• Vad vill vi i vår kommun

    Med hjärta för barnen

    Barnen är det viktigaste vi har i samhället. Genom att ge barnen de bästa förutsättningarna i livet förbättrar vi också samhället i förlängningen, eftersom barnen är framtiden. Barn ska känna sig trygga och sedda, barnomsorgen ska vara anpassad efter varje barns behov.

    Skolan ska vara en trygg plats för kunskapsinhämtning

    Skolans främsta uppgift är att förse elever med kunskaper; kunskaper för livet och för framtida utbildning. Skolan ska bidra till livslångt lärande och ge eleverna lust att lära. Skolan ska vara utvecklande och lära eleverna om den demokratiska grund samhället vilar på. Tillsammans med föräldrarna arbetar skolan för att fostra eleverna till ansvarskännande medborgare.

    Kristdemokraterna anser att:

    • stor valfrihet och mångfald ska finnas vid val av barnomsorg, förskola, grundskola och gymnasieskola.
    • Barn som är tre år eller yngre inte ska behöva tillhöra grupper som är större än tolv barn.
    • kommunen ska vara skyldig att erbjuda och informera om pedagogisk omsorg (familjedaghem) i egen regi eller alternativ drift.
    • lärarnas arbetstid ska ha fokus på mer undervisningstid – det administrativa arbetet ska minska.
    • det ska finnas resurser för läromedel och digitala verktyg som stöttar alla elevers lärande.
    • skolorna ska ha kompetens att tidigt kunna upptäcka barn i behov av särskilt stöd och ekonomiska medel för att sätta in de stödresurser som krävs i det enskilda fallet.
    • lovskola under alla lov ska erbjudas i alla ämnen för barn som har svårt att klara kunskapskraven.
    • praktik (prao) är en viktig erfarenhet för eleverna för att få en inblick i arbetslivet. Skolan ska i samverkan med arbetsplatser erbjuda meningsfulla praoplatser. Ökad samverkan med näringslivet är önskvärt.
    • organiserad fysisk aktivitet ska förekomma varje dag i skolan genom dels planerade lektioner/aktiviteter, dels skolgårdar som uppmuntrar till rörelse.

    Läs mer om vår familjepolitik

    Med hjärta för seniorer

    Alla medborgare ska kunna leva med värdighet. Det innebär att service, vård och omsorg ska vara tillgänglig och ges utifrån en helhetssyn på den enskilde med hänsyn till själsliga och materiella behov. Denna samhälleliga skyldighet innebär att äldreomsorgen måste vara väl utbyggd med hemtjänst och hemsjukvård, olika former av dagverksamhet samt ett varierat utbud av boendeformer.

    Äldreomsorgen ska präglas av trygghet, värdighet och delaktighet. KDs utgångspunkt är att varje person bäst känner sina egna behov och att möjligheten till inflytande och valfrihet därför ska vara stort. Närhet och gemenskap är grundläggande mänskliga behov, något som det offentliga inte fullt ut kan tillfredsställa. Av denna anledning måste äldreomsorgen måna om goda relationer med anhöriga och ett gott samarbete med exempelvis anhöriga, föreningar och andra organisationer.

    Kristdemokraterna anser att:

    • stor valfrihet och variation med flera alternativa utförare ska finnas vid val av utförare.
    • kommunens vård och omsorg ska vara personcentrerad, där insatserna ska vara samordnade och utgå från den enskildes behov, situation, förmågor och preferenser i alla lägen.
    • den enskilde ska kunna välja äldreboende och ställa sig i kö då plats inte kan erbjudas.
    • all personal inom omsorgen som jobbar vårdnära måste kunna kommunicera ändamålsenligt på svenska.
    • kommunen ska ha en plan för kompetensutveckling och kompetensförsörjning.
    • den enskilde ska själv kunna välja utförare av hemtjänst. Kommunen ska informera den enskilde om möjligheten att göra egna val av hushållsnära tjänster med hjälp av RUT- och ROT-avdrag
    • hög kvalitet, valfrihet och näringsriktig kost ska garanteras inom äldreomsorgen.
    • kommunen ska ha ett välutvecklat anhörigstöd. Det ska finnas tydlig information kring vilket stöd anhöriga har rätt till.
    • brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar ska utföras regelbundet och redovisas öppet och lättförståeligt på exempelvis kommunens hemsida, som stöd för den äldre eller dennes anhöriga att välja utförare.
    • palliativ och geriatrisk kompetens ska finnas på alla vårdboenden.
    • kommunen ska erbjuda träffpunkter för äldre i samverkan med civilsamhället, med en variation av aktiviteter.
    • äldresamtal ska erbjudas alla som fyllt 70 år som inte har hemtjänst eller bor i särskilt boende.
    • kommunen ska ha rätt att anställa läkare. (beslutas på riksnivå.)
    • i kommunen ska det ska finnas en medicinskt ansvarig läkare (MAL) eller likvärdig medicinsk kompetens.
    • användandet av välfärdsteknologi bör utvecklas i syfte att öka trygghet, aktivitet, delaktighet, integritet och självbestämmande. kommunen ska intensifiera arbetet med digitalisering inom äldreomsorgen.
    • förenklad biståndsbedömning ska gälla för personer som fyllt 70 år och som önskar enklare serviceinsatser eller hushållsnära tjänster som städning, inköp med mera.
    • alla som fyllt 65 år ska erbjudas trygghetslarm utan biståndsbedömning om man anser sig vara i behov av detta.
    • antalet hemtjänstpersonal per hemtjänstmottagare ska inte vara fler än att den enskilde kan lära känna alla.
    • förbättra arbetsvillkoren så att oönskad deltid tas bort och delade turer minskar.

    Lär mer om vår politik för seniorer

    Trygghet och säkerhet

    ”Det viktigaste sättet att bekämpa brottslighet är genom förebyggande insatser och det är framför allt vuxnas ansvar gentemot barn och ungdomar. Familjens roll att fostra och leda de unga är av största vikt. Samhället måste vidare ge tydliga signaler om vad som är rätt och vad som är fel. En snabb reaktion på begångna brott och en ökad upptäcktsrisk för förövarna är viktigt.”

    För att en kommun ska vara attraktiv krävs det att medborgarna upplever den som trygg. Att bygga ett samhälle där människor känner sig trygga handlar om att ta till sig en mängd olika perspektiv. Alltifrån att skapa naturliga mötesplatser och hur vi arbetar med ljussättning till att bekämpa organiserad brottslighet och allt däremellan. I grunden handlar det om ett samhälle där medborgarna känner tillit – tillit till varandra och tillit till samhällets institutioner. Här fyller det civila samhället en betydelsefull roll. I föreningsengagemang fostras vi till ansvarstagande, tillit och civilkurage.

    Kristdemokraterna anser att:

    • aktivt uppföljningsarbete ska göras inom socialtjänsten för att uppmärksamma personer som återkommande förekommer i ärenden inom barn- och ungdomsenheten.
    • mentorskap för unga som begått kriminella handlingar ska finnas.
    • trygghetsperspektivet ska vara en integrerad del i stadsbyggnadsarbetet.
    • samarbetet skola-polis-räddningstjänst bör utvecklas genom att blåljuspersonal regelbundet besöker skolor för information om verksamheterna.
    • föreningsstödet i kommunen ska vara utformat så att inte antidemokratiska föreningar ges bidrag.
    • arbeta för fler trygghetskameror för att dels förebygga kriminalitet, dels för att lättare säkra bevis när något hänt.
    • öka kraften i det brottsförebyggande arbetet genom att samverka med civilsamhället och föreningsverksamheter.

    Läs mer om vår trygghetspolitik

    Miljö, klimat & energi

    Vi ska agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer. Förvaltarskapet gäller både de egna personliga tillgångarna och de materiella värdena; miljö och naturresurser. Vi ska agera på ett sådant sätt att vi med stolthet kan överlämna frukterna av vårt arbete.

    Förvaltarskapstanken är bärande del i den KDs ideologin. På miljöområdet innebär det att vi inte får förbruka vår jord och dess tillgångar. Den kanske viktigaste miljöfrågan att arbeta med idag är att motverka uppvärmningen av jorden. Kommunen/regionen har en särskild nyckelroll i arbetet att bygga ett samhälle där skadlig miljöpåverkan minimeras, energin är fossilfri, trafiksystemen hållbara, bostadsmiljöer sunda och där naturresurser tas tillvara i ett kretslopp.

    Vid sidan av klimatfrågan är övergödning, utsläpp av gifter och hormonstörande ämnen, inte minst i barns närmiljö, utmaningar som måste hanteras.

    Kristdemokraterna anser att:

    • kommunen ska arbeta för en ökad andel närproducerade livsmedel i måltidsverksamheten inom förskola, skola och äldreomsorg.
    • Vid upphandlingar ska en miljömässigt bra utveckling vara en naturlig del i kravställning.
    • andelen kommunalt avfall som materialåtervinns ska öka.
    • andelen restavfall och grov avfall ska minska.
    • utbyggnad och underhåll av gång- och cykelvägsnätet ska vara en naturlig del i kommunens infrastruktursatsningar.
    • kommunen ska planera för en hälsofrämjande närmiljö som innebär närhet till grönområden.

    Läs mer om vår miljöpolitik

    Kultur och fritid

    Invånarna i Kävlinge kommun ska inte bara vilja bo här, de ska också vilja leva här. Detta förutsätter att människans själsliga och fysiska behov ges utrymme. Det är inte kommunens sak att fastställa hur dessa behovs ska uttryckas och mättas, men det är en politisk uppgift att skapa förutsättningarna. Oftast kan detta ske genom föreningslivet, det som vi kallar för civilsamhället. Här uppstår mellanmänskliga relationer som ger oss grundförutsättningar för demokrati och medmänsklighet.

    Kultur är också en betydelsefull faktor för tillväxt och utveckling. Ett rikt kulturliv och levande kulturmiljö skapar attraktivitet och stärker en kommuns destinationskraft.

    Genom ett rikt föreningsliv motverkas ensamheten i alla åldrar och samhällsgemenskapen främjas. Barn som läser och deltar i kulturella verksamheter genom livet är mer benägna att engagera sig för samhället och i lägre grad hamna i utanförskap. Barns rätt till kultur är dessutom lagstadgad enligt Barnkonventionen. Kulturupplevelser är viktiga för individens välfärd och välbefinnande genom sitt hälsofrämjande och rehabiliterande kraft. Tillgång till kultur bidrar till att skapa en meningsfull fritid och livskvalité.

    En viktig nyckel för att skapa en bättre fungerande integration är att främja deltagande i föreningslivet. Det viktiga är att på olika sätt uppmuntra ett föreningsdeltagande. Vid sidan av ”fika” är föreningsliv en del av den svenska kulturen som nya svenskar måste bjudas in till.

    Kristdemokraterna anser att:

    • kultur- och fritidsverksamheten i Kävlinge kommun ska kännetecknas av tillgänglighet för alla.
    • civilsamhället, exempelvis idrottsföreningar, studieförbund, scouterna, kyrkor, samfund och andra organisationer, ska ha en betydande roll i att bedriva kultur- och fritidsverksamhet i kommunen.
    • organisationer som inte står upp för demokrati och mänskliga rättigheter ska inte kunna erhålla kommunalt stöd.
    • musikskolan/kulturskolan ska vara en prioriterad del i kommunens barn- och ungdomsverksamhet med ambitionen att fler barn och unga ska nås av verksamheten.
    • föreningar ska även erbjudas att själva driva anläggningar där så är möjligt.
    • platser som uppmuntrar till spontanidrott i kommunen är viktiga och ska säkerställas i all fysisk planering.
    • kultur ska erbjudas på äldreboenden i samverkan med kulturinstitutioner och civilsamhälle.

    Hälso- och sjukvård inklusive tandvård

    ”Hälso- och sjukvården ska utgå från att varje människa är unik och att alla människor har samma absoluta och okränkbara värde. Trygghet, tillit och självbestämmande är, utöver grundläggande värden som liv och hälsa, viktiga värden i hälso- och sjukvården.”

    Svensk hälso- och sjukvård rankas högt i internationella jämförelser när det gäller kvalitet men har brister i tillgänglighet och jämlikhet som blir tydliga i jämförelser mellan de 21 regionerna. Cancervården är ett allvarligt exempel på detta. Vi ser också en tendens att vård ges på en nivå som inte är ändamålsenlig eller av personal som inte har rätt kompetens. Det leder både till resursslöseri och att patienten inte får bästa möjliga vård. Hälso- och sjukvårdspersonal ska känna trygghet i sitt arbete, såväl inom arbetsmiljö som kompetens.

    Ambitionen är att sjukvården ska erbjuda tillgänglig och värdig vård av god kvalitet på likvärdiga villkor där det är den enskilda människan som är i fokus och inte sjukdomsbilden. Hälsofrämjande och förebyggande vård ska prioriteras och vara en naturlig del i alla vård möten. Screening är ett viktigt verktyg och kan förebygga allvarliga konsekvenser när det gäller bland annat olika cancerformer respektive hjärt- och kärlsjukdomar. Varje person har ett egenansvar för en god hälsa.

    Vården ska styras av tillgänglighet och flexibilitet utifrån den enskildes behov och önskemål. Att själv få välja vårdenhet eller vårdgivare är en självklarhet. En god tandhälsa grundläggs tidigt i livet, därför behöver föräldrarna ges ökad kunskap genom barnhälsovården, folktandvården och skolan. Rätten att välja utförare ska vara en självklarhet inom tandvården.

    Primärvården

    Primärvården utgör grunden i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet och är den vårdnivå som ska tillgodose befolkningens basala och ofta förekommande behov av hälso- och sjukvård. Primärvården har också ansvar att stödja den enskilde i det förebyggande arbetet för en god hälsa.

    På många håll behövs en större tillgänglighet som är anpassad till dagens behov. Det behövs också en bättre kontinuitet. Om patienten hela tiden får träffa olika personer inom sjukvården bidrar det vare sig till trygghet, kostnadseffektivitet eller goda vårdresultat. Ytterligare ett problem är ökningen av livsstilsrelaterade sjukdomar.

    Organiseringen av svensk hälso- och sjukvård

    Kristdemokraterna anser att:

    • svensk hälso- och sjukvård behöver reformeras i grunden och ett förstatligande av sjukvården skapar bättre och jämlikare vård för målsättningen. (beslutas på riksnivå)
    • överbeläggningar är oacceptabla och en modell med prestationsbaserad ersättning bör prövas för att skapa tillräckligt med vårdplatser inom sjukhusvården.
    • kontakter med hälso- och sjukvård ska vara enkla och tydliga – en utgångspunkt kan vara digitalt när det är möjligt och fysiskt när det behövs.
    • varje region bör utveckla vårdvalen till att gälla fler områden, även inom specialistvården.
    • den palliativa vården behöver byggas ut för att garantera alla en värdig vård i livets slutskede.
    • Nära vården (samarbete mellan kommunerna, sjukhusvård och primärvårdenprimärvården ska vara navet i hälso- och sjukvården och patienterna i regionerna ska garanteras en fast läkarkontakt.
    • det förebyggande hälsoarbetet ska främjas.
    • alla över 60 år ska erbjudas årligen återkommande hälsokontroller.
    • regionerna ska i samverkan med kommunerna utveckla och förbättra arbetsformer i syfte att på bästa sätt kunna möta och ge vård och omvårdnad för sköra patienter.
    • vårdcentraler med utökade öppettider ska finnas för att avlasta akutmottagningen/arna samt för att patienterna ska få vård av rätt kompetens.
    • den mobila vården ska förstärkas och en god nära och samordnad vård ska utvecklas.
    • kommunen och regionen ska i samverkan säkerställa att återkommande läkemedelsgenomgångar genomförs för äldre och multisjuka för att minska risken för felmedicinering. Farmaceuter ska om möjligt användas för läkemedelssamtal.
    • primärvården bör utvecklas tillsammans med aktörer till Nära vården där strävan är att all vårdkompetens samlas kring den enskilde patienten.
    • vårdgarantin på längre sikt bör skärpas kraftigt genom att väntetiden till specialistbesök kortas till 30 dagar och väntetiden för operation eller behandling även den kortas till högst 30 dagar från medicinskt beslut. Den totala maximala väntetiden inom vårdgarantin skulle därmed nästan halveras, från dagens 183 dagar till 63 dagar.
    • vårdvalet ska vidareutvecklas, exempelvis ska den icke sjukhusbundna specialistvården kunna vara en del av vårdvalet och bli en integrerad del av närsjukvården.
    • hemsjukvården ska utvecklas med hjälp av mobila hemsjukvårdsläkare.

    Läs mer om vård & omsorg

    Kommunens ekonomi

    Ett gott samhälle kan inte förverkligas utan en väl fungerande samhällsekonomi med politisk och personlig frihet i balans. Dessutom krävs en långsiktighet vilket förutsätter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

    Politik måste vara något mer än att räkna pengar och ha ett kameralt tänkande. För att kunna skapa ett gott samhälle måste det finnas en ekonomi som ger de politiska visionerna muskler. Det är ett välfungerande näringsliv och fler personer i arbete som genererar de skatteintäkter som gör det möjligt med en god välfärd för alla. Kommunen/regionen har över tid fått ett allt större åtagande med allt högre förväntningar ifrån invånarna. Det ställer större krav på styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna. Det ställer också krav på ständiga prioriteringar, effektivisering och förnyelse av verksamheterna. Det handlar om att dels göra saker rätt, dels om att göra rätt saker.

    Varje människa är en resurs som har en mun men två händer. Det är nödvändigt att fler människor i arbetsför ålder lyckas komma i egen försörjning. Effekterna av en bristande integration är inte bara ett misslyckande på individnivå utan något som hotar vårt samhälles sammanhållning och det offentligas finansiering.

    Kristdemokraterna anser att:

    • kommunen ska drivas med hög effektivitet och ett gott förvaltarskap där kärnverksamheterna prioriteras.
    • skatten ska vara så låg som möjligt och så hög som nödvändigt, en strävan efter sänkt skatt är önskvärd.
    • styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna ska återkommande utvärderas. På de områden där kommunen ligger över kommungenomsnittet i kostnad ska en djupare analys genast genomföras.
    • kommunen ska inte överta föreningars och enskildas ansvar eller uppgifter, utan istället vara ett stöd om så behövs.
    • medarbetare ska så långt som möjligt erbjudas heltid, men ska kunna välja den tjänstgöringsgrad som önskas.
    • upphandlingsenhetens kompetens och styrka ska prioriteras för att ständigt effektivisera och få rätt pris i varje upphandling, där miljötänk och närproducerat och långsiktighet ska prioriteras.
    • investeringar i fastigheter ska ske på ett finansiellt ansvarsfullt sätt och renovering respektive nybyggnation av kärnverksamhetens lokaler ska prioriteras.

    Så bygger vi en attraktiv kommun

    Ett samhällsbyggande utifrån en kristdemokratisk värdegrund innebär att planera för trygga och vackra miljöer där invånarna själva tar aktiv del i beslutsprocessen och känner sig delaktiga i skapandet av sina närmiljöer.

    Hur städer och samhällen planeras spelar stor roll för hur de utvecklas och upplevs. När den goda staden/samhället planeras bör vi sträva efter långsiktig kvalitet och hållbarhet – ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Särskild hänsyn bör tas till arkitektoniska och kulturella värden. Bostäder ska planeras för olika människors behov. Hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter samt kommersiella lokaler och offentlig service ska blandas för en levande miljö. Det är viktigt att ha en planering för hela kommunen, inte bara tätorterna.

    Idag har vi dessvärre en bostadssegregation som motverkar socialt hållbara samhällen. Vi har också en stor bostadsbrist som gör att det är svårt att komma in på bostadsmarknaden. Kommunen ska skapa förutsättningar för naturlig rörelse på bostadsmarknaden.

    Kristdemokraterna anser att:

    1. kommunen ska eftersträva en blandning av olika upplåtelseformer och storlekar på bostäder där även småhusbebyggelse skall ha en naturlig plats.
    2. i planarbetet ska åtgärder för att göra kollektivtrafikresandet mer attraktivt prioriteras, exempelvis genom att korta restider och öka tillgängligheten.
    3. bilen är mycket viktig för familjernas livspussel och det måste vara lätt att köra på välfungerande och säkra vägar.
    4. vid planering ska särskild hänsyn tas till kulturbyggnader och kulturellt intressanta bebyggelsemiljöer som ska värnas och bevaras för framtida generationer.
    5. stadsdelar ska planeras för både bostäder, arbetsplatser och kommersiella aktiviteter.
    6. förskolor, skolor, äldreboenden och LSS-bostäder ska finnas med tidigt i planarbetet.
    7. lekplatser ska finnas i alla kommundelar och i hög grad vara tillgänglighetsanpassade för barn med funktionsvariationer.
    8. planera för infartsparkeringar vid kollektivtrafiknoder.
    9. Kommunen ska arbeta för en trevlig miljö genom att i möjlig mån köpa upp fastigheter som inte bidrar till en attraktiv boendemiljö och därefter omvandla dessa.

    Integration och samhällsgemenskap

    ”Det svenska kulturarvet, byggt på sund etik och humanism och därmed en del av den västerländska kulturen, har bidragit till skapandet av vårt lands lagstiftning och rättstradition. Denna etiska grund utgör ett sammanhållande kitt för ett mångkulturellt samhälle, som innebär att många kulturer, religioner, livsstilar, språk och erfarenheter lever sida vid sida och berikar varandra.”

    En vital samhällsgemenskap innebär att medborgarna känner delaktighet och tar ansvar för sig själv och för hela samhället. Delaktighet, tillit och ansvarstagande är avgörande för en god samhällsgemenskap. Men frågan om samhällsgemenskap kan inte reduceras till ett politiskt sakområde, utan förutsätter ett helhetsperspektiv. Hur en kommun planläggs är lika viktigt som de värden som förmedlas genom undervisningen.

    Segregation är ett hot mot samhällsgemenskapen. Det betyder att en misslyckad integration är ett misslyckande för hela samhället. Denna insikt gäller alla, både för de som har en svensk bakgrund så som för de som invandrat till Sverige. Denna värdegrund skapar förutsättningar för att nyanlända blir en del av sitt nya land. Samhällsgemenskapen minskar risken för att parallellsamhällen uppstår.

    De fyra viktigaste faktorerna för en god integration är egen försörjning, egen bostad, delaktighet i det lokala samhället och utbildning i svenska språket. Genom heldagsaktiviteter redan under asyltiden minskar utanförskapet och integrationen underlättas. Kommunen måste på samma sätt från dag ett arbeta för att nyanlända ska hitta ett långsiktigt hållbart boende.

    När försörjningsstödet (tidigare socialbidrag) infördes var tanken att det skulle ges till personer med olika sociala problem. Målgruppen har dock förändrats kraftig och många som idag får försörjningsstöd är utrikesfödda som står utanför arbetsmarknaden och saknar annan inkomst. Försörjningsstödet har delvis blivit en kommunal a-kassa. Kristdemokraterna har därför föreslagit att i stället för att erhålla försörjningsstöd bör gruppen arbetslösa flyttas till en statlig dagpenning som ges till de som uppfyller kriterierna för att vara inskriven hos Arbetsförmedlingen.

    Kristdemokraterna anser att:

    1. kommunen ska ställa tydliga krav på Arbetsförmedlingen eller motsvarande att, i enlighet med sitt uppdrag, bedriva en fungerande arbetsmarknadspolitisk verksamhet med lokal fysisk närvaro i kommunen.
    2. den utbildning (SFI och samhällsorientering) som nyanlända erbjuds ska tidigareläggas så att den påbörjas redan under asyltiden och inte först när den asylsökande fått uppehållstillstånd (beslutas på riksnivå).
    3. svenskundervisningen genomförs med stöd av individuella prestationsplaner.
    4. SFI ska erbjudas även under föräldraledighet, exempelvis genom ”SFI med baby”.
    5. kommunen ska ha väl utarbetade planer för hur flyktingbarn snabbt ska kunna komma in i skolan, lära sig språket och få grundläggande kunskaper om det svenska samhället.
    6. kommunen ska uppmuntra och stödja föreningar som arbetar aktivt med att få med nyanlända i sina verksamheter.
    7. arbeta för att praktikplatser för nyanlända ska tillhandahållas i samverkan mellan arbetsförmedling, kommun och näringsliv.
    8. försörjningsstöd ska kombineras med aktivitetskrav.

    Läs mer om vår migration & integrationspolitik

    Jobb och näringsliv

    Ett konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv är en förutsättning för det goda samhället och en god välfärd. Detta innebär i sin tur att ett gott klimat måste skapas och vidmakthållas för ett dynamiskt småföretagande, där enskilda människors idéer, kreativitet och entreprenörskap får möjlighet att blomma ut.

    Alla ska ha rätt att jobba hundra procent av sin förmåga men alltför många får inte komma till sin fulla potential. Det rör sig framförallt om personer med ohälsa eller funktionsnedsättningar och personer med otillräcklig kompetens. Därtill finns idag en stor grupp förhållandevis nyanlända som riskerar att hamna i långvarigt utanförskap om man inte kommer in på arbetsmarknaden. Samtidigt finns det brist på arbetskraft inom många områden. Här behöver kommunen i samverkan med arbetsförmedling och företag förbättra sitt matchningsarbete.

    Kristdemokraterna anser att:

    • kommunen ska möjliggöra & uppmuntra entreprenörskap bland unga.
    • försörjningsstöd ska kombineras med aktivitetskrav.
    • företagslotsar ska införas för att tydliggöra vem som ansvarar för näringslivsfrågorna i kommunen och för att ärenden ska kunna få en snabb och säker hantering.
    • kommunen ska ta initiativ för samverkan mellan olika aktörer som kommun, region, arbetsförmedling och försäkringskassa för att människor ska kunna gå från arbetslöshet till studier eller arbete. Så kallade samordningsförbund är ett exempel på detta.
    • kommunen ska i samverkan med näringslivet intensifiera arbetet för att fler personer långt från arbetsmarknaden ska kunna få praktikplats.
    • kommunen ska eftersträva att så många ungdomar som möjligt mellan 15–18 år får ett feriejobb.
    • kommunen ska ha en välkomnande attityd och skapa enkla kontaktvägar gentemot näringslivet och detta inkluderar även arbetsintegrerande sociala företag.
    • Kommunen ska underlätta för företag att etablera sig i kommunen och föra en kontinuerlig dialog med intresserade näringslivet om behov och efterfrågan.

     

    Ett samhälle för alla

    Detta är en utgångspunkt för vår politik när det gäller personer med olika typer av funktionsvariation men även personer som på olika sätt hamnat i ett utanförskap eller en social utsatthet. Gemensamt för oss människor är att vi är sociala varelser med behov av små, naturliga gemenskaper. Därför bör i normalfallet familjen och andra anhöriga ges en central plats i det stöd som ges. Den egna familjen är alltid nödvändig, men ofta inte tillräcklig, för att klara av alla utmaningar. Insatserna ska stödja när det brister och stimulera de positiva krafter som finns hos varje person – det personliga ansvaret ska alltid vara en utgångspunkt.

    Risken för diskriminering och negativ särbehandling är något som måste beaktas. Idag finns det tyvärr många som lever i olika typer av utsatthet. Särskilt sårbara är barn i otrygga hem. Många barn lever i förhållanden där båda eller någon förälder har ett riskbruk eller missbruk av alkohol. Alltför många ungdomar har även själva destruktiva dryckes- och drogvanor.

    Kristdemokraterna anser att:

    • kommunen ska i sin bostadsförsörjningsplan ha en tydlig ambition att säkerställa försörjningen av bostäder för personer med funktionsvariation som på grund av sin funktionsvariation inte kan ordna eget boende.
    • när personer inom LSS erbjuds boende ska stor vikt läggas vid personliga önskemål.
    • utifrån förmåga och förutsättningar ska praktik, lärlingsplats eller ordinarie arbete kunna prövas som alternativ till daglig verksamhet.
    • hela reskedjan inom kollektivtrafiken ska tillgänglighetsanpassas.

    Sociala insatser

    Kristdemokraterna vill att alla människor ska kunna växa upp och leva utan risk att skadas på grund av eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, doping och tobak eller spel om pengar (ANDTS). För Kristdemokraterna är det därför viktigt att stå upp för en solidarisk och restriktiv drogpolitik. Detta ska kombineras med en god missbruks- och beroendevård.

    Många personer som lever med missbruksproblematik eller beroendesjukdom känner stor skuld och skam. För att inte stigmatisera någon är det därför viktigt att konstatera att beroende är en sjukdom – inte resultatet av ett bristande karaktärsdrag.

    Kristdemokraterna anser att:

    • myndigheter ska samverka utifrån barnets bästa så att barn och deras föräldrar som är i behov av hjälp ska få stöd i tid.
    • det sociala arbetet ska ha fokus på att förebygga och hjälpa personer att inte hamna i ett beroende av försörjningsstöd.
    • samverkan med försäkringskassa och arbetsförmedling eller motsvarande ska utvecklas för att minska antalet personer med ekonomiskt försörjningsstöd.

    Hela Sverige ska fungera – landsbygdsutveckling

    Alla människor ska oavsett bostadsort kunna få del av samhällets grundläggande sociala rättigheter och ges rimliga förutsättningar att försörja sig och utveckla sin bygd. Därför krävs en aktiv regionalpolitik.

    Klyftan mellan stad och land växer. Skillnaderna i livsstil, värderingsmönster och materiella intressen mellan storstadsbor och landsbygdsbor skaver allt mer. Detta hänger samman med att skillnaderna i livsvillkor mellan stad och land ökar. De politiska besluten uppfattas ofta som om de är fattade utan insikt i landsbygdens förhållanden.

    Att människor som lever under olika betingelser har olika synsätt på samhället är inte konstigt. Däremot blir det ett problem om hänsyn inte tas till de olika livsvillkoren vid fördelning av resurser samt vid lagstiftning och lagtolkning. Politikens innehåll innebär ofta att problem vältras över på landsbygden, som exempelvis förväntas dra det tyngsta lasset i klimatomställningen och i flyktingmottagandet.

    Nu behövs en ändrad politisk kurs så att även landsbygdens perspektiv får genomslag i rikspolitiken. Landsbygdsbornas konkreta behov av en fungerande vardag måste erkännas fullt ut. Nedanstående punkter är Kristdemokraternas politik för att få ”Svenska hjärtlandet” att fungera. De flesta förslagen beslutas på nationell nivå men vi driver frågorna även på lokal och regional nivå.

    Kristdemokraterna anser att:

    • Kävlinge ska marknadsföras som ett turistmål med närhet till natur, skog, strand & vattendrag.
    • att nyanlagd våtmark inte ska kunna ge upphov till strandskydd inom de närmaste 30 åren.
    • anslagen till underhåll av landets vägar och regionala järnvägar ska ökas.
    • den statliga, men även den kommunala, finansieringen av enskilda vägar ska öka.
    • lagen om allmänna vattentjänster ska revideras i syfte att underlätta boende på landsbygden.
    • jakt på skarv vid fågelns boplatser ska tillåtas.
    • det kommunala vetot vid ansökan om etablerandet av vindkraftsparker ska värnas.
    • det lokala inflytandet över strandskyddsbesluten ska stärkas.