{"id":2734,"date":"2026-09-08T08:09:25","date_gmt":"2026-09-08T06:09:25","guid":{"rendered":"https:\/\/wp.kristdemokraterna.se\/kalmar3\/?p=2734"},"modified":"2026-09-30T14:12:58","modified_gmt":"2026-09-30T12:12:58","slug":"hog-tid-att-ta-forskolans-bullerproblem-pa-allvar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/wp.kristdemokraterna.se\/kalmar3\/hog-tid-att-ta-forskolans-bullerproblem-pa-allvar\/","title":{"rendered":"H\u00d6G TID ATT TA F\u00d6RSKOLANS BULLERPROBLEM P\u00c5 ALLVAR"},"content":{"rendered":"

Under v\u00e5ren kunde Sveriges Radio Ekot rapportera att det f\u00f6rra \u00e5ret inkom 56 anm\u00e4lningar om h\u00f6rselskador fr\u00e5n anst\u00e4llda i skolor och f\u00f6rskolor i Sverige, vilket \u00e4r det h\u00f6gsta antalet p\u00e5 tio \u00e5r.<\/strong><\/p>\n

\n

Tyv\u00e4rr finns det sk\u00e4l att tro att m\u00f6rkertalet \u00e4r stort. I Arbetsmilj\u00f6verkets senaste unders\u00f6kning fr\u00e5n 2024 uppgav drygt en fj\u00e4rdedel av de anst\u00e4llda inom f\u00f6rskolan att de inte kunde f\u00f6ra ett samtal i normal samtalston under st\u00f6rre delen av arbetsdagen.<\/p>\n

Detta leder ofta till olika h\u00f6rselrelaterade problem, s\u00e5som tinnitus. I Arbetsmilj\u00f6verkets unders\u00f6kning\u00a0Arbetsorsakade problem 2020<\/em>\u00a0uppgav 62 % av f\u00f6rskoll\u00e4rarna att de under det senaste \u00e5ret haft n\u00e5gon form av arbetsrelaterade h\u00e4lsoproblem, och i \u00f6ver h\u00e4lften av fallen handlade det om just h\u00f6rselrelaterade problem. En studie fr\u00e5n G\u00f6teborgs universitet visar dessutom att f\u00f6rskoll\u00e4rare har en f\u00f6rdubblad risk att uppleva ljudk\u00e4nslighet och ljudtr\u00f6tthet j\u00e4mf\u00f6rt med andra. En f\u00f6rklaring som n\u00e4mns \u00e4r de allt st\u00f6rre barngrupperna i v\u00e5ra f\u00f6rskolor. Det vittnar om en arbetsmilj\u00f6 f\u00f6r barn och personal som inte \u00e4r acceptabel!<\/p>\n

*<\/p>\n

Det \u00e4r dock inte n\u00e5got vi ser om vi tittar p\u00e5 antalet arbetsskade- och arbetssjukdomsanm\u00e4lningar fr\u00e5n Kalmar kommuns skolor och f\u00f6rskolor, s\u00e5 kallade KIA-anm\u00e4lningar. De senaste fem \u00e5ren har det inte kommit in n\u00e5gra arbetssjukdomsanm\u00e4lningar d\u00e4r buller anges som orsak. Det finns ett f\u00e5tal olycksfallsanm\u00e4lningar, men inga arbetssjukdomsanm\u00e4lningar kopplade till buller. En arbetssjukdom inneb\u00e4r att n\u00e5got skadligt i arbetsmilj\u00f6n p\u00e5verkat din fysiska eller psykiska h\u00e4lsa, exempelvis att du utvecklat h\u00f6rselproblem p\u00e5 grund av buller.<\/p>\n

Vi kan se samma sak n\u00e4r vi tittar p\u00e5 statistik fr\u00e5n Afa F\u00f6rs\u00e4kring, allts\u00e5 det f\u00f6rs\u00e4kringsbolag som hanterar arbetsskadeanm\u00e4lningar. Buller anges av Afa F\u00f6rs\u00e4kring som den tredje vanligaste orsaken till arbetssjukdom, och 95 % av godk\u00e4nda anm\u00e4lningar g\u00e4ller m\u00e4n, framf\u00f6r allt inom industrin. De anm\u00e4lningar som kommer fr\u00e5n skolan ber\u00f6r framf\u00f6r allt l\u00e4rare i yrkes\u00e4mnen. Endast 5 % av anm\u00e4lningarna kommer fr\u00e5n kvinnor, vilka \u00e4r i majoritet i f\u00f6rskolan. Detta samtidigt som kvinnor generellt sett st\u00e5r f\u00f6r fler arbetssjukdomsanm\u00e4lningar \u00e4n m\u00e4n.<\/p>\n

*<\/p>\n

Att m\u00e5nga l\u00e4rare och barnsk\u00f6tare f\u00e5r problem med h\u00f6rseln r\u00e5der det ingen tvekan om, men det verkar som att detta i alltf\u00f6r l\u00e5g grad anm\u00e4ls som arbetsskador eller inte godk\u00e4nns. Trots att vi f\u00f6rra \u00e5ret slog rekord i anm\u00e4lningar, \u00e4r det mycket som tyder p\u00e5 att den verkliga siffran \u00e4r betydligt h\u00f6gre.<\/p>\n

Det \u00e4r ett stort problem. Inte bara f\u00f6r att vi inte f\u00e5r en korrekt bild utan ocks\u00e5 f\u00f6r att anst\u00e4llda som kan vara ber\u00e4ttigade till ers\u00e4ttning fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringen inte f\u00e5r det. En m\u00f6jlig f\u00f6rklaring kan hittas i den fackliga tidningen\u00a0L\u00e4raren<\/em>\u00a0som 2022 rapporterade att det var sv\u00e5rt att bevisa att h\u00f6rselproblemen beror p\u00e5 jobbet och d\u00e4rmed f\u00e5 dem godk\u00e4nda. Det finns sk\u00e4l att misst\u00e4nka att m\u00e5nga inte anser det vara v\u00e4rt att anm\u00e4la.<\/p>\n

*<\/p>\n

Vi i KD menar att kommunen som arbetsgivare har ett viktigt arbete att g\u00f6ra h\u00e4r. Vi beh\u00f6ver s\u00e4kerst\u00e4lla att alla arbetssjukdomar verkligen blir anm\u00e4lda. \u00c4ven i de fall en arbetssjukdom kan vara sv\u00e5r att bevisa s\u00e5 b\u00f6r de anst\u00e4llda uppmuntras att anm\u00e4la. Barngrupperna i f\u00f6rskolan m\u00e5ste minska.<\/p>\n

F\u00f6r stora barngrupper pekas ut som en viktig orsak till bullerproblem. Alla f\u00f6rskolor och skolor b\u00f6r utrustas med ljudabsorberande material om s\u00e5 inte redan gjorts. Det b\u00f6r ocks\u00e5 ske regelbundna bullerm\u00e4tningar p\u00e5 alla v\u00e5ra enheter s\u00e5 att vi kan f\u00e5 en bild av hur stora problemen \u00e4r. Det \u00e4r h\u00f6g tid att vi slutar se buller som en del av yrket f\u00f6r l\u00e4rare och barnsk\u00f6tare \u2013 och i st\u00e4llet ser det f\u00f6r vad det \u00e4r: ett arbetsmilj\u00f6problem f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l barn som personal.<\/p>\n

 <\/p>\n

Fredrik Sj\u00f6mar (KD)<\/strong><\/p>\n

Ledamot i Utbildningsn\u00e4mnden och Kommunfullm\u00e4ktige, Kalmar kommun<\/em><\/p>\n

Christopher Dywik (KD)<\/strong><\/p>\n

Personalansvarigt oppositionsr\u00e5d, Kalmar kommun<\/em><\/p>\n<\/div>\n

\n
\n
<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Under v\u00e5ren kunde Sveriges Radio Ekot rapportera att det f\u00f6rra \u00e5ret inkom 56 anm\u00e4lningar om h\u00f6rselskador fr\u00e5n anst\u00e4llda i skolor och f\u00f6rskolor i Sverige, vilket \u00e4r det h\u00f6gsta antalet p\u00e5 tio \u00e5r. Tyv\u00e4rr finns det sk\u00e4l att tro att m\u00f6rkertalet \u00e4r stort. I Arbetsmilj\u00f6verkets senaste unders\u00f6kning fr\u00e5n 2024 uppgav drygt en fj\u00e4rdedel av de anst\u00e4llda […]<\/p>\n","protected":false},"author":416,"featured_media":714,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[15],"tags":[],"class_list":["post-2734","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-trygg-uppvaxt"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/wp.kristdemokraterna.se\/kalmar3\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2734","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/wp.kristdemokraterna.se\/kalmar3\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/wp.kristdemokraterna.se\/kalmar3\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/wp.kristdemokraterna.se\/kalmar3\/wp-json\/wp\/v2\/users\/416"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/wp.kristdemokraterna.se\/kalmar3\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2734"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/wp.kristdemokraterna.se\/kalmar3\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2734\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2740,"href":"https:\/\/wp.kristdemokraterna.se\/kalmar3\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2734\/revisions\/2740"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/wp.kristdemokraterna.se\/kalmar3\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2734"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/wp.kristdemokraterna.se\/kalmar3\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2734"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/wp.kristdemokraterna.se\/kalmar3\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2734"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}