi har möjligheten och rätten att välja vårdgivare. Vi behöver en mångfald av aktörer som i samverkan bidrar till en vård präglad av kvalitet, värdighet och tillgänglighet. För att invånaren ska ges större möjligheter att välja vårdgivare behöver regionen ta hjälp av och upprätta partnerskap med fristående aktörer i större utsträckning än idag. Det kan bland annat gälla psykiatrisk öppenvård och BUP.

Den idéburna sektorn har här en särskild roll. Föreningar, stiftelser och andra icke-vinstdrivande aktörer bär på unika erfarenheter och ett engagemang som ger vården ett mervärde. Med deras fokus på hela människans livssituation skapas en vård som kombinerar professionalism med omtanke och där patienten blir mer än en diagnos.

Tack vare våra tre akutsjukhus i länet är en god tillgänglighet till sjukhusvård i toppklass tryggad. Så ska vi ha det även framöver – det är självklart och en viktig del i att skapa jämlik vård.

Kristdemokraternas förslag:

• Närhet till en vårdcentral ska vara en del av den offentliga basservicen till invånarna och därmed finnas i någon form i varje ort i länet.
• 1177 på telefon ska vara en del av arbetet på vårdcentraler och närakuter.
• Olika vårdinsatser, exempelvis vaccinering, ska kunna utföras även utanför vårdlokaler, såsom vid köpcentrum och mataffärer.
• Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård ska utvecklas i länet.
• Sjukhusvård och avancerade behandlingar ska kunna ges i hemmet.
• Läkarbil som kan göra hembesök ska finnas i varje länsdel.
• Läkarstödet i hemsjukvården ska utökas.
• Det ska finnas ett tak för hur många patienter en enskild läkare kan ha på vårdcentralen och en handlingsplan för hur målet ska nås.
• Den palliativa vården ska stärkas i hela länet genom att ges i en trygg miljö och på ett sätt som möter enskilda människans behov utifrån dennes önskemål.
• Antalet utbildningsplatser på högskolenivå för olika vårdyrken inom regionen som finns på flera orter i länet ska utökas.
• Väntetiderna för att få hjälp av specialistvården inom psykiatri för barn och unga (BUP) ska kortas ordentligt. Som en del i arbetet startas en adhd-mottagning.
• Vårdval och samarbete med fristående aktörer, exempelvis från den idéburna sektorn ska utökas.
• Länets tre akutsjukhus ska fortsätta utvecklas.

 

5. Smidigt att åka kollektivt

Kollektivtrafiken ska ge fler människor möjligheten att på rimlig tid och till rimlig kostnad ta sig till olika platser utan att behöva ta den egna bilen. Vi vill ha en kollektivtrafik som bidrar till ett hållbart och inkluderande samhälle, och som bättre motsvarar människors olika förutsättningar.

Det behövs dessutom ett bredare fokus för att möta samhällsutmaningarna som är kopplade till kompetensförsörjning, utsläpp och folkhälsa. Traditionell kollektivtrafik kan möta en del av dessa utmaningar men inte alla. Det är därför vi behöver tänka nytt och testa nya möjligheter, vidga vyerna med en större mångfald av lösningar. Det handlar om att främja resande även med cykel och till fots, om det delade resandet och om att knyta ihop bilresande med den etablerade kollektivtrafiken. I stället för att konkurrera om samma resenärer behöver man ta tillvara de olika tjänsternas styrkor. Kollektivtrafiken måste vara flexibel och ständigt öppen för förändringar utifrån att samhället, och inte minst arbetsmarknaden, förändras.

För att ytterligare öka människors möjligheter att välja kollektivtrafik behöver olika former av resande knytas samman. Finns det cykelbana till busshållplatsen och bra cykelparkering vid hållplatsen blir det mer attraktivt att ta bussen. Finns det bra pendlingsparkeringar vid tågstationen kan man ta bilen första etappen av resandet för att sedan ta tåget.

Möjligheterna är nästintill oändliga när det gäller att koppla ihop kollektivtrafik och olika former av fritidsresor. Allt från att tydligt visa vilken buss- eller tåglinje och exakt hållplats man ska ta, till att erbjuda paketlösningar med inträde och resa till specialpris, gratis bussar på nyårsafton eller erbjuda extra bussar i samband med olika evenemang såsom hockeymatcher och stora marknader.

Det är en utmaning att få en attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik i områden med lägre resenärsunderlag. Effekten blir alltför ofta färre avgångar, indragna busslinjer och kollektivtrafik som inte är tillgänglig för människor på landsbygden. Att bara luta sig mot kostnadskalkyler för traditionell busstrafik är inte ett hållbart alternativ. Ett av kollektivtrafikens syften är att göra det möjligt att resa i hela länet och binda ihop de olika delarna av länet till en helhet – att skapa ett rundare län.

En förutsättning för att man ska kunna ta cykeln, bussen, bilen eller tåget är att det finns en robust och fungerande infrastruktur. Det ska vara enkelt för olika aktörer att bygga vägar för cykel. Väg- och järnvägsnät behöver underhållas i högre utsträckning för att göra trafiken säker och långsiktigt hållbar. Den ständigt ökande person- och godstrafiken med tåg kräver också att det byggs fler spår.

Kristdemokraternas förslag:

• Hela länet ska göras till en enda zon för kollektivtrafiken med samma pris oavsett hur långt man reser inom länet.
• Tillgängligheten till kollektivtrafik på landsbygden genom anropsstyrd trafik/kollektivtrafik on-demand, öppen för alla ska öka.
• Barn upp till 10 år ska få åka gratis i kollektivtrafiken i sällskap av vuxen.
• Det ska bli enklare att ta bussen till utflyktsmål, evenemang, lovaktiviteter, besöksmål och länets turistdestinationer, och vara möjligt att ta med cykeln på fler bussar och tåg.
• Det ska genom länstrafiken vara möjligt att ta sig till grannkommunernas huvudorter, mellan de tre akutsjukhusen och över länsgränserna i alla väderstreck. Exempelvis ska det finnas en busslinje Eksjö–Värnamo via Sävsjö.
• Det ska införas så kallad mixtrafik med skolbussar så att även andra än elever kan åka med.
• Lägsta åldern för rabatterad kollektivtrafik med Seniorkortet ska sänkas från 70 till 65 år.
• Regionen och länets kommuner ska verka för att vägar och järnvägar rustas och underhålls samt för att fler järnvägsspår byggs.
• En pott ska införas i regionen för medfinansiering, tillsammans med kommunerna, av mindre lokala infrastrukturprojekt, såsom vägar för cykel på landsbygden.

 

6. Bästa platsen att bo, leva och verka på

Jönköpings län har länge präglats av företagsamhet och gemenskap. Här finns en stark tradition av människor som tar ansvar, bygger företag och skapar trygghet för sina familjer och sin bygd. När fler får möjlighet att arbeta, utbilda sig och bidra stärks både individen och samhället. För oss är det självklart att du ska kunna bo var du vill och jobba där det behövs.

Regionen har en viktig roll i att stödja och samordna insatser som gör att hela länet kan växa. Genom att koppla samman arbetsmarknadsregioner – inte minst genom en flexibel och väl utbyggd kollektivtrafik – och ligga i framkant när det gäller att matcha utbildning med arbetskraftsbehov, kan vi skapa bättre förutsättningar för jobb, företagande och utveckling. Det kräver nära samverkan mellan kommuner, högskola, näringsliv och civilsamhälle. Regionen måste också kontinuerligt utveckla formerna för råd och vägledning till företagen. Det kan handla om hjälp med alltifrån ägarskiften till krissituationer. Genom samordning av näringslivsarbeten runt om i länet kan kontaktvägarna för näringslivet förenklas och förutsättningar för ett mer effektivt resursutnyttjande skapas. I förlängningen kan samordningen bidra till fler och växande företag i länet.

I en tid där arbetslivet ofta får dominera människors tid och identitet behöver vi påminna oss om att människan är mer än sin prestation. Att ett gott liv handlar om mer än jobb. Det handlar också om livskvalitet hela livet: om relationer, kultur, fritid, natur och gemenskap.

Politikens uppgift är därför inte bara att skapa arbetstillfällen, utan också att värna de rum där människor får möjlighet att leva och växa som hela personer. Det handlar om att stärka kulturlivet och föreningslivet, så att människor får chans att uttrycka sig, mötas och bygga gemenskap. Det handlar om att göra naturen tillgänglig och nära, eftersom friluftsliv och stillhet stärker både hälsa och livsglädje. Det handlar om att ge familjer mer tid tillsammans och skapa villkor för balans mellan arbete och fritid.

Vi behöver ett samhälle där människor ges tid och möjlighet att leva ett rikt liv – inte bara arbeta mycket.

Kristdemokraternas förslag:

• Regionens arbete med matchning på arbetsmarknaden, rådgivning till företag samt samordning av näringslivsarbeten i runtom i länet ska utvecklas.
• Det ska vara mer samverkan mellan olika kulturaktörer både i det offentliga och i civilsamhället i hela länet.
• Kultur till barn och unga ska prioriteras med målet att etablera Jönköpings län som Sveriges barnkulturlän.
• Länets starka folkbildningstradition genom studieförbund och folkhögskolor ska fortsätta värnas.
• Projekt och verksamhet som synliggör kulturarvet ska utvecklas, exempelvis genom fler lokala kulturarvsnoder, och i det arbetet ska Jönköpings läns museum ha en bärande roll.
• Fler ska ges möjligheten att verka inom de kulturella och kreativa näringarna, både kommersiella och ideella aktörer.
• Länets friluftsliv ska knytas ihop genom cykel- och vandringsleder samt genom kollektivtrafiken.
• Regionen och länets kommuner ska öka barn och ungas delaktighet, exempelvis genom att skapa forum för dialog med de politiska ungdomsförbunden.
• Det ska vara möjligt att orka arbeta ett helt yrkesliv, möjligt att kunna kombinera arbetslivet med ett fungerande familjeliv och fritid, samt möjlighet för de som vill jobba längre.

 

7. Ett gott förvaltarskap – ”Snålast i Småland”

I Småland har vi länge haft ett rykte om oss att vara snåla. För oss betyder det inte nödvändigtvis något negativt. Snarare kan det handla om klokt förvaltarskap – att hushålla med det vi har och att använda våra resurser på ett ansvarsfullt sätt. Förvaltarskapstanken är djupt förankrad i kristdemokratisk ideologi. Vi ska vårda det vi fått till låns och våra gemensamma tillgångar, så att vi kan lämna över något bättre till nästa generation. Det är också sunt bondförnuft. Varför slösa när man kan hushålla? Varför köpa nytt när det gamla fortfarande fungerar?

Förvaltarskap handlar också om att ta tillvara alla människors unika förmågor och egenskaper. Att bygga ett samhälle där alla inkluderas. De offentliga aktörerna ska vara ett föredöme i att inkludera fler i arbetslivet, utifrån varje människas individuella förmåga.

Den cirkulära ekonomin är vägen framåt. I stället för att förbruka behöver vi återanvända och återvinna så mycket som möjligt så länge som möjligt. Det innebär att vi nyttjar våra gemensamma resurser på ett bättre sätt. För detta krävs ett förändringsarbete inom det offentliga, näringslivet och civilsamhället, men också av oss som enskilda personer.

Att vara ”Snålast i Småland” betyder för oss kristdemokrater att vi tar ansvar, tänker långsiktigt och vägrar slösa med resurser som kan användas bättre. Vi gör det för klimatets och miljöns skull, och vi gör det för att det är ekonomiskt klokt och stärker människors vardagsekonomi.

Kristdemokraternas förslag:

• Region Jönköpings län ska vara bäst bland regionerna i landet på miljöarbete och cirkulär ekonomi och ett föredöme för andra aktörer i länet.
• Region Jönköpings läns investeringar ska i första hand kunna egenfinansieras utan lån och alla investeringsförslag ska noggrant granskas och prioriteras. När det gäller lokaler innebär det exempelvis att omlokalisering, renovering och ombyggnation ska övervägas före nybyggnation.
• Skattebetalarnas pengar ska förvaltas väl. När ekonomin tillåter ska skatten sänkas.
• Onödig administration ska minska.
• Region Jönköpings län ska vara ett föredöme i att anställa fler personer som av olika skäl står långt ifrån arbetsmarknaden.
• Regionen ska regelbundet inventera enkelt avhjälpta hinder för att bidra till en universell utformning och ständigt förbättra den fysiska tillgängligheten till kollektivtrafik och regionens lokaler.
• Regionen ska samverka med kommuner, näringsliv och lantbruk och stöd i utvecklingen av lokalt producerad mat och råvaror för att stärka regionens självförsörjning, bland annat genom upphandlingsriktlinjer.
• Resurs- och kompetenscentrum för de gröna näringarna ska byggas upp vid naturbruksskolorna, tillsammans med andra aktörer – från näringslivet, civilsamhället, akademin och andra delar av offentlig sektor.