I Civilsamhället läggs grunden för demokrati, medmänsklighet och ett fungerande Sverige

 

Många kommer säkert ihåg den uppmärksammade händelsen när organisationen ”Missing people” lyckades hitta en nioårig flicka välbehållen som varit försvunnen i Göteborg. Lättnaden var stor och en TV-reporter ställde frågan till representanten för Missing People: Men är inte det här en uppgift för samhället? En fullständigt befängd fråga eftersom Missing people är lika mycket samhället som polisen, vilket förmodligen var det som journalisten syftade på.

Det är framförallt från socialdemokratisk och vänsterpartistiskt håll som de sätter likhetstecken mellan samhället och den offentliga sektorn. Men samhället är faktiskt betydligt större än den offentliga sektorn. I civilsamhället samlas alla naturliga gemenskaper som en samhällskropp bestående av familjer, folkrörelser och andra ideella organisationer. Man kan säga att familjen är grundbulten i samhällskroppen.

Det går en tydlig skiljelinje i svensk politik i synen på det civila samhället. I grunden är det en fråga om skillnad i synen på människan, hennes förutsättningar och behov. Ibland kan det hos vissa låta som om civilsamhället bara är en fritidsaktivitet, ett litet sidospår till det som sker inom den offentliga sfären eller i den individuella. Civilsamhället är något mycket viktigare. Det är här grunden läggs för demokrati, medmänsklighet och ett fungerande Sverige.

Som partiets talesperson i civilsamhällesfrågor i riksdagen inledde jag i förra veckan ett seminarium i riksdagen där vi presenterade en nyskriven rapport med namnet ”Där människor och välfärd växer – Civilsamhällets betydelse för framtidens Sverige” . En arbetsgrupp med David Lega, Veronica  Kerr, Johan Davidsson, Lennart Koskinen, Sofia Modigh och Anders Gustafsson hade tagit fram rapporten. Lokalen var välfylld med representanter från många olika organisationer som verkligen uppskattade den unika rapporten med de konkreta och framåtsyftande förslagen.

 Rapporten föreslår att avdragsrätten för gåvor till det civila samhällets organisationer som infördes i jan 2012 ska förenklas och utökas med ett fördubblat maximalt avdragsbelopp.

En investeringsfond på 250 miljoner kronor för ideella aktörer i välfärdssektorn föreslås inrättas. Av Famnas medlemsorganisationer uppger drygt 40 procent av medlemmarna att kapitalbrist är det största tillväxthindret.

Vidare föreslås att ett lagstadgat krav på kommunerna att tillhandahålla valfrihet genom Lagen om valfrihet, LOV införs. Idag saknas den möjligheten i många kommuner.

 Rapporten markerar vikten av att slå vakt om momsbefrielsen för second hand butiker med hjälpsyfte, att de förmånliga reglerna om arbetsgivaravgift som idrottsrörelsen har ska gälla alla ideella organisationer och att statsbidragen till trossamfunden höjs.

I rapporten föreslås också att utreda ett förenklat regelverk för det civila samhällets organisationer bl a avskaffande av reklamskatten för ideella föreningar samt att klargöra problemen med de regelverk som finns i civilsamhällets gränsland till näringslivet.

Artikeln publicerad i tidnigen Hemmets Vän den 10 april 2014