Lucka nr 2


Den ideella föreningen Europeiskt Teckenspråkscenter i Örebro förvaltar idag världens största internationella teckenspråkslexikon på Internet ”Spread the signs”. För att säkra ”Spread the signs” framtid och för att det ska kunna bli ett hjälpmedel för teckenspråkiga i hela Europa föreslås att regeringen ska verka för att ett europeiskt teckenspråksinstitut för teckenspråkets dokumentation och tillgängliggörande etableras i Sverige och Örebro.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02U219

Lucka nr 1


Idag får företag betalningsanmärkning redan vid ansökan om betalningsföreläggande, oavsett om grunden i ansökan om betalningsförläggande är riktig eller inte. Detta utnyttjas av bluffaktureringsföretag, som vid utebliven betalning ansöker om betalningsföreläggande. Av rädsla för att få betalningsanmärkning väljer många småföretag att betala, trots att man vet att det är en bluffaktura. Därför bör en utredning om ändring av kreditupplysningslagen göras så att de striktare reglerna för privatpersoner också ska gälla för företag så att dessa inte drabbas av bluffakturor.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02Fi245

Teknik från handikapphjälpmedel kan göra livet enklare att leva för betydligt fler grupper

Nyligen läste jag boken ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”. Ja egentligen har jag lyssnat på den som ljudbok. En riktigt bra bok men som tog ganska lång tid att lyssna igenom.

Det är en nackdel att ljudböcker för de allra flesta tar betydligt längre tid att lyssna igenom än att läsa texten tyst för sig själv ur en bok. Det är märkligt att det med dagens snabba teknikutveckling fortfarande inte finns möjlighet att speeda upp hastigheten för den som vill snabbläsa en text även om det kan låta som Kalle Anka.

Funktionen finns redan som handikapphjälpmedel för blinda och synskadade. I en spelare som heter Daisy (Digitalt anpassat informationssystem) går det utmärkt att snabblyssna på inlästa texter utan att orden flyter ihop. Det finns nämligen en smart funktion i Daisy som behåller små pauser mellan orden så texten går att uppfatta även när den spelas upp i hög hastighet.

Frågan är hur länge vi ska behöva vänta innan motsvarande finess finns att tillgå i mp3-spelare och moderna mobiltelefoner.

För det mesta är det som är bra för personer med funktionsnedsättningar också bra för andra. Det behöver inte vara en motsättning utan ofta är det precis tvärt om. Personer i rullstol uppskattar om trottoarkanterna inte är för höga och det gör även den som ska ta sig fram med barnvagn. Att göra samhället mer tillgängligt är inget egenintresse utan det är faktiskt ett allmänintresse.

På samma sätt skulle det vara en fördel för alla att kunna ha tillgång till daisy-funktionen i sin moderna mobiltelefon för att snabbt kunna lyssna igenom en ljudbok.

Demokrati handlar om dialog

Artikeln publicerad i Hemmets vän 24 nov 2011

Livet i riksdagen handlar inte bara om arbetet i de 15 utskotten, debatterna och voteringarna i kammaren, partigruppsarbete, inläsning av ärenden, förbereda debatter och skriva pressmeddelanden och debattartiklar. Det handlar också om att träffa olika myndighetsföreträdare och enskilda grupper och besökare.

Nyligen hade jag besök av 53 personer från den kristna pensionärsföreningen RPG i Örebro. Jag visade runt och berättade om hur det går till att vara riksdagsledamot och jag påpekade att demokrati inte bara handlar om att trycka på rätt knapp vid voteringarna utan demokrati handlar framförallt om dialogen med väljarna. Direktkontakta med väljarna och olika gruppers besök i riksdagen är viktiga inslag i att förverkliga demokratin.

I riksdagen finns dessutom över 50 olika tvärpolitiska föreningar som riksdagsledamöterna kan tillhöra. De handlar om allt från intresseföreningar som jakt och fiskeklubb, forum för uppfinningar och innovationer, olika internationella vänskapsföreningar till föreningar som handlar om livsstil.

Jag är med i riksdagskören och de två äldsta föreningarna; riksdagens kristna grupp respektive riksdagens nykterhetsgrupp. De har regelbundet haft verksamhet sedan slutet av 1800-talet och jag har förtroendet att vara den 20:e ordföranden i Nykterhetsgruppen sedan starten 1895. En gång i tiden var riksdagens nykterhetsgrupp riktigt stor och mäktig. För fem år sedan hade den tio medlemmar och blev uträknad av media. Sedan dess har vi vuxit och idag är det 17 ledamöter som anslutit sig.

Vi arrangerar seminarier i riksdagen tillsammans med nykterhetsförbundens landsråd och är ett viktigt politiskt stöd i arbetet för ledamöterna i vardagen. Vi har haft överläggningar med olika parter, gett kommentarer till media i olika drogpolitiska frågor och vi har påverkat så att alkoholfria viner serveras vid riksmötets öppnande.

Kristna gruppen har ett 35-tal medlemmar och vi arrangerar en kortare morgonandakt varje onsdag med olika förkunnare samt sång och musikinslag. Om någon vecka ska jag och riksdagskollegan Roland Utbult ha hand om sången och musiken en onsdagsmorgon.

Livet i riksdagen handlar alltså inte bara om politik!

Lars-Axel Nordell, Örebro län
Riksdagsledamot (KD)

Sossarna borde göra vågen

Replik införd i NA den 26 okt 2011

Lennart Axelsson försöker sig på ett riktigt illusionsnummer à la Joe Labero när han i sin replik den 12 okt tycker att det är ”ryggradslöst” av mej att inte stå upp för regeringens beslut att sänka krogmomsen.

Sanningen är den att Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet faktiskt gick till val på sänkt krogmoms. Så sossarna borde väl göra vågen nu då, när detta deras vallöfte genomförs trots att de förlorade valet. Axelsson är dessutom väl medveten om att även om vi är en del av alliansregeringen, så gick Kristdemokraterna inte gick till val på sänkt krogmoms.

I budgetförhandlingarna prioriterade Kristdemokraterna istället sänkt pensionärsskatt. Tack vare Kristdemokraterna har alliansregeringen under våra första fyra år vid makten sänkt skatten för pensionärer i tre steg med sammanlagt 13 miljarder kronor. Detta ska jämföras med att sossarna under sina tio år vid makten inte sänkte pensionärsskatten med en enda krona. Är det månne ryggradslöst av Axelsson att inte stå upp för denna prioritering?

Tyvärr lyckades vi inte få med oss övriga allianspartier att under den rådande finanskrisen sänka pensionärsskatten i ett fjärde steg 2012 – men det kommer senast 2014. Redan 2012 höjs dock bostadstillägget vilket är särskilt viktigt för de pensionärer som har det sämst ställt.

RPG Örebro på besök i Riksdagen


Demokrati handlar inte bara om att rösta på valdagen utan framförallt om vad som händer under mandatperioden i form av dialog mellan väljarna och politikerna. Därmed är olika besök i riksdagen viktiga där jag på plats får berätta och visa hur riksdagsarbetet går till.

I onsdags kom en grupp med 53 personer från RPG i Örebro på besök i riksdagen. Efter sedvanlig kontroll med metalldetektor var det dags att äta lunch i riksdagsrestaurangen. Sen tog vi oss upp till den stora åhörarläktaren där vi berättade om hur det går till när vi debatterar och fattar beslut.

Jag och min handläggare Jonas Arnell visade runt i riksdagshuset. Vi berättade om utskottsarbetet, arbetet i partigruppen och vi hann också med eftermiddagskaffe innan vi avslutade dagen i riksdagens andrakammarsal, innan besöksgruppen drog vidare till Klara kyrka och sen bussresan hem till Örebro.

Besöket var ett viktigt inslag i riksdagsarbetet och jag hoppas kunna planera in fler besök i riksdagen med intresserade från länet.

Stoppa bluffaktureringsföretagen

Vi Kristdemokrater inser hur avgörade det är att det finns de som vill starta, driva och utveckla företag som ger jobb och värdefulla skatteintäkter för att finansiera välfärden.

Bloffaktur är ett allvarligt hot mot små företag som hellre betalar än tar strid eftersom de annars kan hamna på ”svarta listan”. Därför har jag lagt en motion i riksdagen där jag föreslår ändringar av reglerna för näringsidkare i kreditupplysningslagen.

Motionen har väckt intresse både hos Småföretagarnas riksförbund och Nya Affärer
Läs motionen i sin helhet nedan:

Åtgärder mot bluffaktureringsföretag
Motion till riksdagen
2011/12:Fi245 (KD777)
av Lars-Axel Nordell (KD)
——————————————————————————–
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ändring av reglerna för näringsidkare i kreditupplysningslagen.
Motivering
En betalningsanmärkning är en uppgift i en kreditupplysning om att en person inte skött sina betalningar. Enligt 7 § Kreditupplysningslagen (1973:1173) får kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare inte innehålla uppgifter om andra betalningsförsummelser än sådana som slagits fast genom en domstols eller annan myndighets avgörande. Däremot är det tillåtet att lämna upplysningar om näringsidkares betalningsförsummelser redan när en ansökan om betalningsföreläggande eller en stämningsansökan inges till Kronofogdemyndigheten respektive domstolen. I kreditupplysningsverksamheten har praxis sedan många år blivit att sådana upplysningar lämnas.

För att ett kreditupplysningsföretag ska få lämna ut uppgift om privatperson krävs det att det är en uppgift om betalningsförsummelse som är beslutad, registrerad eller åtgärdad av en myndighet. Även andra kreditgivare har nytta av den här informationen. Ett exempel är om en hyresvärd vill bedöma om en ny hyresgäst har möjlighet att betala hyran i rätt tid. Kreditupplysningsföretagen hämtar dagligen sina uppgifter från Kronofogdemyndighetens register. En betalningsanmärkning finns kvar i kreditupplysningen under tre år för privatpersoner och under fem år för företag.

Idag får företag betalningsanmärkning redan vid ansökan om betalningsföreläggande, oavsett om grunden i ansökan om betalningsförläggande är riktig eller inte. Detta påverkar främst mindre företag, där anmärkningar har större påverkan på bedömningen av företaget. Detta utnyttjas av bluffaktureringsföretag, som vid utebliven betalning ansöker om betalningsföreläggande.

En betalningsanmärkning kan få stora konsekvenser för ett litet företag som därmed sannolikt förlorar möjlighet att handla på kredit, att skaffa telefonabonnemang, Internet, ingå hyresavtal osv. I förlängning kan företaget till och med vara tvunget att upphöra med sin verksamhet, med förlorade arbetstillfällen som följd. För mindre företag är det helt enkelt inte värt risken att få en anmärkning, vilket gör att många mindre företagare väljer att betala bluffakturor.

Nackdelen är att ansökan kan vara riktig och ger kreditgivaren en tidig signal om det kan finnas betalningssvårigheter, men eftersom det inte finns något filter som värderar ansökan/ansökaren underminerar dagens reglering de mindre företagens ekonomiska trygghet. Det fungerar bra för fysiska personer, och det finns därmed all anledning att regeln också skall gälla för företag (juridiska personer). Det finns idag möjlighet att få igenom en rättelse av betalningsanmärkning (blockering), men det tar tid (1-3 månader) och är ovisst. Under den tiden kan företag drabbas av oreparerbara skador.

Eftersom lagstiftningen inte gör skillnad på rätt eller felaktig anmärkning, är lagen idag rent skadlig, främst för småföretag. Hur detta ska åtgärdas bör utredas. En ändring av 7 § till att gälla både fysiska och juridiska personer (idag bara fysiska) är en möjlig lösning. Marknaden för s.k. blufföretag och bluffakturering skulle med en sådan här ändring i princip upphöra. De livnär sig på rädslan för anmärkning. Enligt uppgifter kostar bluffakturor ca 1,2 miljarder kronor per år, vilket främst drabbar mindre företag.

Stockholm den 4 oktober 2011

Lars-Axel Nordell (KD)

Flera valde alkoholfritt för första gången

Om man av olika anledningar inte vill dricka alkoholhaltigt vin då riksmötet öppnas eller vid andra högtidligheter som riksdagen inbjuder till brukar man få nöja sej med vatten. Därför sände jag, som ordförande i riksdagens nykterhetsgrupp, ett brev till riksdagsdirektören och påpekade att många skulle uppskatta ett breddat utbud där goda alkoholfria viner av hög kvalitet ingår.

Media nosade upp brevet och det resulterade i en stor artikel i Svenska Dagbladet där jag intervjuades. En journalist berättade att man från riksdagsförvaltningens sida ser det som en ekonomisk fråga i och med att alkoholfritt vin är dyrare än vatten. Visserligen blir alkoholfritt vin dyrare att tillverka i och med att det måste avalkoholiseras, men det blir billigare för kunden att köpa eftersom man slipper betala alkoholskatt. Så om fler väljer alkoholfritt blir det billigare för Riksdagen.

Reaktionerna lät inte vänta på sej. Via e-post och Facebook damp det i strid ström ner både positiva och negativa kommentarer. En för mej okänd person skrev: ”Ditt uttalande om alkoholfritt vin visar att du snarast bör lämna riksdagen och göra något annat. Den typen av ankdammsfrågor är en utomordentlig beskrivning av dina intressen och inställning till riksdagens roll. Helt otroligt – du borde skämmas!”

En annan som jobbat inom försvarsmakten skrev: ” Jag tycker att ni går för lamt fram. Jag tycker att politiker har ett större ansvar och borde föregå med gott exempel. Jag anser att det i dag finns en stark normförskjutning till att det alltid måste vara alkohol. Det går inte att ha roligt, fest, fira de som haft framgångar, gratulera någon o.s.v. utan att det skall vara alkohol”.

En skrev ”är det så mycket att bråka om, folk ser nog hellre att politiker pratar om jobb, skatter o företagande än riksdagsledamöters dryckesalternativ”. Självklart är det på det viset, och därför valde jag att se det som en handläggningsfråga för riksdagssekretariatet och inte som en politisk fråga. Lägger man ihop reaktionerna var det ändå flest positiva reaktioner som ”så ska det vara, inte bara prat utan handling”, ”toppen”, ”tack”, ”jättebra”, etc.

När riksdagsledamöterna och inbjudna gäster kom till ”minglet” i sammanbindningsbanan efter riksmötets högtidliga öppnande möttes vi av flera flaskor utsökt rött- respektive vitt alkoholfritt vin på samtliga bord. Flera valde alkoholfritt för första gången och en sa till mej ”det bär mej emot att erkänna det, men det smakade faktiskt riktigt gott”.

Argumenten biter väl inte på monopolkramare

Artikeln publicerad i Nerikes Allehanda den 3 okt 2011
Den socialdemokratiske riksdagsledamoten, Lennart Axelsson från Nora ägnar sig gång på gång åt att i NA kritisera det mesta som gäller utveckling av den svenska sjukvården.
Det var bättre förr, är tydligen Axelssons devis. Ena stunden kritiserar han den framgångsrika apoteksreformen, som vänt den negativa utvecklingen med apoteksnedläggningar, som gett oss 6000 nya möjligheter att köpa receptfria läkemedel och hela 200 nya apotek med en helt annan servicesituation. För en monopolkramare som Axelsson biter väl inte heller argument som att det nu bara är Nordkorea och Cuba som alltjämt har apoteksmonopol.

Nu senast riktar Axelsson kritik mot en framflyttad skattesänkning för pensionärerna. Axelsson kan inte vara omedveten om att Socialdemokraterna valde att inte sänka skatten med en enda krona under sina tio år i regeringsställning, medan alliansregeringen sänkt pensionärsskatten med sammanlagt 13 miljarder kronor. Det är ingen hemlighet att det är Kristdemokraterna som varit pådrivande, och vi tog också strid i budgetarbetet, för att genomföra ytterligare sänkning av skatten för pensionärer 2012. Den kommer nu att genomföras 2013 eller 2014. Vi lyckades dock redan nu få igenom en höjning av bostadstillägget som gynnar barnfamiljer och de mest utsatta pensionärerna.

Att lyckas korta vårdköerna har varit en av socialminister Göran Hägglund mest uppmärksammade insatser. I stället för att, som den socialdemokratiska regeringen under 2000-talet, betala 46 miljarder kronor till landsting som kunde uppvisa att de hade långa vårdköer, lät Hägglund de landsting som klarade av att ge behandling i rätt tid få dela på en miljard. Resultatet lät inte vänta på sig. Vinnarna är patienterna som slipper stå i långa vårdköer.

Axelsson tar i NA upp regeringens justering av högkostnadsskyddet inom den öppna hälso- och sjukvården och för läkemedel. I våras anklagade han socialministern med uttryck som ”i stället för att i regeringen försvara välfärden planerar han på eget initiativ försämringar” och ”får han som han vill blir sjukvården dyrare för många patienter” Vi påpekade att Hägglund, tvärtemot vad Axelsson skrev, inte tagit något sådant initiativ men att framför allt Sveriges kommuner och landsting uppmärksammat regeringen på den ökande samhällskostnaden för läkemedel.

Man bör komma ihåg att patientavgiften och det vi betalar för medicinen bara är en liten del av vad det egentligen kostar. Till det kommer högkostnadsskyddet där vi redan efter 4-5 läkarbesök på USÖ kan få frikort. Högkostnadsskyddet är till för att sänka kostnaderna för de mest vårdbehövande. Detta ska vi slå vakt om.

Högkostnadsskyddet för sjukvårdsbesök har legat på oförändrad nivå sedan 1997, då den socialdemokratiska regeringen hör och häpna höjde det. Man undrar hur Axelsson den gången i NA formulerade sin förkastelsedom över regeringens beslut? Eftersom ingen årlig uppräkning har skett blir ökningen nu efter 15 år desto större för den enskilde, vilket kan vara tungt när marginalerna redan är små.

Lars-Axel Nordell

Varför kasta ut barnet med badvattnet?

Understödda av media präglas ofta riksdagsdebatterna av ett svartvitt tänkande i kombination av ett uppskruvat tonläge, där konstruktiviteten och framsynen ofta får stå åt sidan. Ett exempel på detta är när fas3 debatterade i riksdagen i förra veckan och där de rödgröna bildade majoritet med Sverigedemokraterna och krävde att inga nya ska skrivas in i Jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. Detta resulterade i något av en chockvåg genom föreningssverige.

Många ideella organisationer har ställt upp och tagit emot långtidsarbetslösa och kunnat erbjuda en meningsfull sysselsättning för många genom fas3. Det har på ett naturligt sätt gått att kombinera det ideella föreningsarbetets engagemang och goda idéer med långtidsarbetslösas behov av att komma ut på en arbetsplats. Efter riksdagsbeslutet nåddes jag av signaler att föreningar plötsligt tvekar och avvaktar med att planera för att kunna ta emot fler fas3:are.

Många av de som blivit anvisade plats i föreningslivet vittnar om hur de för första gången känt sig behövd, fått bra arbetskompisar och fått ägna sig åt något meningsfullt. Goda exempel finns bl a från nykterhetsrörelsen och second hand verksamhet, för att nu nämna några. Det är framförallt det civila samhället och kommunsektorn som berett plats för långtidsarbetslösa i fas 3, medan det är mer ovanligt i det privata näringslivet.

Kritiken mot jobb och utvecklingsgarantins tredje fas har framförallt handlat om en inlåsningseffekt som försvårar att gå vidare till den öppna arbetsmarknaden samt att även utbildningsinsatser borde kunna ingå i fas3.

Det finns också kritik för bristfällig handledning, meningslös sysselsättning eller att arbetsuppgifter som utförs konkurrerar med det privata näringslivet. Detta kan verka minst sagt motsägelsefullt att fas3 dels skulle tränga undan vanliga jobb och samtidigt handla om meningslösa, konstlade arbetsuppgifter. Detta speglar rätt väl svårigheten med arbetsmarknadspolitiska åtgärder där vägen är ganska smal mellan de båda dikena att arbetsuppgifterna skall vara meningsfulla och samtidigt inte tränga undan vanliga jobb.

Även om ekonomin återhämtar sig snabbt i vårt land och näringslivet behöver anställa allt fler kommer vi även i framtiden att behöva både olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder och framförallt yrkesutbildningar som svarar mot de behov som företagen efterfrågar.

Att i riksdagen driva igenom ett idiotstopp av fas3 är som att kasta ut barnet med badvattnet. Det skapar visserligen uppmärksamhet i media och det kanske kan upplevas som en tydlig markering från oppositionens sida om att fas3 inte fungerar tillräckligt bra, men det är inte särskilt konstruktivt. Varken de rödgröna eller Sverigedemokraterna kunde i riksdagsdebatten ge besked om vad de vill ha istället. Att skrota fas3 vore en katastrof för många långtidsarbetslösa.

Istället för att avveckla fas3 måste programmet förbättras och utvecklas. Ta tillvara det som är bra och genomför nödvändiga förbättringar. Utbilda anordnarnas handledare för ökad kvalitet, tillåt att utbildning får ingå i programmet och bygg in ekonomiska stimulansmedel som uppmuntrar anordnare att jobba för att deltagarna ska komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden.

Lars-Axel Nordell
Riksdagsledamot (kd)