FN:S GENERALF\u00d6RSAMLING antog 1948 en allm\u00e4n f\u00f6rklaring om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna, som en gemensam norm f\u00f6r alla folk och nationer. I denna allm\u00e4nna f\u00f6rklaring sl\u00e5s bland annat fast principen om icke-diskriminering samt att alla m\u00e4nniskor \u00e4r lika mycket v\u00e4rda och att m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter g\u00e4ller alla m\u00e4nniskor.<\/p>\n
Den allm\u00e4nna f\u00f6rklaringen har senare f\u00f6ljts upp i en rad s\u00e4rskilda konventioner.<\/p>\n
En saknas dock. Det g\u00e4ller de \u00e4ldre. Denna avsaknad har i europeiskt och globalt seniorarbete uppm\u00e4rksammats alltmer.<\/p>\n
Grundprinciperna f\u00f6r en \u00e4ldre konvention ska vara att genomsyra allt politiskt arbete, s\u00e5 att detta alltid beaktar \u00e4ldre personers b\u00e4sta och r\u00e4tt till medinflytande. Andra grundprinciper b\u00f6rg\u00e4lla r\u00e4tten till h\u00e4lsa och god v\u00e5rd, till icke-diskriminering, respekt och ett v\u00e4rdigt bem\u00f6tande hela livet ut och till fortsatt utveckling och ett berikande socialt liv \u00e4ven efter de aktiva \u00e5ren.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"