58. Narkolepsidrabbade barn får ersättning från staten

Vaccination av svininfluensa. Foto: Wikimedia Commons

2009 och 2010 erbjöds alla svenskar att vaccinera sig med Pandemrix. Därmed hindrades spridningen av svininfluensan A(H1N1). Antalet dödsfall var lägre i Sverige än i de flesta andra länder.

Tyvärr har det sedan dess kommit fram att unga som vaccinerades med Pandemrix löpte en ökad risk att drabbas av narkolepsi. Ungefär 200 personer som vid vaccinationstillfället var 19 år eller yngre anmälde att de hade utvecklat narkolepsi.

– Det är förfärligt med varje enskild människa som drabbats, på ett sätt som ingen kunde förutse, sa den ansvarige ministern Göran Hägglund (KD) i en intervju med Svenska Dagbladet i höstas.

Göran Hägglund, Maria Larsson och övriga regeringen har efter att uppgifterna blev kända arbetat fram en överenskommelse med Socialdemokraterna som säger att de som har drabbats av narkolepsi ska få ersättning. Staten ska stå som garant om Läkemedelsförsäkringen inte ger tillräckligt mycket pengar.

Så här skrev Göran Hägglund och Lena Hallengren i en debattartikel i Dagens Nyheter i juni 2012:

Förutom det rent mänskliga lidandet av sjukdomen narkolepsi, så känner de drabbade barnen och ungdomarna, samt deras anhöriga, av förklarliga skäl en oro för framtiden. Kommer de här barnen och ungdomarna att kunna studera? Kommer de att kunna arbeta fullt ut? Med den här artikeln vill regeringen och Socialdemokraterna därför tillsammans ge ett tydligt besked om att de drabbade barnen och ungdomarna, samt deras familjer, inte ska behöva ägna framtiden åt segdragna rättsprocesser.

 

Det som hänt de här barnen och ungdomarna är djupt beklagligt. Ett hot om en pandemi innebär svåra avvägningar. Kristdemokraterna har öppnat för att ge dem en offentlig ursäkt, men kommer även på andra sätt att ta ansvar för de drabbade.

56. Ett starkare skydd mot förfalskade läkemedel

Medicin. Foto: Pixabay (Public Domain)

Genom att regeringen med Göran Hägglund i spetsen har infört tydligare definitioner är det i dag svårare att sälja förfalskade läkemedel i Sverige. Dessutom har det införts nya krav på säkerhetsdetaljer för medicinernas märkning.

En stor orsak till de lagändringar som EU har tagit fram och som nu är anpassade till det svenska regelverket är handeln med förfalskade läkemedel på internet.

Göran Hägglund (KD)– Denna handel kan angripas från två håll, dels genom internationellt samarbete för att komma produktionen, dels nationellt genom att patienter informeras om förekomsten av förfalskade läkemedel samt risken med dessa, sa socialminister Göran Hägglund under förra mandatperioden, när regelverket arbetades fram.

Enligt uppskattningar på EU-nivå är omkring en procent av alla läkemedel som säljs i unionen förfalskade. De nya bestämmelserna beslutades av riksdagen i januari förra året och infördes i mars.

54. Sjukvården och läkemedelsindustrin stimuleras att samarbeta mer

Medicin. Foto: Sponge/Wikimedia Commons

När medicin ska föras in i användning behöver samarbetet mellan läkemedelsindustrin och sjukvården bli bättre. Det här har regeringen med Kristdemokraterna på socialdepartementet upptäckt. Från och med 2015 satsar man på nya samarbetsformer.

I statens budget för 2014 presenterade det ansvariga statsrådet Göran Hägglund och övriga regeringen satsningen som innebär att 40 miljoner kronor per år ska gå till det här förbättrade samarbetet. Det handlar om introduktion och uppföljning av nya läkemedel.

Fokus ligger på innovativa läkemedel. Satsningen gäller från 2015, men är tänkt att fortsätta kommande år.

52. Alla landsting har lokala stramagrupper

Bakterie i förstorning. Foto: Pixabay/Public Domain

Vad är nu detta, undrar den icke läkemedelsinsatta läsaren. Frågan är befogad utifrån hur mycket uppmärksamhet den här verksamheten har fått, men faktum är att Strama gör ett oerhört viktigt arbete för att möta ett av de största hoten som sjukvården har: Bakterier som är resistenta mot antibiotika.

När regeringen i slutet av 2012 följde upp den nationella läkemedelsstrategin (som vi får anledning att återkomma till i den här bloggen) kunde man konstatera att alla landsting nu har lokala stramagrupper.

Göran Hägglund (KD)– Det är glädjande att se att hårt arbetet ger resultat. Jag ser fram emot fler förbättringar på området som är av stor betydelse för såväl den enskilda patienten som samhället, sa socialminister Göran Hägglund som ansvarar för läkemedelsstrategin.

Strama betyder Strategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens. Från början var det ett nätverk som arbetade utifrån övertygelsen att myndigheter och organisationer måste ta ett gemensamt ansvar för att hantera hotet om resistenta bakterier. I och med Göran Hägglunds läkemedelsstrategi kom staten och Sveriges kommuner och landsting överens om att varje landsting skulle inrätta en lokal stramagrupp med ett tydligt uppdrag och den finansiering som krävdes.

Resistenta bakterier är ett hot mot patientsäkerheten och kan orsaka ödeläggande smittspridning. Kristdemokraterna anser att kampen mot multiresistenta bakterier måste intensifieras, enklast genom att minska förskrivningarna av antibiotika. Vi satsar därför på att minska användningen av antibiotika, inom ramen för det pågående arbetet med att förbättra patientsäkerheten.

Här kan du läsa mer om Strama >>

50. Alla i Sverige får bidrag för att besöka tandvården

 Tandläkarbesök. Foto: Erik Christensen/Wikimedia Commons

En av de viktigaste reformerna som Göran Hägglund sjösatt under sin tid som socialminister är att det statliga bidraget till tandvården har blivit dubbelt så högt. Med regelbundna besök till tandläkaren blir munhälsan bättre för personer i Sverige.

Göran Hägglund (KD)Från och med den 1 juli 2008 får alla mellan 20 och 29 års ålder eller 75 år och äldre 600 kronor vartannat år. De som är mellan 30 och 74 år får 300 kronor vartannat år. Det här var det första steget i den tandvårdsreform som regeringen sjösatte, och som hittills har genomförts i tre steg. (Det andra steget var ett högkostnadsskydd och det tredje extra stöd för personer med funktionsnedsättning.)

Kristdemokraterna anser att tandhälsan inte ska vara beroende av vilken inkomst man har. Genom att regelbundet gå till tandvården minskar både den enskilde patientens och statens kostnader eftersom behovet av stora och kostsamma åtgärder minskar.

Sedan prissättningen på tandvård blev fri 1999 hade kostnaderna ökat. 20 procent av den vuxna befolkningen uppgav att de avstod från tandvård, och ekonomin var den främsta orsaken. Alliansregeringen har därför satsat sex miljarder per år på tandvården, vilket är dubbelt så mycket som det tidigare socialdemokratiska systemet.

Läs mer om Kristdemokraternas politik för tandvården >>

 

48. Alla får ett personligt hälsokonto

Med personligt hälsokonto kan man surfa till sig information om vård och hälsa. Foto: Sally Crossthwaite (CC BY-SA)

För att kunna få en överblick och övervaka informationen om sin hälsa ska alla patienter och medborgare få ett personligt hälsokonto. Projektet kommer från regeringen under Göran Hägglunds ansvar och heter HälsaFörMig.

Göran Hägglund (KD)– Om tio år är det min förhoppning att alla svenskar ser det lika naturligt att sköta sina vårdkontakter och utveckla sitt hälsoengagemang med hjälp av ett hälsokonto som de tycker det är att sköta bankärenden på nätet, sa Göran Hägglund under ett tal i maj förra året.

I år är tanken att det personliga hälsokontot ska komma på plats. Kristdemokraterna vill flytta makten från systemet till individen. Med det personliga hälsokontot får patienter mer kunskap om sina sjukdomar. Speciellt är det här viktigt för dem som har stora vård- och omsorgsbehov.

 

Läs mer:
Kristdemokraternas statssekreterare på socialdepartementet Lena Furmark har varit med och drivit fram det personliga hälsokontot >>

44. Patientavgifter justeras jämnare över tid

Kreditkort.

Den svenska sjukvården är till allra största del finansierad av skatten. Men även avgifter från patienter bidrar till att få ekonomin för vården att gå ihop. För människor som behöver mycket vård finns ett tak för hur mycket de betalar i avgift, ett så kallat högkostnadsskydd.

Göran Hägglund (KD)Regeringen har under socialminister Göran Hägglunds ansvar gjort om högkostnadsskyddet. Tidigare ändrades högkostnadsskyddet ganska sällan för att justera nivån i förhållande till hur mycket pengarna var värda. Nu ändras nivån för högkostnadsskyddet varje år och följer prisbasbeloppet.

Från och med 1 januari 2013 följer högkostnadsskyddet alltså samma prisbasbelopp som styr exempelvis garantipensioner och handikappersättning. Det här innebär att värdet på patientavgifterna är detsamma hela tiden, vilket bidrar till en mer hållbar finansiering av hälso- och sjukvården. På så sätt kan landstingen arbeta för högre kvalitet och effektivitet i vården.

Det här var ett förslag som regeringen faktiskt fick kritik för från en del håll när det kom. Det fanns en oro för att ändringen skulle innebära högre kostnader för ekonomiskt utsatta grupper. Eftersom regeringens syfte inte var att öka patientavgifterna utan att deras värde skulle vara desamma över tid beslutade sig Alliansen ändå för ändringen. Det är viktigt att ha en hållbar finansiering av sjukvården, och det är viktigt att komma ihåg att de personer som behöver mycket vård även i fortsättningen betalar en mindre andel av sjukvården tack vare högkostnadsskyddet.

Kristdemokraterna arbetar för att sjukvården ska vara solidariskt finansierad och styras utifrån de behov som människor har. Vi vill värna de personer som har störst behov. Med ett högkostnadsskydd som justeras på ett jämnare sätt över tid tror vi att vi kan åstadkomma trygghet i välfärdssystemet.

42. Personer med kroniska sjukdomar får bättre vård

Inför 2014 ville regeringen med Göran Hägglund i vårdspetsen förbättra vården för personer med långvariga eller kroniska sjukdomar. Resultatet blev en satsning i statens budget på såväl långsiktiga som kortsiktiga insatser. 

HIV-viruset i förstorning. Foto: NIH/Wikimedia Commons (CC BY-SA)– Det här är personer som ofta är väldigt beroende av att vi har en väl fungerande vård. De är själva väldigt duktiga på sina sjukdomar och har ofta mycket kunskap. Vi behöver ett bättre samspel mellan vården och patienten i det här sammanhanget, sa Göran Hägglund när budgeten presenterades i höstas.

En strategi ska därför tas fram, ungefär som den cancerstrategi som Göran Hägglund också har haft ansvar för. Regeringen satsar därför pengar på vården av kroniska sjukdomar:
50 miljoner för 2014
100 miljoner för 2015
150 miljoner för 2016
150 miljoner för 2017
och 50 miljoner per år från och med 2018.

Förutom att involvera patienterna mer är tanken att göra vården mer effektiv. Det handlar dels om att utveckla själva vården, dels om att arbeta för en ännu bättre organisation.

Här kommenterar Göran Hägglund satsningen på vården av kroniska sjukdomar >>

 

40. Bättre vård, omsorg och hälsa med E-hälsomyndigheten

E-hälsa. Foto: Stefan Evertz (CC BY-SA)

Rätt person får rätt information vid rätt tillfälle. Ja, så skulle man kunna beskriva e-hälsa. Det handlar om att datorerna på sjukhusen och apoteken jobbar bra tillsammans. Och det handlar om register och statistik.

För att få en bättre vård, omsorg och hälsa i Sverige satsar Göran Hägglund och övriga regeringen på att utveckla e-hälsan. Ett viktigt steg i det arbetet togs vid nyår, då den nya E-hälsomyndigheten kickade igång.

40 gh– Utvecklingen inom e-hälsoområdet har de senaste åren gått framåt, därför är det glädjande att vi nu får en myndighet som kan fokusera på det här området, säger socialminister Göran Hägglund med anledning av den nya myndigheten.

E-hälsomyndigheten ansvarar för register och datorfunktioner som apotek, sjukhus och andra vårdgivare behöver ha för att hantera mediciner på ett effektivt och säkert sätt.  Den lagrar och förmedlar de elektroniska recepten i Sverige, som motsvarar 90 procent av alla recept på läkemedel i Sverige.

Myndigheten har också andra ansvarsområden. Ett av dem är att alla i Sverige ska få personliga hälsokonton, ett projekt som heter Hälsa för mig och som startar i år. E-hälsomyndigheten tog över uppgifter som Apotekens Service Aktiebolag tidigare hade, men arbetar också med regeringens satsningar på e-hälsa. E-hälsomyndighetens generaldirektör heter Torsten Håkansta och dess ordförande heter Lena Lundgren.

Genom bättre möjligheter att sprida information kan patienter få mer kunskap om sina sjukdomar. IT-lösningar ger verktyg för att förbättra hälso- och sjukvårdens arbete, vilket ger ökad patientsäkerhet, högre vårdkvalitet och minskade kostnader. Kristdemokraterna har därför i flera år varit pådrivande för samordnade IT-lösningar inom vården. Göran Hägglund har också varit drivande för e-hälsa på europeisk nivå.

– Tekniken kan spara enorma summor pengar för varje land men framför allt sparar det mänskligt lidande. Här ligger Sverige i framkant men jag hoppas kunna driva på utvecklingen ännu mer i både Sverige och övriga EU, sa Göran Hägglund till Svenska Dagbladet när Sverige under förra mandatperioden var ordförandeland i EU.

 

Här kan du läsa mer om E-hälsomyndigheten >>

 

 

 

36. Ordning och reda på pengarna när man får vård i annat EU-land

Lagen reglerar pengar vid vård i annat EU-land. Foto: "Avij"/Wikimedia Commons

Arbetet i regeringen handlar inte bara om stora reformer som får stort genomslag i medier eller blir en snackis vid landets fikabord. Den som vill framstå som extra insatt i reglerna kring sjukvården vid nästa kafferast kan dock med fördel flika in något i samtalet i stil med ”ja, sedan har vi ju patientrörlighetsdirektivet som infördes under 2013”. 

Det här med patientrörlighetsdirektivet är alltså en ny lag i Sverige som Göran Hägglund införde under 2013. Den gör klart vad som gäller om man får vård i ett annat EU-land. Genom lagen vet vi hur pengarna som man ska få i ersättning ska beräknas, hur rätten att ansöka om förhandsbesked fungerar, vilka möjligheter man har att överklaga besluten till en förvaltningsdomstol och hur kostnaden ska fördelas mellan staten, kommuner och landsting.

Göran Hägglund (KD)– Detta är en utveckling i rätt riktning. Det innebär att patientmakten och patientens valmöjligheter förstärks ytterligare, sa socialminister Göran Hägglund när regeringen beslutade om saken.

Kristdemokraterna var på europeisk nivå en drivande kraft till att EU bildades. Vi är positiva till EU och dess fria rörligheter av varor, tjänster, kapital och människor. Vi anser därför också att sjukvården omfattas av den fria rörligheten inom EU. Därför var Göran Hägglund starkt pådrivande för patientrörlighetsdirektivet när Sverige senast var ordförandeland i unionen.

–  Vi i Sverige har jobbat jättehårt för EU:s patientrörlighetsdirektiv och vi kan ta åt oss mycket av äran. Men ännu har vi inte alla saker på plats, säger Göran Hägglund i en intervju med tidningen Föräldrakraft.

 

Här kan du läsa mer om vad lagen innebär i Sverige >>