Fortbildning av förare i utryckningsfordon

Sammanfattning av nedanstående riksdagsmotion
Bussförare och förare av tung lastbil i yrkestrafik omfattas av krav på särskild utbildning och yrkeskompetensbevis enligt ett EU-direktiv. Detta gäller inte förare av utryckningsfordon. Framförallt har polisen drabbats av många trafikolyckor de senaste åren. Det europeiska kravet om yrkeskompetensbevis borde gälla även för utryckningsfordon.

Trafikcentret i Kumla har idag ett färdigt utbildningsprogram för förare av utryckningsfordon och skulle kunna ta emot 2 000 elever per år. Utbildningsmöjligheterna i Örebro utgör en nationell resurs för ett standardiserat och återkommande kunskapslyft för landets förare av utryckningsfordon.

Motionen 2009/10:kd771
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nationellt yrkeskompetensbevis för förare av utryckningsfordon.

Motivering
1 800 olyckor med polisbilar har inträffat i Sverige de senaste tio åren. Det visar Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin vid Umeå universitet, i sin forskning. Antalet olyckstillbud har legat på en konstant nivå under många år, trots att både bilar och trafikmiljö förändrats. Tusentals människor ha drabbats av dessa olyckor, om man räknar in medtrafikanter och familjemedlemmar. Det är en ohållbar situation.

Idag saknas nationella krav på fortbildning för framförande av utryckningsfordon det vill säga, polis, ambulans och brandbil. Bussförare och förare av tung lastbil i yrkestrafik omfattas sen en tid tillbaka av krav på särskild utbildning och yrkeskompetensbevis enligt ett EU-direktiv. Men det gäller inte förare av utryckningsfordon. Det europeiska kravet om yrkeskompetensbevis borde gälla även för utryckningsfordon.

Trafikcentret i Kumla har idag ett färdigt utbildningsprogram för förare av utryckningsfordon och skulle kunna ta emot 2 000 elever per år. Utbildningsmöjligheterna i Örebro utgör en nationell resurs för ett standardiserat och återkommande kunskapslyft för landets förare av utryckningsfordon. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 16 september 2009

Lars-Axel Nordell (kd)

Äldreomsorgslag

Sammanfattning av nedanstående riksdagsmotion
Äldre personer har rätt till en integrerad vård och omsorg. Övergången från sjukhuset till hemmet eller till någon form av äldreboende måste bli tryggare. Det behöver vidare utredas om hälso- och sjukvårdsinsatserna inom äldreomsorgen kan preciseras liksom om rehabiliterings- och hjälpmedelsinsatserna kan regleras så att mer av personlig anpassning kan uppnås.

Mycket talar därför för att en lagstiftning behövs som gör det enklare för den äldre att få sina behov mötta utan administrativt krångel. En ny, sammanhållen äldreomsorgslag kan tydliggöra en enskild persons rätt i vård och omsorg och stärka dennes ställning.
Lagstiftningen behöver också innehålla ett tydligare familjeperspektiv inom äldreomsorgen och inom hälso- och sjukvården. När äldre personers hälsa sviktar berörs ofta också många andra i den äldres familj och nätverk, livskamrat, barn och andra närstående.
En ny äldreomsorgslag kommer på ett bättre sätt än nuvarande lagstiftning att kunna ta sin utgångspunkt i äldres behov.

—————————————————————–

Motion 2009/10:kd592
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en äldreomsorgslag.

Motivering
Äldreomsorgen har genomgått stora förändringar sedan socialtjänstreformen genomfördes i början av 1980-talet. Ett välkänt problem är gränsdragningen mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst i kommunernas verksamhet. Väl utvecklad samverkan mellan olika huvudmän är en förutsättning för att äldre med vård- och omsorgsbehov ska få de insatser de behöver. Men här finns sedan länge ett av de mer svårlösta problemen inom äldrevården och –omsorgen.
Bristerna är tydliga. Det är svårt för den enskilde äldre att åberopa de rättigheter man har. Det är ofta komplicerat att få en överblick över den vård och omsorg man behöver och att bevaka sina rättigheter. I synnerhet gäller detta om man lider av en demenssjukdom.

Äldre personer har rätt till en integrerad vård och omsorg. Övergången från sjukhuset till hemmet eller till någon form av äldreboende måste bli tryggare. Det behöver vidare utredas om hälso- och sjukvårdsinsatserna inom äldreomsorgen kan preciseras liksom om rehabiliterings- och hjälpmedelsinsatserna kan regleras så att mer av personlig anpassning kan uppnås.

Mycket talar därför för att en lagstiftning behövs som gör det enklare för den äldre att få sina behov mötta utan administrativt krångel. En ny, sammanhållen äldreomsorgslag kan tydliggöra en enskild persons rätt i vård och omsorg och stärka dennes ställning. Lagstiftningen behöver också innehålla ett tydligare familjeperspektiv inom äldreomsorgen och inom hälso- och sjukvården. När äldre personers hälsa sviktar berörs ofta också många andra i den äldres familj och nätverk, livskamrat, barn och andra närstående.

En ny äldreomsorgslag skulle på ett bättre sätt än nuvarande lagstiftning kunna ta sin utgångspunkt i äldres behov. Regeringen bör därför tillsätta en utredning i detta syfte.

Stockholm den 30 september 2009

Lars-Axel Nordell (kd) Gunilla Tjernberg (kd)

Konkurrens i fjärrvärmenätet

Sammanfattning av nedanstående riksdagsmotion

Idag råder det monopol i fjärrvärmenätet, men genom att ge alla aktörer möjligheten att använda fjärrvärmenäten kan en marknad etableras med god konkurrens som ökar konsumentnyttan och värnar miljön.
I februari 2008 presenterade regeringen en ny lagstiftning gällande fjärrvärmenätet. I den nya lagen stärks konsumenternas ställning gentemot företagen avsevärt. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om tydligare prisinformation. I samband med den nya lagen aviserades att det skulle tillsättas ytterligare en utredning med syftet att utreda möjligheten att lagstadga om möjligheterna för en värmeleverantör att leverera värme via ett befintligt fjärrvärmenät, även kallat tredjepartstillträd.
Regeringen antog direktiv för en utredning i januari 2009, men någon utredare är ännu inte utsedd. Utredaren ska presentera sina förslag senast den 30 april 2010.
För att stärka förutsättningarna för konkurrens på fjärrvärmemarknaderna krävs en grundlig utredning som utmynnar i tydliga och långsiktiga regelverk för fortsatt utveckling av fjärrvärmen – till gagn för miljön och kunderna.
———————————————————————
Motion 2009/10:kd776

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konkurrens i fjärrvärmenätet.
Motivering
Fjärrvärmebranschen levererar idag hälften av uppvärmningen i Sverige och omsätter 32 miljarder kronor årligen. I branschen finns närmare 200 företag, i olika storlek, med olika ägarförhållanden och med olika regionala förutsättningar för värmeproduktionen. I februari 2008 presenterade regeringen en ny lagstiftning gällande fjärrvärmenätet. I den nya lagen stärks konsumenternas ställning gentemot företagen avsevärt. Lagen innehåller bland annat bestämmelser om tydligare prisinformation. I samband med den nya lagen aviserades att det skulle tillsättas ytterligare en utredning med syftet att utreda möjligheten att lagstadga om möjligheterna för en värmeleverantör att leverera värme via ett befintligt fjärrvärmenät, även kallat tredjepartstillträd (TPA).
I budgetpropositionen 2008 står det: ”I syfte att stärka förutsättningarna för konkurrens på fjärrvärmemarknaderna avser regeringen att utreda frågan om det bör införas en rätt till tillträde till rörledningar för fjärrvärme och om innehav av rörledningar för distribution av fjärrvärme bör skiljas från produktion av den värme som distribueras i ledningarna.”
Frågan om TPA berördes i en tidigare utredning, men blev inte föremål för något beslut. Genom att ge möjlighet att distribuera även den industriella restvärmen i fjärrvärmenätet gagnas alla parter. Idag råder det monopol i fjärrvärmenätet, och genom att ge alla aktörer möjligheten att använda fjärrvärmenäten kan en marknad etableras med god konkurrens som ökar konsumentnyttan och värnar miljön.
Regeringen antog direktiv för en utredning i januari 2009, men någon utredare är ännu inte utsedd. Utredaren ska presentera sina förslag senast den 30 april 2010.
För att stärka förutsättningarna för konkurrens på fjärrvärmemarknaderna krävs en grundlig utredning som utmynnar i tydliga och långsiktiga regelverk för fortsatt utveckling av fjärrvärmen – till gagn för miljön och kunderna. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 6 oktober 2009
Lars-Axel Nordell (kd)

Småskalig elproduktion

Regelverket behöver förenklas för enskilda och lantbruk som vill bygga ut småskalig elproduktion i mindre vattendrag och övriga förnybara produktionssätt som är miljö- och klimatvänliga. Därför har jag lagt en motion i ärendet i riksdagen.

Från och med hösten 2010 skall EU:s direktiv om främjande av förnybar energi vara implementerat. Enligt direktivet skall tillträde till elnätet för förnybara energikällor garanteras eller prioriteras. Direktivet innehåller förslag till åtgärder som ska främja en ökad användning av förnybar energi. Till dessa hör att förenkla tillståndsprocesser, anpassa byggregler, öka informationen om teknik och stödsystem samt underlätta tillträdet till el och gasnät för förnybar energi.

Direktivet ålägger transmissions- och distributionsansvariga att utarbeta och offentliggöra standardregler för hur kostnaderna för teknisk anpassning ska bäras och fördelas, samt ge nya producenter som vill ansluta sig de uppgifter som krävs, däribland detaljerade uppskattningar av anslutningskostnaderna och en rimlig tidplan för anslutning till nätet.

Den statliga nätanslutningsutredningen, som presenterade sitt betänkande i början av 2008, föreslog olika åtgärder för att öka anslutningen av förnybar elproduktion. Dessa förslag återfanns i huvudsak i regeringens energiproposition (prop. 2008/09:163) i mars 2009. En av de mest angelägna åtgärderna är möjligheten att leverera el till elnätet utan att betala nätavgift för den som tar ut mer el från nätet än vad han/hon matar in.

En krånglighet är kraven på att upprätta en risk- och sårbarhetsanalys samt en åtgärdsplan avseende leveranssäkerheten. Detta bör småskaliga producenter få undantag ifrån. Vidare bör nätföretag, vars ledningar endast eller i huvudsak matar in el från anläggningar för produktion av förnybar el, kunna undantas från skyldigheten att upprätta en övervakningsplan.

Det är viktigt att regeringen nu går vidare med sitt arbete att förenkla förutsättningarna för småskalig elproduktion, inte minst när det gäller regelförenklingar.

Stockholm den 2 oktober 2009
Lars-Axel Nordell (kd)

Skrotningspremie för tunga lastbilar

Motion 2009/10:kd710

Idag har jag lämnat in fem riksdagsmotioner. Den här om skrotningspremie är en av dem.

Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna och effekterna av att införa en skrotningspremie för lastbilar.

Motivering
En lastbil med en motor med miljöklassningen Euro 1 släpper ut lika mycket skadliga ämnen (partiklar, koloxid, kolväten och kväveoxid) som 18 fordon med Euro 4 motorer. Den potentiella miljöeffekten är således minst 18 gånger för varje fordon av den lägre miljöklassen som byts mot ett fordon av den högre miljöklassen.
År 2007 fanns det i det svenska fordonsregistret 56 096 tunga lastbilar, varav 9638 var av årsmodell -96 eller äldre. Antal skrotade tunga lastbilar var samma år 1051 st, varav 852 av årsmodell -96 eller äldre. Samtidigt var antalet från Sverige utförda tunga lastbilar 2 363, varav 1241 av årsmodell -96 eller äldre. Man kan alltså se att en stor andel av de äldre lastbilarna exporteras i stället för att skrotas. Därigenom fortsätter de att smutsa ner luften i andra länder.
År 2008 nyregistrerades sammanlagt 6 027 tunga lastbilar, dvs över 16 ton. Av dessa var 2 612 Volvo och 2 539 Scania. De svenskproducerade fordonen står alltså för 85 procent. Ett påskyndande av förnyelsen av den svenska lastbilsflottan skulle därigenom kunna innebära ökad försäljning av svenskproducerade lastbilar, vilket skulle bidra till sysselsättningen.
Förutsättningarna för ett sådant nytt styrmedel behöver dock bedömas noggrant och sammantaget utifrån dels den miljömässiga effektiviteten ur ett livscykelperspektiv, dels samhällsekonomisk effektivitet.
Mot bakgrund av detta bör möjligheten och effekterna av att införa en permanent eller tillfällig skrotningspremie på tunga lastbilar som inte uppfyller miljökraven enligt Euro 2 standard undersökas.

Stockholm den 2 oktober 2009
Lars-Axel Nordell (kd)