Lars-Axels julkalender: Lucka nr 2

Jordbruksstödet i EU

ko

Lantbrukare i andra EU-länder får bidrag från EU för att deras kor ska få vara ute i friska luften. Men svenska lantbrukare får inget stöd eftersom vi har lagstiftat om det. Är det någon som tror att övriga EU-länder kommer att likt Sverige lagstifta om detta, när de inser att de då försvinner EU-bidraget all värdens väg?

Lars-Axels julkalender: Lucka nr 1

Alkobommar och en vit jul

alkobom

På initiativ av MHF genomförs en försöksverksamhet i Göteborgs hamn med sk alkobommar. Den tunga trafiken som anländer till hamnen via Tysklandsfärjan kontrolleras i en automatisk och snabb nykterhetskontroll. Det är ett smart sätt att förhindra och avskräcka från rattonykterhet. Om försöksverksamheten blir framgångsrik bör den permanentas och införas vid samtliga svenska färjeläger med internationella trafik. Jag har tillsammans med kollegan Magnus Sjödahl motionerat i frågan, läs vår motion här.

Alkoholfrågorna känns extra viktiga att belysa såhär när det börjar dra ihop sig till jul. Alla barn förtjänar att uppleva en alkoholfri och fridfull jul, därför stödjer jag vitjul.se .

En större tårta räcker till fler

Artikeln publicerad i Hemmets Vän 7 nov 2013

Det är budgettider här i riksdagen. Tonläget är högre än brukligt i den politiska debatten. Det märks inte bara i riksdagens plenisal utan också i tidningsspalter, i radio och tv och på nätet.

Oppositionen väljer att måla upp en så dyster bild som möjligt för att försöka övertyga väljarna att sittande regering har misskött sig. Anklagelser som att välfärden skulle ha urholkats av alliansregeringen eller att skattesänkningarna har skett på bekostnad av svaga och sjuka, är närmast legio. Men hur ser det ut i verkligheten? ”Verkligheten är vår värsta fiende” är ett citat som brukar tillskrivas Olof Palme, men det skulle kunna passa riktigt bra som en tankebubbla över Stefan Löfven i den senaste partiledardebatten.

Alliansen har sänkt skatten mer än någon annan regering under hela efterkrigstiden. En genomsnittlig sjuksköterska har idag mer än 1 800 kronor mer i fickan varje månad som en följd av jobbskatteavdraget, medan ett restaurangbiträde eller en receptionist får ut runt 1 500 kronor mer.  Detta samtidigt som vi har fortsatt höga reallöneökningar. Det handlar om en historisk förbättring av vanliga människors köpkraft.

Oppositionen vill ge sken av att allt detta har skett på bekostnad av kvalitén i välfärden. Men verkligheten ger ett annat besked. Samtidigt som skattetrycket under alliansregeringens år vid makten sänkts med nästan 4 procentenheter har skatteinkomsterna vuxit med så mycket som 40 miljarder kronor. Det är ett resultat av arbetslinjen, att antalet arbetande timmar ökat och att det är ordning och reda i de offentliga finanserna.

Miljöpartiets Gustav Fridolin tog nyligen en prinsesstårta till hjälp i riksdagens talarstol för att försöka illustrera sitt budskap om fördelning av välfärden. Låt mig använda samma metafor. Den del av tårtan, det vill säga statsbudgeten, som går till den offentliga sektorn har minskat något, samtidigt som alliansregeringens politik har gjort att tårtan har vuxit och blivit större. Denna tillväxt innebär att mer pengar går till den viktiga välfärden.

Denna större tårtbit innebär att vi i Sverige satsar mer pengar än någonsin på välfärden. Idag satsar vi i Sverige 50 miljarder kronor mer på hälso- och sjukvård än vi gjorde 2006, medan skolan får 16,9 miljarder mer. När det gäller stödet till personer med funktionsnedsättning har detta ökat med 7,4 miljarder kronor.  Det finns inte någon verksamhet i välfärdens kärna som inte har mer resurser nu än före maktskiftet.

Skattesänkningar till vanligt folk är bra och önskvärt när det kombineras med ansvar för välfärd och statsfinanser. Så har varit fallet under de snart två mandatperioder alliansen suttit i regeringen.

Lars-Axel Nordell

Fråga om E20 till Intrastrukturministern

Min fråga om E20 till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd den 24 okt 2013

anf.78 Lars-Axel Nordell (KD):
Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd. Mellan Shannon Airport på Irland och Sankt Petersburg i Ryssland – över Storbritannien, Danmark, Sverige och Estland – går Europaväg 20. Det handlar om nästan 2 000 kilometer väg. 770 kilometer av sträckan går genom Sverige. Vi ansvarar för den biten av Europavägen. Betydelsen av vägen för att svensk logistik ska fungera kan inte överskattas. Den svenska industrin är helt beroende av E20. Med tanke på dess nyckelfunktion är det märkligt att inte fler ansträngningar görs för att bygga ut vägen. Handelskammaren Mälardalen liksom Västsvenska Industri- och Handelskammaren prioriterar E20 som det viktigaste vägstråket för utbyggnad till fyrfältsväg.

Vi möts regelbundet av olycksrapporter kopplade till trängseln på vägen. Senast i söndags var det en omfattande trafikolycka på E20 mellan Laxå och Finnerödja. För mig är det uppenbart att det borde prioriteras. Min fråga är: Vilka initiativ kan infrastrukturministern ta för att snabba på igångsättandet av det viktiga projektet?

anf.79 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M):
Herr talman! Som riksdagen väl känner till presenterade jag en infrastrukturproposition förra hösten, vilken riksdagen antog i december. Där angavs ramar om ett anslag på 522 miljarder. Det gäller både väg och järnväg. Framför allt handlar det om att se godsstråken genom Sverige och in och ut ur Sverige. Självklart är väg ett viktigt godsstråk. Inte minst gäller det E20, som Lars-Axel Nordell tar upp. Fem nya objekt finns redan utpekade, särskilt i Skaraborg. Det har också kopplingar till Västra Götaland, för där saknas fortfarande, utifrån både framkomlighets- och trafiksäkerhetsperspektiv, viktiga justeringar.

Jag har ett nära samarbete med kommunerna i Skaraborg och i Västra Götaland för att se hur man skulle kunna åtgärda hela sträckan. Både regionen och alla kommuner känner sig beredda att vilja vara med och medfinansiera åtgärderna för att på så sätt möjligtvis kunna göra mer i ett tidigare skede.

anf.80 Lars-Axel Nordell (KD):
Herr talman! Jag vill tacka för det beskedet. Trafikverket har sagt att anledningen till att det hela försenas är de många flaskhalsar som finns. Dessutom är trafiksäkerheten sämre på grund av att det inte är en fyrfältsväg. Jag är därför glad över det besked vi fått i dag om att arbete pågår för att prioritera frågan så att vi ska kunna tidigarelägga arbetet så mycket som möjligt. Den ambitionen tror jag att vi alla har.

anf.81 Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M):
Herr talman! När man ska bygga ut, bygga om eller bygga nytt, inte minst på vägsidan, gäller det att verkligen använda pengarna på bästa sätt för att få ut så mycket infrastruktur som möjligt. Det handlar både om hur man upphandlar och om hur man genomför själva arbetet. Ur trafiksäkerhetsperspektiv kan ibland mittseparering med två plus ett göra en oerhört stor skillnad. Men här har det funnits ett tryck, inte minst från regionen, på att man ska göra två plus två. Det är därför det har kommit en önskan om att få medfinansiera upp till ca 1 miljard.

Det pågår just nu ett arbete där Trafikverket är nära inkopplat tillsammans med företrädare för regionen och kommunerna. Till våren nästa år är det meningen att regeringen ska fastställa den nya nationella planen för vad vi ska använda de 522 miljarderna till. Det är en ambitionshöjning med över 20 procent.

Hög tid att införa ett certifikatsystem för alla blåljusförare

– Artikeln publicerad i Nerikes Allahanda 8 okt 2013 –

Varje år inträffar i genomsnitt 200 trafikolyckor där poliser är inblandade. Under perioden 2006 till 2010 rapporterades det in närmare 1.000 polismän som trafikskadats i tjänsten. Det är oacceptabelt höga siffror som måste tas på allvar. Mot denna bakgrund har också åtgärder vidtagits. Som huvudsaklig åtgärd har polisbilar från och med i år börjat utrustas med ”svarta lådor” som ska hjälpa till att förklara olyckorna. Men en bättre förståelse för det exakta händelseförloppet vid varje olycka är knappast något som löser problemet i sig.

Huvudförklaringarna till de många problemen är en föråldrad förarutbildning, allt snabbare bilar och nyutbildade poliser med allt mindre körvana sedan tidigare.  Statistik ger för handen att 17 procent av kvinnorna och 6 procent av männen som antas till polisutbildningen har kört mindre än 100 mil. 46 procent av kvinnorna, och 21 % av männen, har kört mindre än 500 mil. Det innebär en väldigt begränsad körvana hos stora delar av poliseleverna vilket i sin tur kräver en förarutbildning som ser annorlunda ut än den gör idag.

Utbildningen har förvisso börjat reformeras. Från och med i år har trafikförarutbildningen för poliser utökats från 8 till 15 dagar. Det går åt rätt håll men det är en bra bit kvar innan man ligger i nivå med annan typ av yrkestrafik, exempelvis buss- och lastbilschaufförer, vilket i sammanhanget måste ses som ett rimligt krav. När det gäller ambulans och räddningstjänst ser det ofta bättre ut med körvana. Men även här finns det mycket kvar att göra och även här inträffar olyckor som skulle kunna förebyggas med bättre utbildning.  Under sommaren såg vi exempelvis hur ambulanssjukvården i Västra Götalandsregionen hyrt in militärer för att bemanna ambulanstransporterna. Att hyra in extern personal på det sättet är en klar trafikrisk, som inte kan förklaras på annat sätt än att man tar allt för lättvindigt på det ansvar som åligger den som kör ett blåljusfordon.

Men det är trots allt polisbilar i trafikolyckor som varit mest omdiskuterat i medierna. Justitieministern har tidigare, när problemet påpekats, hänvisat till att det åligger varje polismyndighet att fortbilda sin personal. I och med den förestående övergången till en enda polismyndighet förefaller det också naturligt att införa tydliga nationella vidareutbildningar.  Men mest önskvärt vore det att införa ett nationellt yrkeskompetensbevis för hela blåljussektorn – det vill säga polis, brandkår och ambulans. Ett certifikatsystem som garanterade en hög lägstanivå för alla som framför denna typ av speciella yrkestrafik.

Blåljusfordon hamnar ofta i situationer där man måste köra på ett sätt som kräver en speciellt utvecklad körförmåga. Om den saknas, eller är bristfällig, kan det få ödesdigra konsekvenser. Vilket det också i ett rad uppmärksammade fall har fått. Det är hög tid att vi tar ett samlat, och nationellt, ansvar för att kompetenssäkra dessa förarutbildningar och därutöver inför ett certifikatsystem för blåljusförare.

Lars-Axel Nordell (kd)
Riksdagsledamot, Örebro län

Jörgen Lundälv
Docent i trafikmedicin vid Umeå Universitet

Nu sänks skatten för pensionärer igen

– ANGELÄGET – från riksdagen i Hemmets vän 26 sept 2013 –
Sedan Hans Majestät Konungen förklarat riksmötet öppnat och statsministern läst upp regeringsförklaringen och meddelat att han ombildar regeringen, där jag som en av de första kunde gratulera moderaten Elisabeth Svantesson som ny arbetsmarknadsminister, var det dags för finansministern att i onsdags presentera budgetpropositionen för 2014.

Frågan om ett femte jobbskatteavdrag har dominerat mediedebatten redan lång tid innan budgeten presenterades. Även om jag kan ha förståelse för att det kan finnas behov av att i retoriken förenkla det som är komplicerat så känner jag ibland att det går lite väl långt. Jag tänker närmast på när oppositionen säger att de vill satsa på vård, skola och omsorg istället för sänkt skatt på arbete.

Det borde vara uppenbart för alla och envar att det framförallt är de små företagen, som skapar jobb och betalar skatt, som finansierar vår välfärd. Självfallet vet också Stefan Löfven detta, vilket försatt honom i en svår situation. Han säger nej till att införa ett femte jobbskatteavdrag men han kommer ändå att behålla det om hans parti får möjlighet att bilda regering efter valet nästa år. Detta måste väl ändå hos väljarna skapa en otydlighet om var S står?

Anledningen till att vi sänker skatten på arbete är för att fler skall få jobb. Det är samma logik som att vi har höga alkoholskatter för att hålla nere alkoholkonsumtionen eller höga bensinskatter för miljöns skull.

En titt i backspegeln visar att vi i Sverige klarat av att hantera den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet bättre än de flesta andra länder. Förklaringen ligger i att regeringen valt att satsa på det som skapar jobb, tillväxt och välfärd. Det är en logisk kullerbytta att hävda att regeringen istället för sänkt skatt borde ha satsat på välfärden.

Det var insikten om att kakan måste bakas innan den kan delas som ledde till den så kallade arbetslinjen med sänkta arbetsgivaravgifter och jobbskatteavdrag. Detta har lett till fler i arbete, fler arbetade timmar och mer pengar till att säkra välfärden.

Det är Kristdemokraterna som tagit strid för sänkt pensionärsskatt vilket resulterat i att regeringen vid fem olika tillfällen sedan 2009 inklusive den skattelättnad som kommer 2014, genomfört skattelättnader för pensionärerna med sammanlagt 16,45 miljarder kronor. Det är ett tillskott på mellan 6 800 och 10 200 kronor per år. För en garantipensionär innebär det drygt en extra månadsutbetalning.

Socialdemokraterna, understödda av de stora pensionärsorganisationerna, är inte nöjda med detta utan pekar på att den ekonomiska klyftan mellan löntagare och pensionärer har ökat. Istället för att konstatera att Kristdemokraterna lyckats i sina regeringsförhandlingar med att ge garantipensionärerna en trettonde månadsutbetalning väljer de att ställa pensionärerna mot löntagarna.

Stefan Löfven är heller inte speciellt trovärdig i frågan med tanke på att pensionärsskattesänkningar i allmänhet lyste med sin frånvaro under de 12 år som Socialdemokraterna senast satt vid makten. Det kan också påpekas att det var under regeringen Perssons tid som den så kallade bromsen infördes för att garantera att inte mer pengar betalades ut från pensionssystemet än vad som kom in. Utan den skattesänkning som Hägglund lyckats förhandla sig till hade bromsen varit betydligt mer kännbar för landets pensionärer.

Det finns all anledning för Kristdemokraterna att vara stolta över att ha lyckats att ännu en gång sänka pensionärsskatten men samtidigt inte vara nöjda, utan fortsätta att jobba för att skillnaderna mellan löntagare och pensionärer skall utjämnas.

Lars Axel Nordell

riksdagsledamot (KD)

Utan läsning inget välstånd

Publicerad i Länstidningen Östersund den 25 september 2013.

Utan läsning inget välstånd

Nyligen uppmärksammades internationella läskunnighetsdagen. Ämnet är viktigt ur många aspekter. Om vi ser ut över världen är analfabetism något som verkligen cementerar fattigdom. Samtidigt är bristande intresse för litteratur och läsning ett problem, om än av en annan dignitet, även i Sverige.

För femtio år sedan var mer än 40 procent av världens befolkning analfabeter. I takt med globaliseringen har siffran pressats ner och ligger nu på cirka 15 procent. Trots det finns det fortfarande många u-länder där hälften av befolkningen saknar läsförmåga. En läsande befolkning är en grundförutsättning för att dessa länder, i huvudsak belägna i Afrika i höjd med ekvatorn, ska kunna resa sig ur fattigdom. Kartorna över länder med hög grad av fattigdom och över länder med hög grad av analfabetism är i stort sett identiska. Att sprida läskunnighet i utvecklingsländer är ett av de effektivaste sätten att bekämpa fattigdom. Kunskapen ger möjlighet till jobb men kanske framförallt till egenmakt och utbildning. Därför är också biståndsfinansierade utbildningssatsningar, riktade mot inte minst kvinnor som saknar läsförståelse, en mycket viktig beståndsdel i biståndspolitiken.

I Sverige är naturligtvis situationen en helt annan. Men även här är en fortsatt läsande befolkning en grundförutsättning för att vi ska stå starka i en värld av tilltagande konkurrens. Idén om ”kunskapslandet” förutsätter en läsande befolkning. I en tid av snabb och lättillgänglig underhållning i form av smarta telefoner, läsplattor och datorer är kanske inte alltid boken något som dagens unga finner lockande. Därför måste också en offensiv utbildningspolitik på området säkras. En viktig part i det arbetet är utan tvekan biblioteken.

När riksdagens kulturutskott inom kort återtar arbetet efter sommaruppehållet står en ny bibliotekslagstiftning högt upp på agendan. Det är en viktig del i detta arbete. Förslaget till ny lagstiftning innehåller flera viktiga punkter. Bibliotekens uppdrag att fokusera på barn och ungas språkutveckling tydliggörs ytterligare. Lagkrav, som tidigare saknats, på att alla skolor ska ha skolbibliotek införs. Avgiftsfria lån på e-böcker kan också nämnas som en nyhet, något som i takt med teknikutvecklingen kan komma att spela en allt större roll.

Kultur-, utbildnings- och biståndspolitik är tre politiska områden där läsningens betydelse fortsatt måste stå i fokus. Det skrivna ordet är nyckeln till utveckling både nationellt och globalt.

Lars-Axel Nordell (kd)
Kulturpolitisk talesperson

Garantipensionärerna har fått en extra månadsinkomst

– Debattartikeln publicerad i NA den 21 sept 2013 –

Under de sju år som vi kristdemokrater varit med och regerat Sverige har skatten för pensionärer sänkts med över 16 miljarder kronor. För 99 procent av pensionärerna innebär det minst 500 kronor ytterligare – varje månad. En garantipensionär har fått en extra månadsinkomst om året. 

Ekonomin hos landets pensionärer ser olika ut. Många pensionärer, inte minst en del som nyligen lämnat arbetslivet, har en god ekonomisk situation. Andra tvingas vända på varje krona för att få pengarna att räcka.

Kristdemokraterna vill ha ett samhälle som håller ihop. Våra skattesänkningar ger därför mest till dem som har minst. För en garantipensionär, inte sällan en ensamstående kvinna, innebär skattesänkningarna drygt en extra månadsinkomst per år. Tillsammans med uppräkningen av pensionerna och höjda bostadstillägg har garantipensionärernas disponibla inkomst ökat med cirka 1 900 kronor per månad sedan Alliansen fick regeringsmakten. Därutöver har vi infört ett dubbelt jobbskatteavdrag för äldre som vill och kan fortsätta jobba efter 65-årsdagen.

Regeringen får ibland kritik för att pension och förvärvsinkomst beskattas olika. Vi kristdemokrater har stor förståelse för önskemålet om lika skatt oavsett pension eller lön. Samtidigt är det viktigt att minnas bakgrunden. Alliansen tog över ett Sverige där alldeles för många människor stod utanför arbetsmarknaden, där sjukskrivningstalen var hisnande och där den socialdemokratiska regeringen fokuserade mer på att gömma undan arbetslösheten än att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen. Både löntagare och pensionärer betalade högre skatter än i dag.

Ingenting är så skadligt för pensionernas långsiktiga utveckling som ett växande utanförskap. Om antalet arbetade timmar minskar försämras också pensionerna. Därför är åtgärder som skapar nya jobb också gynnsamma för pensionärerna. De jobbskatteavdrag regeringen genomfört har varit centrala i arbetet med att öka antalet arbetande timmar i svensk ekonomi. Över 200 000 svenskar har – mitt i den globala ekonomiska krisen – gått från utanförskap till arbete. Utan våra jobbskapande reformer hade pensionärerna drabbats betydligt hårdare av krisen.

Med detta sagt vill vi kristdemokrater ändå vara tydliga med att olika beskattning på lön och pension inte ska vara normaltillståndet. När utanförskapet minskar och de offentliga finanserna tillåter vill vi successivt minska skillnaden i beskattning.

Tack vare oss kristdemokrater har detta också blivit regeringens politik. När vi nu föreslår ytterligare skattelättnad för pensionärer är det för femte gången. Bara sedan valet 2010 har skatten för pensionärer sänkts med drygt 11 miljarder kronor. Ingen behöver tvivla på att vi fortsätter kämpa för pensionärerna.

Göran Hägglund, partiledare för Kristdemokraterna
Lars-Axel Nordell, Riksdagsledamot, Kristdemokraterna
Ewa Sundkvist, Oppositionsråd i Örebro läns landsting, Kritdemokraterna
Lennart Bondeson, Kommunalråd i Örebro kommun, Kristdemokraterna

Nordell (kd) tidigt ute i allmänna motionsperioden

Pressmeddelande
2013-09-17

Nordell (kd) tidigt ute i allmänna motionsperioden

– Motionerna är ett sätt för riksdagsledamöterna att trycka på, opinionsbilda och deklarera för väljarna vilka frågor man driver. Idag började den allmänna motionsperioden och jag har redan första dagen valt att lämna in tre motioner med koppling till Örebro län.

Det säger Lars-Axel Nordell (KD) i samband med allmänna motionsperiodens öppnande. Nordell var bland de första av de 349 riksdagsledamöterna att lämna in motioner.

I samband med att talmannen förklarade riksmötet öppnat lämnade Nordell in tre motioner, alla med anknytning till Örebro län. En motion om att staten bör fullfinansiera läkarutbildningen vid Örebro Universitet, en motion om att Hjälmaren bör omfattas av den statliga sjöräddningen och en motion om att införa yrkeskompetensbevis för förare av utryckningsfordon. Den sistnämnda motionen är kopplad till Örebro län genom att Trafikcenter Scantec i Kumla, ett dotterbolag till Örebro Länstrafik, lyfts fram som en aktör som skulle kunna spela en avgörande roll i sammanhanget.

Allmänna motionsperioden pågår fram till och med 4 oktober.

För mer information:

Lars-Axel Nordell
Riksdagsledamot
mobil. 070-7708310

Dag Elfström
Handläggare
mobil. 070-2931290

www.kristdemokraterna.se

Ett år kvar till valet

Nedanstående intervju av Anna Levin publicerades i NA den 8 september. Det var en valgranskning där jag uppmärksammades därför att jag lämnat in flest egna motioner till riksdagen.
———————————————————-
Människointresse, förmåga att vara konkret och ett stort tålamod. Det är tips från Kristdemokraternas Lars-Axel Nordell till den som vill nå ut med sitt budskap. Han är kungen bland länets riksdagsledamöter på att skriva egna motioner.

– Självklart är det medvetet att jag skriver många motioner. Det går inte att låta bli när folk kommer med angelägna frågor och ber mig lyfta dem i riksdagen, säger Lars-Axel Nordell.

Att han är aktiv i kyrkan och nykterhetsrörelsen och har goda kontakter med företagare hjälper till. Men människointresse är kanske den viktigaste förutsättningen, tycker han.

– Jag tycker om att prata med folk och att bolla idéer. Demokrati måste fungera så, som en växelverkan mellan de som väljer och de som blir valda, säger han.

Ytterligare ett tips från Lars-Axel till den riksdagsledamot som vill nå ut är att bjuda in människor till riksdagen.

– Det har kommit busslaster från länet och hälsat på. Jag gillar sånt, berättar Lars-Axel.

Även om han skriver mycket motioner tycker han också att det är viktigt att finnas på de elektroniska medierna. Han har ett nyhetsbrev han skickar ut och det når 1100 personer. Han finns också på facebook. Men få kanaler är så bra som att få utrymme på redaktionell plats, i tidningen, det vill säga att väcka journalisternas intresse och bli intervjuad.

Han berättar med stolthet hur en debattartikel i NA om Hjälmaren i somras gav flera ringar på vattnet. Lokalradion hängde på och ville intervjua, sedan tv och sedan NA på nytt.

– Då når man verkligen ut. Folk läser tidningen, men inte alla unga. De kan vara lättare att nå med sociala medier, säger han.

En motion från honom med ett handfast förslag om hur bluffakturor kan stoppas resulterade i att affärstidningar ringde upp och gjorde intervjuer.

– Det gäller att komma med konkreta förslag i motionerna.

Orden kommer lätt till honom, men så har de inte alltid varit. Som 11-åring gjorde han sin första politiska aktion – han gick runt i sin hemby Åsen i Härjedalen och samlade in namnunderskrifter för att behålla kristendomen som ämne i skolan.

– Men då var jag en liten, blyg pojke. Det var först när jag började läsa på socialhögskolan i Örebro som det ändrades.

På högskolan hade många starka politiska åsikter och Lars-Axel kände att han ville skaffa sig goda argument för sina ståndpunkter. Han gick med i Kristdemokraternas ungdomsförbund.

Anna Levin, NA
Reporter på Nerikes Allehanda