• Integration

    Integration

    Det svenska kulturarvet, byggt på kristen etik och humanism och därmed en del av den västerländska kulturen, har bidragit till skapandet av vårt lands lagstiftning och rättstradition. Denna etiska grund utgör ett sammanhållande kitt för ett samhälle där många kulturer, religioner, språk och erfarenheter lever tillsammans.

    En vital samhällsgemenskap innebär att medborgarna känner delaktighet och tar ansvar inte bara för de närmaste utan för hela samhället. Denna känsla av delaktighet, tillit och ansvarstagande är avgörande för ett gott samhälle. Den är dessutom en god grund för en fungerande integration. Om integrationen däremot misslyckas är det i sig ett hot mot samhällsgemenskapen. Här ställs krav på oss som bor här sedan länge att vara öppna och inkluderande men också på dem som kommer hit att anstränga sig att bli en del av sitt nya land och acceptera de grundläggande värderingar vårt land vilar på. Att bygga upp parallellsamhällen får inte vara ett alternativ.

    När många invandrare kommer till ett land under kort tid sätts samhällsgemenskapen på prov. Att de som kommer hit snabbt lär sig språket och kommer i egen försörjning är avgörande. Integrationen börjar från dag ett och därför ska både svenskundervisning och sysselsättning ingå även för asylsökande. Genom heldagsaktiviteter redan under asyltiden motas utanförskapet och integrationen underlättas.

    Vi har redan idag problem med så kallade utanförskapsområden. Om vi inte lyckas med integrationen kommer problemen att fördjupas.

    Integrationsplikt

    Kristdemokraterna på Lidingö vill införa något som vi kallar för integrationsplikt. Detta bygger på arbetarrörelsens gamla paroll ”gör din plikt – kräv din rätt”. Samhället ställer upp med avsevärda resurser för att nyanlända ska kunna etablera sig, men måste också ha möjligheten att kräva något i gengäld.

    Vi tror att det tydligt måste uttalas hur samhällskontraktet i allmänhet och etableringskontraktet i synnerhet ser ut, och vi vill också ha ett ärligt och verklighetsgrundat samtal om vilken kapacitet som samhället faktiskt har att leva upp till sina skyldigheter. Vi vill alltså se en paketlösning innehållande såväl rättigheter som skyldigheter under den tvååriga etableringsperioden. Utifrån den erfarenhet vi skaffat oss under de senaste åren är vår bedömning att vi på ett bra sätt kan erbjuda 150 platser (läs mer under ”Volymer” nedan).

    Rättigheter

    Det stödpaket som erbjuds nyanlända är omfattande. Erbjudandet innehåller

    •  ett boende inom kommungränsen
    •  en individuell kontaktperson/handledare (upplägg/ersättning liknande god man)
    •  att kommunen stödjer föreningar som arbetar aktivt med att få med nyanlända i sina verksamheter.
    •  att personalen inom förskola, skola och socialtjänst fortbildas för att kunna upptäcka och bemöta hedersproblematik.
    •  att kommun och civilsamhället samarbetar för att möjliggöra praktikplatser för nyanlända under etableringstiden
    •  att mentorskapsprogrammet för människor som vill starta eget förstärks, och att dess kapacitet höjs så att nyanlända tydligt inryms.

    Skyldigheter

    Den nyanlände har också skyldigheter, bland annat att delta i samhällsorientering, SFI-undervisning, planering och aktiviteter.

    •  samhällsorienteringen ska utökas med mer undervisning om värderingar, jämställdhet och sociala och etiska koder i Sverige.
    •  samhällsorienteringen ska omfatta samtliga, såväl män som kvinnor
    •  speciella informationsinsatser riktade till kvinnor ska genomföras (ang. sedlighetspoliser etc.)
    •  SFI-undervisning ska kombineras med praktik.
    •  SFI ska erbjudas även under föräldraledighet.
    •  försörjningsstöd ska kombineras med aktivitetskrav.
    •  planer för genomgången samhällsorientering för nyanlända ska vara en förutsättning för att få försörjningsstöd.

    Volymer

    Givet det rådande världsläget är det självklart att utöka vår kapacitet. Utifrån de erfarenheter vi gjort under de senaste åren så bedömer vi att Lidingö har förutsättningar att på ett bra sätt ta emot cirka 75 nyanlända per år. Tröskeleffekter som inte snabbt kan övervinnas finns bland annat inom

    •  bostadsmarknaden
    • civilsamhällets kapacitet
    • hemspråksundervisning/SFI
    • skolans förmåga att ta emot nya elever i behov av särskilt stöd
    • vården

    Vi måste tydligt till staten kommunicera att detta är vårt tak och att det är oansvarigt att anvisa högre volymer än så. Vi anser att anvisningslagen är ett illa utformat och dåligt genomtänkt hastverk. När systemets kapacitetstak har passerats riskerar vi skador på samhällsstrukturen som tar mycket lång tid att reparera. Vi ser exempel på detta inom rättsväsendet, särskilt inom polisen där medarbetare slutar, men även inom socialtjänsten och Migrationsverket. Vården är ansträngd, köerna ökar och vi har vakanser och rekordlåga intagningspoäng på lärarprogrammet eftersom skolan blivit en arbetsplats med svåra arbetsförhållanden. Att i detta läge inte samtala om systemens faktiska kapacitet och vilka volymer vi realistiskt sett kan ta emot är oansvarigt.

    Samarbete med civilsamhället

    I integrationsarbetet behöver vi bli ännu starkare på samarbete med civilsamhället – kyrkor, föreningsliv och volontärer.

    Kristdemokraterna Lidingö– Vi gör det bättre!