Från aktuell debatt i riksdagen om den ökade arbetslösheten

Inlägg av Lars-Axel Nordell (KD) 25 januari 2012

Fru Talman!
Nyligen fick flera EU-länder sänkt rating av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor. Därmed är det totalt 8 EU-länder som fått sin kreditvärdering sänkt. Sverige är dock alltjämt en lysande stjärna med trippel A som är det högsta omdöme man kan ha.

Detta beror på flera orsaker som att regeringen lyckas ha en ekonomi i balans, överskott i de offentliga finanserna och ha en förmåga att möta utmaningar, inte minst inom arbetsmarknadsområdet.

Alliansregeringen har satsat framgångsrikt på arbetslinjen med jobbskatteavdrag och sänkt arbetsgivaravgift, vilket gett resultat. När andra länder tvingas skära i sina välfärdssystem kan vi i Sverige göra offensiva satsningar som tryggar välfärden.

Oppositionen har än en gång i debatten försökt sätta bilden av det totala misslyckandet på arbetsmarknadsområdet, vad gäller arbetslöshet i allmänhet och ungdomsarbetslöshet i synnerhet. Självfallet ska målet vara full sysselsättning men man kan fråga sig hur det är ställt med oppositionens sinne för proportioner?

Inom EU har Spanien, Grekland och Litauen den högsta arbetslösheten med ca 23%, 19% respektive 15% arbetslösa. För Sveriges del ligger siffran på 6,7%. Det är 160 000 fler som arbetar i dag än 2006 och det är 143 000 färre som är förtidspensionerade.
Detta är ett resultat av en konsekvent arbetslinje och en jobbpolitik som allt fler väljare nu ger sitt förtroende. Vi kan konstatera att läget i Sverige är bättre än på många andra håll i Europa.

Fru talman!
Trots de senast årens positiva siffror är framtiden osäker. Enligt AF ökade antalet varslade personer under december 2011 och var då 4 800.
Under december fick 31 000 personer någon form av arbete, vilket är 7 000 färre än samma period förra året. 30 000 fler nya arbetslösa har anmält sig på AF under december.

Flera grupper är särskilt utsatta. Det gäller personer med kort utbildning. personer med funktionsnedsättningar samt utrikes födda. Regeringen satsar därför hela 8,1 miljarder kronor extra under åren 2012 till 2014 på en förstärkt arbetsmarknadspolitik.

Fru talman!
Den höga ungdomsarbetslösheten – som befästes på en nivå över 20% strax efter millennieskiftet – fortsätter att bekymra. Även under brinnande högkonjunktur, andra kvartalet 2008, var ungdomsarbetslösheten 25,1 procent. Detta är väldigt höga siffror även om vi tar i beaktande att ca hälften av dem är heltidsstuderande som söker jobb

Sverige har en högre arbetslöshet bland ungdomar än genomsnittet av EU:s medlemsländer. Länder som Holland, Österrike och Tyskland har en ungdomsarbetslöshet på 10%, medan vi i Sverige alltså ligger på mer än det dubbla.

Den stora skillnaden kan bero på att vi i Sverige har höga ingångslöner, brister i utbildningssystemet, en stel arbetsrätt och småföretags förutsättningar att tryggt våga anställa.

De ungdomar som har svårast att få jobb är de som saknar komplett slutbetyg från gymnasieskolan. Där har komvux och folkhögskolorna en viktig roll att spela.

Regeringen har halverat arbetsgivaravgiften för ungdomar och satsat på gymnasial yrkesutbildning och yrkeshögskola för att ungdomarna ska stå bättre rustade och bättre motsvara den efterfrågan som näringslivet har.

När det gäller frågor om lönenivåer och hantering av frågor relaterade till LAS anser vi att dessa i huvudsak ska skötas av arbetsmarknadens parter. Men självfallet måste vi politiker uppmuntra och understöda lösningar som leder till att fler unga får jobb.

Ett positivt exempel är fackförbundet Metalls modell, där särskilda introduktionslöner införts för ungdomar som anställs inom industrin där också arbetet kombineras med företagsförlagd utbildning.

Vi vill inte skrota LAS. Men vi menar att den dialog som inletts mellan tjänstemannafacken och Svenskt Näringsliv kan leda fram till en reformering av LAS, så att inte unga stängs ute från den svenska arbetsmarknaden.

Slutligen Fru talman!
När jag talat med ungdomar visar det sig ofta att de kan tänka sig lägre ingångslöner, om de bara får komma ut i arbetslivet. Ungdomarna tycker nämligen det är bättre med en fot inne än båda utanför.

En stark region mellan Stockholm och Oslo

Debattartikeln publicerad i Nerikes Allehanda 30 dec 2011

Det glädjande att det äntligen finns ett gemensamt intresse för att bilda en region i Mälardalen, bestående av Södermanlands-, Västmanlands- och Örebro län. En demokratisk, dynamisk- och tillväxtinriktad regionpolitik förverkligas bäst genom att de folkvalda på regional nivå själva ansvarar för utvecklingsplaneringen av den egna regionen.

En region måste byggas så att den har en gemensam grund och förutsättningar att utvecklas som sammanhållen enhet. Västra Mälardalen är ett gemensamt kulturområde, och det är en region som kan dra nytta av att ligga på Nobelaxeln – mellan” nobelstäderna” Stockholm och Oslo. Vi har likartade förutsättningar, styrkor och utmaningar. Låt oss bygga på det!

Alla vill vi leva i ett gott samhälle och ha en god välfärd. Men det förutsätter ett konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv. Företagande är viktigt. Enligt Svenskt näringslivs rapport ”Företagsamheten 2011 Sverige” hamnar denna region sammantaget i den nedre delen av skalan, både vad gäller företagande och nyföretagande. Här kan vi politiker göra en hel del för att förstärka företagarklimatet, men det handlar också om att stärka utbildningssystemet och infrastrukturen i regionen vilket kan komma företagandet till del.

Goda exempel på samarbete och synergieffekter mellan Mälardalens högskola och Örebro universitet i högskoleutbildning och forskning finns. Men när det gäller yrkeshögskoleutbildning, så tycks regionen ligga efter med bara ett tjugotal utbildningar för i år och kommande år, vilket är på den nedre delen av skalan. Vi vill att fler vågar satsa på yrkeshögskola, både beställare, anordnare och studenter.

När det gäller kommunikationer, så har samspelet mellan Stockholm – Osloregionerna utvecklats kraftfullt under senare år. Statistik bekräftar att Norge och Sverige är bland varandras viktigaste handelspartner. Antal hotellövernattningar, korsägda företag och investeringsvolymer över gränser m.m. pekar sammantaget på ett väl utvecklat samarbete och hög kontaktin-tensitet som stadigt ökar. Här bor 4,5 miljoner människor eller en tredjedel av ländernas sam-lade befolkning. Av Sveriges 9 miljoner invånare finns en dryg tredjedel längs denna korridor inklusive Värmland och områdets andel av landets BNP är 41 procent.

Av Norges samtliga företag större än 100 anställda återfinns 45 procent inom denna korridor. Områdena sydost och sydväst om Oslo är särskilt intressanta då de ligger i framkant vad gäller norsk näringslivsutveckling. I denna del av landet finns speciellt intresse av att ta tillvara de synergier som står att finna i ett närmare samarbete med grannen i öst. Näringsmässigt har de också att hantera den stora utmaning som den omfattande gränshandeln innebär.

Sedan länge har det funnits ett intresse att få till stånd en bättre och snabbare järnvägsförbindelse mellan de båda nordiska huvudstäderna Oslo och Stockholm. Den har kallats ”Nobelbanan” då den syftar till att förbinda de båda ”nobelstäderna” Stockholm och Oslo. Norge har tagit fram ett förslag med höghastighetståg där hastigheterna 250 km/h och 330 km/h kommer att utredas. Självfallet måste vi i Sverige svara upp mot de norska planerna.

Sammantaget ser vi goda möjligheter för Södermanlands, Västmanlands och Örebro att ut-vecklas till en stark flerkärnig region i Mälardalen. Man kallar oss för gnällbältet – nu har vi gnällt färdigt, och satsar på framtiden tillsammans.

Lars-Axel Nordell, Riksdagsledamot Örebro län (KD)och Bo Rudolfsson, Regionpolitiker Örebro län (KD)

Gott Nytt År 2012

Jag vill önska alla som läser min blogg ett gott och framgångsrikt år 2012. Det har varit ett händelserikt riksdagsår och för Örebros del även ett valår i och med omvalet på försommaren i Örebro.

Flera grupper från länet har besökt riksdagen och jag har visat runt och på plats berättat om uppdraget. För några veckor sedan kom en buss med 53 personer från RPG i Örebro. Ytterligare tre grupper från länet besöker mej i riksdagen efter årsskiftet och jag vill passa på att inbjuda fler grupper att besöka riksdagen under vårterminen.

Riksdagsåret avslutades med några viktiga arbetsmarknadspolitiska debatter i kammaren. I samband med en debatt var det nog många som satte kaffet i vrångstrupen när Socialdemokraterna hävdade att arbetsmarknadspolitiken ska vara en angelägenhet för EU. Vi Kristdemokrater och alla andra partier hävdade istället i samband med en sk subsidiaritetsprövning att detta politikområde alltjämt ska vara en uppgift för respektive nation.

Vi Kristdemokratern framhåller ofta att kakan måste bakas innan den kan delas. Det måste finnas goda förutsättningar för de små företagen att kunna växa, anställa och betala skatt. Det är bara på det visen vi kan trygga välfärden och sänka trösklarna för de som idag står utanför arbetsmarknaden.

Jag har tillsammans med riksdagskollegan Penilla Gunther utarbetat en arbetsmarknadspolitisk rapport med rubriken ” En jobbpolitik där alla behövs – och får arbeta 100 % av sin förmåga”. Under hösten har vi också arrangerat två spännande seminarier. Det första var ett kunskapsseminarium för kristdemokrater i hela landet. Det andra seminariet riktade sig till riksdagsledamöter och företrädare för handikapprörelsen och andra berörda organisationer och myndighetsföreträdare.

Även om Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet före valet var mycket tydliga med att de inte kommer att samarbeta med Sverigedemokraterna har de ändå gjort gemensam sak ett antal gånger för att sätta käppar i hjulet för regeringens politik. Ett av de tydligaste exemplen var när Arbetsmarknadsutskottets vice ordf, Socialdemokraten Ylva Johansson bjöd in Sverigedemokraternas ledamot till sitt rum för att tillsammans med s, v och mp bilda majoritet och skriva sig samman om en gemensam text.

En av de viktigaste utmaningarna är att komma till rätta med den höga ugdomsarbetslösheten. Den har visserligen gått ner sedan vi halverade arbetsgivaravgiften för unga men den är alltjämt mycket hög. Det är framförallt unga som saknar fullständiga slutbetyg från gymnasiet som har svårt att få jobb men även personer med funktionsnedsättningar eller personer med utländsk bakgrund.

Under 2012 kommer du att kunna följa mitt arbete i riksdagen via mina Nyhetsbrev som sänds ut varje månad till ca 1.000 personer, de flesta från min egen valkrats, Örebro län. Du kan beställa nyhetsbrevet via min hemsida www.larsaxel.se

Lars-Axel Nordell
Riksdagsledamot, bänk 305

Lucka nr 24


För att underlätta för den som källsorterar och för att öka effek-tiviteten i käll-sorteringen och bidra till en bättre miljö bör vi i Sverige utveckla ett system med symbolmärkning för förenklad källsortering och samtidigt verka för att motsvarande symbolmärkning införs i övriga Europa. Grunden för en sådan tanke finns i miljöbalken som framhåller producentansvaret.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02MJ399

Lucka nr 23


Frågan huruvida barnkon-ventionens regler ska inkorporeras i svensk lag eller
införlivas i svensk rätt genom trans-formering
har i många år varit föremål för en intensiv debatt och även utredningar. Ett argument för transformering och mot inkorporering var att tolkningen bör göras politiskt av riksdagen. En inkorporering av barnkonventionen i svensk lag skulle innebära att det enskilda barnets rättssäkerhet skulle stärkas och att barnets bästa skulle komma i första rummet på ett mycket tydligare sätt än idag. Motionen framhåller att det centrala är att äntligen kunna gå vidare och implementera FN:s barnkonvention i svensk lag dels som en viktig symbolisk handling och dels som ett steg mot målet att stärka barns rättigheter, att bättre möta barns och ungdomars behov och att ge alla barn förutsättningar för en trygg uppväxt.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02So224

Lucka nr 22


Den som hamnar i sjönöd och ropar ”mayday” i sin radio på sjön Hjälmaren ropar förgäves eftersom ingen lyssnar av sjöräddningskanalen VHF kanal 16. Självfallet måste Hjälmaren, i likhet med Mälaren, Vänern och Vättern, ingå i den statliga sjöräddningen. Då kan arbetet för insatser på Hjälmaren utan gränsdragningsproblem, ledas från en och samma räddningscentral. Detta skulle avsevärt minska riskerna för fördröjningar och missförstånd i en räddningsinsats.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02Fö216

Lucka nr 21


Varje år inträffar i snitt ca 200 trafikolyckor i Sverige, där poliser är inblandade. Under perioden 2006-2010 har det till kammarkollegiet rapporterats in 989 poliser som trafikskadats i tjänsten. Problemet är likartat för andra grupper av blåljusförare. Det är angeläget att en nationell standardiserad och återkommande utbildning för landets förare av utryckningsfordon, som ska leda till ett nationellt yrkeskompetensbevis för blåljusförare. Trafikcenter i Kumla är en viktig resurs i detta arbete.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02T313

Lucka nr 20


Godstransportdelegationens utredning liksom Vägverkets utredning om strategiska godsstråk pekar ut E20 som ett nationellt strategiskt godsstråk. Både Handelskammaren i Mälardalen och Västsvenska Industri- och Handelskammaren prioriterar E20 som det enskilt viktigaste vägstråket för utbyggnad till fyrfältsväg. Återstående delar behöver snarast byggas om till samma standard för att stråket i sin helhet skall få en fullvärdig och effektiv funktion, inte minst ur trafiksäkerhetssynpunkt.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02T327

Lucka nr 19


Inlandsbanan är en del av vårt kulturarv och blir allt viktigare ur turismsynpunkt. Antalet resande turister ökar år från år.
Inlandsbanan har stor utvecklingspotential på både godssidan, på persontrafiksidan, inom turistnäringen men bör även ses som en resurs för att minska sårbarheten i det svenska järnvägsnätet. Genom att vid behov använda Inlandsbanan för omledningstrafik. Detta kräver dock investeringar för ökat axeltryck. Därför ska Inlandsbanan betraktas som ett nationellt stråk med särskild betydelse för Sveriges inland.

Lucka nr 18


I den norska hög-hastighets-utred-ningen ska två hög-hastighets-sträckor för tåg övervägas, nämligen Oslo-Göteborg och Oslo-Stockholm. I Norge studeras både uppgradering av befintligt spår, vilket baseras på befintliga nätverk och intercity strategi, och i stort sett separata höghastighetsbanor. På den norska sidan av gränsen kommer man att utreda farterna 250 km/h och 330 km/h. Det vore olyckligt att inte göra en norsk-svensk satsning för att binda ihop huvudstäderna, eftersom detta gynnar hela regionen. För att möta den norska utredningens nya ambitioner måste vi i Sverige utreda höghastighetståg Nobelbanan (Oslo-Stockhom) och även utreda farter om 250 km/h och 330 km/h.

Länk till min riksdagsmotion: http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=410&dok_id=GZ02T215