Viktig ungdomssatsning

    Äntligen sker en stor satsning på folkhögskolorna!  I dag förlänger regeringen satsningen på studiemotiverande kurser inom folkhögskolan och ökar antalet utbildningsplatser får unga arbetslösa mycket större möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Det betyder 1 000 nya platser på folkhögskolorna 2013 och lika många 2014.

För mig som kristdemokrat har det varit självklart att kämpa för folkhögskolorna, eftersom deras pedagogik och tradition betyder så mycket för att motivera och stödja unga arbetslösa utan fullföljd gymnasieutbildning. Under folkhögskolornas långa och stolta historia har många som haft det svårt i den vanliga skolan fått en ny chans. Deras verksamhet är värd ett starkt stöd från samhället. Därför ser Kristdemokraterna även framöver att folkhögskolorna har en viktig roll i att skapa goda levnadsvillkor för unga i Sverige.

Regeringen har redan tidigare infört en temporär satsning på studiemotiverande kurser där unga kan studera på heltid i upp till tre månader inom folkhögskolan. Bland annat handlar studierna om att repetera kärnämnen, träna studieteknik och pröva aktiviteter. Det är den satsningen som nu förlängs. Arbetet är en del av regeringens insatser för att underlätta för unga att komplettera och stärka sin kompetens, där Alliansen i årets budgetproposition satsar 342 miljoner för åren 2013–2016. Totalt ingår 8,1 miljarder kronor i det Ungdomspaket för budgetpropositionen 2013 som Alliansens fyra partiledare presenterade i dag.

Syftet med stödet till ungdomsorganisationer?

Var igår med på LSU:s presentation av en kartläggning de gjort om lokalt stöd till ungas organisering. Flera anmärkningsvärda siffror presenterades. I 54% av kommunerna är ungdomsföreningarna överhuvud taget inte delaktiva i kommunens beslut som rör ungdomar. Märkligt att inte kommunerna drar nytta av vad en såda dialog kan ge. I 14% av kommunerna är ungdomsföreningarna delaktiga som remissinstans.

32% av kommunerna saknar också ett politiskt fastställt syfte med bidragen. Det vanligaste syftet som anges är att bidraget ska stärka föreningslivet eller ungdosmverksamheten. Bara 20% av kommunerna uppger att det finns ett demokratiskt syfte medan 10% har svarat att de med bidraget vill främja hälsan.

Knappt hälften av kommunerna ställer krav på att föreningen ska tillhöra en statsbidragsberättigad rikorganisation för att få bidrag och huvuddelen kärver att föreningen måste inneha post- eller bankkonto. Det senare kan för många ungdomsföreningar vara ett problem då många banker inte tillåter föreeningar som drivs av personer under 18 år att öppna bankkonton.

Det är bra att LSU gjort denna kartläggning och jag tror att den kommer att leda till att betydligt fler kommuner kommer att inse värdet av att på ett bättre sätt involvera också ungdomarna i sina beslutsprocesser.