• Motioner

     

    Motion till riksting 2026.

    Motion Likvärdig finansiering av teckenspråkstolk 

    Tolktjänst i regionen finansieras med statliga bidrag.

    Sedan 2010 har regeringen på olika sätt strävat efter att höja kvalitén på teckenspråkstolkning för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Det är prioriterat utifrån flera perspektiv (Diskrimineringslagen, Barnkonventionen, Språklagen, Förvaltningslagen och Funktionshinderpolitiken – FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning et cetera).

    Utredningen om förstärkt tolktjänst för jämlikhet och delaktighet mynnade ut i en handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet (SOU 2022:11)

    I översynen av fördelning av statsbidrag till regionerna för tolktjänst som Socialstyrelsen gjorde 2024 framgår att statsbidraget ska fördelas till regionerna utifrån en fördelning som bygger på invånarantal. Den fördelningsmodellen infördes 2008. Trots detta anser både regioner och Socialstyrelsen att bidraget bör utgå från antal tolkanvändare som finns i varje region. Det anser KD Lindesberg är rimligt, både ur likvärdighetsperspektiv för regionerna, men också för den enskilde individen.

    I budgetpropositionen för 2025 avsattes 30 miljoner kronor för att förstärka stödet till teckenspråkstolkning, men fördelningsmodellen är dock, trots samsynen hos regioner och Socialstyrelsen, densamma.

    Det statliga bidraget skulle ur likvärdighetsperspektiv för både region och enskild individ med fördel i stället grundas på den andel individer av regionens befolkning som har teckenspråk som modersmål.

    KD Lindesberg föreslår:

    • Att utreda möjligheterna att det statliga bidraget fördelas utifrån respektive regions andel som tillhör målgruppen/användare av teckenspråk och genom detta möjliggöra en mer likvärdig bidragsfördelning.
    • Att utifrån denna utredning föreslå en konkret fördelningsmodell med syfte att ge ett likvärdigt bidrag för tolktjänst till Sveriges regioner som säkerställer en likvärdig möjlighet för individen att få tillgång till tolk oavsett var man bor i Sverige.

    Markus Lundin, Ordförande KD Lindesberg

     

    Vi hämtar stöd för vår motion i:

    Handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet – Regeringen.se

    Översyn av fördelning av statsbidrag till regionerna för tolktjänst

     

    Ledamotsinitiativ från Kristdemokraterna 2025-03-25

    Översyn av måltidsenhetens organisation

    Bakgrund:

    Att hålla budget är utmanande och komplext. Det handlar om att öka intäkter, men framför allt att begränsa utgifter.

    Skolmaten i skolan är både värdefull och viktig. För vissa barn innebär skollunchen den enda näringsriktiga måltiden under dagen. Det bör vi värna, men som måltidsenheten är organiserad idag konkurrerar måltidskostnaderna med lagstadgad verksamhet.

    Kristdemokraterna ser ett värde i att förändra kommunens organisation till förmån för att nämnderna har kontroll på kostnaderna som följer med tjänster som köps in från andra delar av kommunal verksamhet. I det här fallet måltider. KS skulle med fördel utreda möjligheterna för en förändrad organisationsstruktur både vad gäller köp och sälj av måltider, men också nyttjande av resurser (tillagningskök) och samordningsvinster (kan tillagningskök som hör till en förvaltning laga mat åt en verksamhet organiserad i en annan förvaltning?).

    I praktiken för BUN innebär nuvarande organisationslösning diskussioner om eventuella förändringar inom förskola och skola som medför besparingar av kärnuppdraget bland annat med anledning av att kostnaderna för måltider ökar och att det är utanför BUN:s möjlighet att påverka dessa. Vi säger inte att nämnden per automatik ska spara in på skolmaten, men det bör ligga inom BuN:s ansvar att väga olika besparingsåtgärder som påverkar kvalitéten på undervisningen mot att spara in på skolmaten i någon omfattning.

    När det gäller bättre nyttjande av resurser som tillagningskök skulle en översyn av måltidsenhetens samtliga kök eventuellt möjliggöra effektivisering som skulle kunna leda till minskade kostnader för kommunen. Kanske skulle ett tillagningskök i social förvaltning kunna laga mat åt barn -och utbildningsförvaltning i större utsträckning eller vice versa.

    Det borde ligga i kommunstyrelsens intresse att se över dessa delar med tanke på den ansträngda ekonomiska situationen i kommunen som helhet.

     

    Kristdemokraterna föreslår därför att:

    • Uppdra åt KS-förvaltningen att utreda möjligheterna till en förändrad organisation avseende måltidsenhetens organisation och fakturering av måltider som måltidsenheten säljer till andra förvaltningar inom kommunen. Vilka mandat är rimligt att säljare respektive köpare av produkten/måltider har?
    • Uppdra åt KS-förvaltningen att utreda möjligheterna till en förändrad organisation avseende effektivt nyttjande av tillagnings- och mottagningskök i kommunen som helhet.