Barnen \u00e4r det viktigaste vi har i samh\u00e4llet. Genom att ge barnen de b\u00e4sta f\u00f6ruts\u00e4ttningarna i livet f\u00f6rb\u00e4ttrar vi ocks\u00e5 samh\u00e4llet i f\u00f6rl\u00e4ngningen, eftersom barnen \u00e4r framtiden. Barn ska k\u00e4nna sig trygga och sedda, barnomsorgen ska vara anpassad efter varje barns behov.<\/p>\n
Skolans fr\u00e4msta uppgift \u00e4r att f\u00f6rse elever med kunskaper; kunskaper f\u00f6r livet och f\u00f6r framtida utbildning. Skolan ska bidra till livsl\u00e5ngt l\u00e4rande och ge eleverna lust att l\u00e4ra. Skolan ska vara utvecklande och l\u00e4ra eleverna om den demokratiska grund samh\u00e4llet vilar p\u00e5. Tillsammans med f\u00f6r\u00e4ldrarna arbetar skolan f\u00f6r att fostra eleverna till ansvarsk\u00e4nnande medborgare.<\/p>\n
L\u00e4s mer om v\u00e5r familjepolitik<\/a><\/p>\n Alla medborgare ska kunna leva med v\u00e4rdighet. Det inneb\u00e4r att service, v\u00e5rd och omsorg ska vara tillg\u00e4nglig och ges utifr\u00e5n en helhetssyn p\u00e5 den enskilde med h\u00e4nsyn till sj\u00e4lsliga och materiella behov. Denna samh\u00e4lleliga skyldighet inneb\u00e4r att \u00e4ldreomsorgen m\u00e5ste vara v\u00e4l utbyggd med hemtj\u00e4nst och hemsjukv\u00e5rd, olika former av dagverksamhet samt ett varierat utbud av boendeformer.<\/p>\n \u00c4ldreomsorgen ska pr\u00e4glas av trygghet, v\u00e4rdighet och delaktighet. KDs utg\u00e5ngspunkt \u00e4r att varje person b\u00e4st k\u00e4nner sina egna behov och att m\u00f6jligheten till inflytande och valfrihet d\u00e4rf\u00f6r ska vara stort. N\u00e4rhet och gemenskap \u00e4r grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga behov, n\u00e5got som det offentliga inte fullt ut kan tillfredsst\u00e4lla. Av denna anledning m\u00e5ste \u00e4ldreomsorgen m\u00e5na om goda relationer med anh\u00f6riga och ett gott samarbete med exempelvis anh\u00f6riga, f\u00f6reningar och andra organisationer.<\/p>\n L\u00e4r mer om v\u00e5r politik f\u00f6r seniorer<\/a><\/p>\n \u201dDet viktigaste s\u00e4ttet att bek\u00e4mpa brottslighet \u00e4r genom f\u00f6rebyggande insatser och det \u00e4r framf\u00f6r allt vuxnas ansvar gentemot barn och ungdomar. Familjens roll att fostra och leda de unga \u00e4r av st\u00f6rsta vikt. Samh\u00e4llet m\u00e5ste vidare ge tydliga signaler om vad som \u00e4r r\u00e4tt och vad som \u00e4r fel. En snabb reaktion p\u00e5 beg\u00e5ngna brott och en \u00f6kad uppt\u00e4cktsrisk f\u00f6r f\u00f6r\u00f6varna \u00e4r viktigt.\u201d<\/p>\n F\u00f6r att en kommun ska vara attraktiv kr\u00e4vs det att medborgarna upplever den som trygg. Att bygga ett samh\u00e4lle d\u00e4r m\u00e4nniskor k\u00e4nner sig trygga handlar om att ta till sig en m\u00e4ngd olika perspektiv. Alltifr\u00e5n att skapa naturliga m\u00f6tesplatser och hur vi arbetar med ljuss\u00e4ttning till att bek\u00e4mpa organiserad brottslighet och allt d\u00e4remellan. I grunden handlar det om ett samh\u00e4lle d\u00e4r medborgarna k\u00e4nner tillit – tillit till varandra och tillit till samh\u00e4llets institutioner. H\u00e4r fyller det civila samh\u00e4llet en betydelsefull roll. I f\u00f6reningsengagemang fostras vi till ansvarstagande, tillit och civilkurage.<\/p>\n L\u00e4s mer om v\u00e5r trygghetspolitik<\/a><\/p>\n Vi ska agera med en l\u00e5ngsiktig helhetssyn med respekt f\u00f6r v\u00e5r samtida omgivning och kommande generationer. F\u00f6rvaltarskapet g\u00e4ller b\u00e5de de egna personliga tillg\u00e5ngarna och de materiella v\u00e4rdena; milj\u00f6 och naturresurser. Vi ska agera p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att vi med stolthet kan \u00f6verl\u00e4mna frukterna av v\u00e5rt arbete.<\/p>\n F\u00f6rvaltarskapstanken \u00e4r b\u00e4rande del i den KDs ideologin. P\u00e5 milj\u00f6omr\u00e5det inneb\u00e4r det att vi inte f\u00e5r f\u00f6rbruka v\u00e5r jord och dess tillg\u00e5ngar. Den kanske viktigaste milj\u00f6fr\u00e5gan att arbeta med idag \u00e4r att motverka uppv\u00e4rmningen av jorden. Kommunen\/regionen har en s\u00e4rskild nyckelroll i arbetet att bygga ett samh\u00e4lle d\u00e4r skadlig milj\u00f6p\u00e5verkan minimeras, energin \u00e4r fossilfri, trafiksystemen h\u00e5llbara, bostadsmilj\u00f6er sunda och d\u00e4r naturresurser tas tillvara i ett kretslopp.<\/p>\n Vid sidan av klimatfr\u00e5gan \u00e4r \u00f6verg\u00f6dning, utsl\u00e4pp av gifter och hormonst\u00f6rande \u00e4mnen, inte minst i barns n\u00e4rmilj\u00f6, utmaningar som m\u00e5ste hanteras.<\/p>\n L\u00e4s mer om v\u00e5r milj\u00f6politik<\/a><\/p>\n Inv\u00e5narna i K\u00e4vlinge kommun ska inte bara vilja bo h\u00e4r, de ska ocks\u00e5 vilja leva h\u00e4r. Detta f\u00f6ruts\u00e4tter att m\u00e4nniskans sj\u00e4lsliga och fysiska behov ges utrymme. Det \u00e4r inte kommunens sak att fastst\u00e4lla hur dessa behovs ska uttryckas och m\u00e4ttas, men det \u00e4r en politisk uppgift att skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningarna. Oftast kan detta ske genom f\u00f6reningslivet, det som vi kallar f\u00f6r civilsamh\u00e4llet. H\u00e4r uppst\u00e5r mellanm\u00e4nskliga relationer som ger oss grundf\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r demokrati och medm\u00e4nsklighet.<\/p>\n Kultur \u00e4r ocks\u00e5 en betydelsefull faktor f\u00f6r tillv\u00e4xt och utveckling. Ett rikt kulturliv och levande kulturmilj\u00f6 skapar attraktivitet och st\u00e4rker en kommuns destinationskraft.<\/p>\n Genom ett rikt f\u00f6reningsliv motverkas ensamheten i alla \u00e5ldrar och samh\u00e4llsgemenskapen fr\u00e4mjas. Barn som l\u00e4ser och deltar i kulturella verksamheter genom livet \u00e4r mer ben\u00e4gna att engagera sig f\u00f6r samh\u00e4llet och i l\u00e4gre grad hamna i utanf\u00f6rskap. Barns r\u00e4tt till kultur \u00e4r dessutom lagstadgad enligt Barnkonventionen. Kulturupplevelser \u00e4r viktiga f\u00f6r individens v\u00e4lf\u00e4rd och v\u00e4lbefinnande genom sitt h\u00e4lsofr\u00e4mjande och rehabiliterande kraft. Tillg\u00e5ng till kultur bidrar till att skapa en meningsfull fritid och livskvalit\u00e9.<\/p>\n En viktig nyckel f\u00f6r att skapa en b\u00e4ttre fungerande integration \u00e4r att fr\u00e4mja deltagande i f\u00f6reningslivet. Det viktiga \u00e4r att p\u00e5 olika s\u00e4tt uppmuntra ett f\u00f6reningsdeltagande. Vid sidan av \u201dfika\u201d \u00e4r f\u00f6reningsliv en del av den svenska kulturen som nya svenskar m\u00e5ste bjudas in till.<\/p>\n \u201dH\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden ska utg\u00e5 fr\u00e5n att varje m\u00e4nniska \u00e4r unik och att alla m\u00e4nniskor har samma absoluta och okr\u00e4nkbara v\u00e4rde. Trygghet, tillit och sj\u00e4lvbest\u00e4mmande \u00e4r, ut\u00f6ver grundl\u00e4ggande v\u00e4rden som liv och h\u00e4lsa, viktiga v\u00e4rden i h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden.\u201d<\/p>\n Svensk h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd rankas h\u00f6gt i internationella j\u00e4mf\u00f6relser n\u00e4r det g\u00e4ller kvalitet men har brister i tillg\u00e4nglighet och j\u00e4mlikhet som blir tydliga i j\u00e4mf\u00f6relser mellan de 21 regionerna. Cancerv\u00e5rden \u00e4r ett allvarligt exempel p\u00e5 detta. Vi ser ocks\u00e5 en tendens att v\u00e5rd ges p\u00e5 en niv\u00e5 som inte \u00e4r \u00e4ndam\u00e5lsenlig eller av personal som inte har r\u00e4tt kompetens. Det leder b\u00e5de till resurssl\u00f6seri och att patienten inte f\u00e5r b\u00e4sta m\u00f6jliga v\u00e5rd. H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdspersonal ska k\u00e4nna trygghet i sitt arbete, s\u00e5v\u00e4l inom arbetsmilj\u00f6 som kompetens.<\/p>\n Ambitionen \u00e4r att sjukv\u00e5rden ska erbjuda tillg\u00e4nglig och v\u00e4rdig v\u00e5rd av god kvalitet p\u00e5 likv\u00e4rdiga villkor d\u00e4r det \u00e4r den enskilda m\u00e4nniskan som \u00e4r i fokus och inte sjukdomsbilden. H\u00e4lsofr\u00e4mjande och f\u00f6rebyggande v\u00e5rd ska prioriteras och vara en naturlig del i alla v\u00e5rd m\u00f6ten. Screening \u00e4r ett viktigt verktyg och kan f\u00f6rebygga allvarliga konsekvenser n\u00e4r det g\u00e4ller bland annat olika cancerformer respektive hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdomar. Varje person har ett egenansvar f\u00f6r en god h\u00e4lsa.<\/p>\n V\u00e5rden ska styras av tillg\u00e4nglighet och flexibilitet utifr\u00e5n den enskildes behov och \u00f6nskem\u00e5l. Att sj\u00e4lv f\u00e5 v\u00e4lja v\u00e5rdenhet eller v\u00e5rdgivare \u00e4r en sj\u00e4lvklarhet. En god tandh\u00e4lsa grundl\u00e4ggs tidigt i livet, d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver f\u00f6r\u00e4ldrarna ges \u00f6kad kunskap genom barnh\u00e4lsov\u00e5rden, folktandv\u00e5rden och skolan. R\u00e4tten att v\u00e4lja utf\u00f6rare ska vara en sj\u00e4lvklarhet inom tandv\u00e5rden.<\/p>\n Prim\u00e4rv\u00e5rden utg\u00f6r grunden i det svenska h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rdssystemet och \u00e4r den v\u00e5rdniv\u00e5 som ska tillgodose befolkningens basala och ofta f\u00f6rekommande behov av h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd. Prim\u00e4rv\u00e5rden har ocks\u00e5 ansvar att st\u00f6dja den enskilde i det f\u00f6rebyggande arbetet f\u00f6r en god h\u00e4lsa.<\/p>\n P\u00e5 m\u00e5nga h\u00e5ll beh\u00f6vs en st\u00f6rre tillg\u00e4nglighet som \u00e4r anpassad till dagens behov. Det beh\u00f6vs ocks\u00e5 en b\u00e4ttre kontinuitet. Om patienten hela tiden f\u00e5r tr\u00e4ffa olika personer inom sjukv\u00e5rden bidrar det vare sig till trygghet, kostnadseffektivitet eller goda v\u00e5rdresultat. Ytterligare ett problem \u00e4r \u00f6kningen av livsstilsrelaterade sjukdomar.<\/p>\n Organiseringen av svensk h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd<\/p>\n L\u00e4s mer om v\u00e5rd & omsorg<\/a><\/p>\n Ett gott samh\u00e4lle kan inte f\u00f6rverkligas utan en v\u00e4l fungerande samh\u00e4llsekonomi med politisk och personlig frihet i balans. Dessutom kr\u00e4vs en l\u00e5ngsiktighet vilket f\u00f6ruts\u00e4tter ett socialt, ekonomiskt och milj\u00f6m\u00e4ssigt perspektiv.<\/p>\n Politik m\u00e5ste vara n\u00e5got mer \u00e4n att r\u00e4kna pengar och ha ett kameralt t\u00e4nkande. F\u00f6r att kunna skapa ett gott samh\u00e4lle m\u00e5ste det finnas en ekonomi som ger de politiska visionerna muskler. Det \u00e4r ett v\u00e4lfungerande n\u00e4ringsliv och fler personer i arbete som genererar de skatteint\u00e4kter som g\u00f6r det m\u00f6jligt med en god v\u00e4lf\u00e4rd f\u00f6r alla. Kommunen\/regionen har \u00f6ver tid f\u00e5tt ett allt st\u00f6rre \u00e5tagande med allt h\u00f6gre f\u00f6rv\u00e4ntningar ifr\u00e5n inv\u00e5narna. Det st\u00e4ller st\u00f6rre krav p\u00e5 styrning och uppf\u00f6ljning av sambandet mellan resurser, prestationer, resultat och effekter i verksamheterna. Det st\u00e4ller ocks\u00e5 krav p\u00e5 st\u00e4ndiga prioriteringar, effektivisering och f\u00f6rnyelse av verksamheterna. Det handlar om att dels g\u00f6ra saker r\u00e4tt, dels om att g\u00f6ra r\u00e4tt saker.<\/p>\n Varje m\u00e4nniska \u00e4r en resurs som har en mun men tv\u00e5 h\u00e4nder. Det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att fler m\u00e4nniskor i arbetsf\u00f6r \u00e5lder lyckas komma i egen f\u00f6rs\u00f6rjning. Effekterna av en bristande integration \u00e4r inte bara ett misslyckande p\u00e5 individniv\u00e5 utan n\u00e5got som hotar v\u00e5rt samh\u00e4lles sammanh\u00e5llning och det offentligas finansiering.<\/p>\n Ett samh\u00e4llsbyggande utifr\u00e5n en kristdemokratisk v\u00e4rdegrund inneb\u00e4r att planera f\u00f6r trygga och vackra milj\u00f6er d\u00e4r inv\u00e5narna sj\u00e4lva tar aktiv del i beslutsprocessen och k\u00e4nner sig delaktiga i skapandet av sina n\u00e4rmilj\u00f6er.<\/p>\n Hur st\u00e4der och samh\u00e4llen planeras spelar stor roll f\u00f6r hur de utvecklas och upplevs. N\u00e4r den goda staden\/samh\u00e4llet planeras b\u00f6r vi str\u00e4va efter l\u00e5ngsiktig kvalitet och h\u00e5llbarhet – ekonomiskt, socialt och ekologiskt. S\u00e4rskild h\u00e4nsyn b\u00f6r tas till arkitektoniska och kulturella v\u00e4rden. Bost\u00e4der ska planeras f\u00f6r olika m\u00e4nniskors behov. Hyresr\u00e4tter, bostadsr\u00e4tter och \u00e4gander\u00e4tter samt kommersiella lokaler och offentlig service ska blandas f\u00f6r en levande milj\u00f6. Det \u00e4r viktigt att ha en planering f\u00f6r hela kommunen, inte bara t\u00e4torterna.<\/p>\n Idag har vi dessv\u00e4rre en bostadssegregation som motverkar socialt h\u00e5llbara samh\u00e4llen. Vi har ocks\u00e5 en stor bostadsbrist som g\u00f6r att det \u00e4r sv\u00e5rt att komma in p\u00e5 bostadsmarknaden. Kommunen ska skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r naturlig r\u00f6relse p\u00e5 bostadsmarknaden.<\/p>\n \u201dDet svenska kulturarvet, byggt p\u00e5 sund etik och humanism och d\u00e4rmed en del av den v\u00e4sterl\u00e4ndska kulturen, har bidragit till skapandet av v\u00e5rt lands lagstiftning och r\u00e4ttstradition. Denna etiska grund utg\u00f6r ett sammanh\u00e5llande kitt f\u00f6r ett m\u00e5ngkulturellt samh\u00e4lle, som inneb\u00e4r att m\u00e5nga kulturer, religioner, livsstilar, spr\u00e5k och erfarenheter lever sida vid sida och berikar varandra.\u201d<\/p>\n En vital samh\u00e4llsgemenskap inneb\u00e4r att medborgarna k\u00e4nner delaktighet och tar ansvar f\u00f6r sig sj\u00e4lv och f\u00f6r hela samh\u00e4llet. Delaktighet, tillit och ansvarstagande \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r en god samh\u00e4llsgemenskap. Men fr\u00e5gan om samh\u00e4llsgemenskap kan inte reduceras till ett politiskt sakomr\u00e5de, utan f\u00f6ruts\u00e4tter ett helhetsperspektiv. Hur en kommun planl\u00e4ggs \u00e4r lika viktigt som de v\u00e4rden som f\u00f6rmedlas genom undervisningen.<\/p>\n Segregation \u00e4r ett hot mot samh\u00e4llsgemenskapen. Det betyder att en misslyckad integration \u00e4r ett misslyckande f\u00f6r hela samh\u00e4llet. Denna insikt g\u00e4ller alla, b\u00e5de f\u00f6r de som har en svensk bakgrund s\u00e5 som f\u00f6r de som invandrat till Sverige. Denna v\u00e4rdegrund skapar f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att nyanl\u00e4nda blir en del av sitt nya land. Samh\u00e4llsgemenskapen minskar risken f\u00f6r att parallellsamh\u00e4llen uppst\u00e5r.<\/p>\n De fyra viktigaste faktorerna f\u00f6r en god integration \u00e4r egen f\u00f6rs\u00f6rjning<\/strong>, egen bostad, delaktighet i det lokala samh\u00e4llet och utbildning i svenska spr\u00e5ket<\/strong>. Genom heldagsaktiviteter redan under asyltiden minskar utanf\u00f6rskapet och integrationen underl\u00e4ttas. Kommunen m\u00e5ste p\u00e5 samma s\u00e4tt fr\u00e5n dag ett arbeta f\u00f6r att nyanl\u00e4nda ska hitta ett l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbart boende.<\/p>\n N\u00e4r f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6det (tidigare socialbidrag) inf\u00f6rdes var tanken att det skulle ges till personer med olika sociala problem. M\u00e5lgruppen har dock f\u00f6r\u00e4ndrats kraftig och m\u00e5nga som idag f\u00e5r f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d \u00e4r utrikesf\u00f6dda som st\u00e5r utanf\u00f6r arbetsmarknaden och saknar annan inkomst. F\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6det har delvis blivit en kommunal a-kassa. Kristdemokraterna har d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6reslagit att i st\u00e4llet f\u00f6r att erh\u00e5lla f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d b\u00f6r gruppen arbetsl\u00f6sa flyttas till en statlig dagpenning som ges till de som uppfyller kriterierna f\u00f6r att vara inskriven hos Arbetsf\u00f6rmedlingen.<\/p>\n
\nMed hj\u00e4rta f\u00f6r seniorer<\/h2>\n
Kristdemokraterna anser att:<\/h3>\n
\n
\nTrygghet och s\u00e4kerhet<\/h2>\n
Kristdemokraterna anser att:<\/h3>\n
\n
\nMilj\u00f6, klimat & energi<\/h2>\n
Kristdemokraterna anser att:<\/h3>\n
\n
\nKultur och fritid<\/h2>\n
Kristdemokraterna anser att:<\/h3>\n
\n
\nH\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd inklusive tandv\u00e5rd<\/h2>\n
Prim\u00e4rv\u00e5rden<\/h3>\n
Kristdemokraterna anser att:<\/h4>\n
\n
\nKommunens ekonomi<\/h2>\n
Kristdemokraterna anser att:<\/h3>\n
\n
\nS\u00e5 bygger vi en attraktiv kommun<\/h2>\n
Kristdemokraterna anser att:<\/h3>\n
\n
\nIntegration och samh\u00e4llsgemenskap<\/h2>\n
Kristdemokraterna anser att:<\/h3>\n
\n